Uppsatsen presenterar moralklausulen, som återfinns i företagsförsäkringsvillkor, vars syfte är attförhindra försäkringstagarens spekulation i sitt försäkringsskydd. Olika utformningar av klausulenjämförs och jag utreder dess förenlighet med lagtext för framkallande av försäkringsfall i 8 kap 11 och14 §§ NFAL, där slutsatsen är att förenlighet med lag avgörs i varje enskilt fall. Jag utreder även omskyldigheten att inte framkalla försäkringsfall är att se som en biförpliktelse, vilket den ses som iNFAL, men kommer fram till att den inte är att se som en sådan. I uppsatsen klargörs dessutom attmoralklausulen kan tillämpas gentemot andra försäkrade än den som har visat dålig moral. Härtillstuderas hur klausulen har tillämpats historiskt enligt GFAL och hur den tillämpas i enlighet medNFAL idag, varvid jag har funnit att tillämpningen är restriktiv och inte har ändrats i någon störreomfattning.

Syftet med denna rapport är att ta fram en specifikation för ett datorverktyg som visualiserar händelseupptäckt i aktiva databaser.Konventionella databashanteringssystem (DBHS) är passiva i den mening att data är skapad, hämtad, modifierad och raderad endast när en användare eller ett applikationsprogram explicit angivit detta. Många applikationer, såsom process control och power generation/distribution networks, kräver en snabb respons i kritiska situationer, och därför räcker inte ett passivt DBHS till. För dessa applikationer måste man kunna definiera villkor som övervakas av databasen. När dessa villkor sedan uppfylls utförs specificerade åtgärder/handlingar.Consumption modes är ett svårt och komplext område inom aktiva databaser. Som ett resultat av detta finns ett intresse i att använda visualisering för att lättare förstå de olika consumption modes som finns.En prototyp utformades för att fungera som underlag vid de intervjuer som senare genomfördes.

Examensarbetets syfte är att undersöka historiemedvetande och föreställningar om genus hos skånska gymnasieelever. Vilka föreställningar har eleverna om kvinnor och män då, nu och sen? Spelar elevernas kön någon roll för hur de uppfattar mäns och kvinnors möjlighet att agera i historien och vad säger detta om deras historiemedvetande? Det material vi analyserat är svar från Skåneprovet, ett gemensamt och avslutande prov i gymnasieskolans kurs Historia A, vilket skrevs 2006. Vi har fokuserat på en fråga som gäller kvinnors ställning och villkor under senare delen av 1900-talet. Med hjälp av en tolkningsmall har vi försökt fånga vilka föreställningar om kvinnors och mäns villkor eleverna har och hur de resonerar kring genusrelationer och människors handlingsutrymme i historien och samtiden.

Det förs idag en aktiv debatt kring hur långtgående möjligheter upphandlande myndigheter har att ta sociala hänsyn i offentliga upphandlingar, med syfte att uppnå samhälleliga sociala ambitioner. Den offentliga upphandlingens storlek och betydelse på marknaden i stort motiverar en sådan diskussion. Något som diskuterats särskilt är möjligheten att ställa krav på kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor. Uppsatsen är ägnad att utreda och analysera upphandlande myndigheters möjligheter att ställa nämnda krav i offentliga upphandlingar. Utgångspunkt tas i respektive kravs syfte vilket är ägnat att belysa de viktiga skillnader som finns mellan kraven, framförallt vad gäller ett etablerat kontroll- och efterlevnadssystem som enbart följer ett krav på kollektivavtal.I uppsatsen redogörs för den rättsliga ram som omgärdar den offentliga upphandlingen på EU-nivå och på svensk nationell nivå, med fokus på sociala hänsyn.

Det här examensarbetets syfte var att fördjupa förståelsen kring åtta förskollärares synsätt om flickors och pojkars fria lek ur ett genusperspektiv. Därutöver är avsikten att bidra till ökad insikt om förskollärares arbete för att främja jämställdhet mellan flickor och pojkar. Teoriavsnittet behandlar fri lek i den vardagliga verksamheten i förskolan. Därefter fördjupas barnens villkor i den fria leken. Intervjuer där åtta utbildade förskollärare i två olika verksamheter deltog, användes som metod. Båda verksamheterna är kommunalt drivna utan specifika inriktningar.   I studiens resultat framgår olika faktorer som visar att de åtta intervjuade förskollärarna ibland var av olika uppfattningar och åsikter även då de arbetar på samma förskola eller förskoleklass.

Syftet med studien var att beskriva och öka förståelsen för erfarenheter av delaktighet i olika livssituationer hos vuxna med förvärvad hjärnskada. Intervjuer genomfördes med 11 personer med förvärvad hjärnskada. Data analyserades parallellt med datainsamling genom innehållsanalys. Resultatet visade på en komplexitet när det gäller vad som kännetecknar delaktighet och vad som inverkar på delaktigheten i olika situationer. Detta formade två kategorier.

Syftet med denna studie var att jämföra vilken mening digital kompetens har mellan två parter: statlig förvaltningsmyndighet, Arbetsförmedlingen, och en kommersiell förvaltningsorganisation, Manpower AB. Varje part var sedd utifrån tre perspektiv: rekryterare/arbetsförmedlare/jobbcoacher, arbetande, arbetssökande. De 24 deltagarna - med 12 deltagare från varje part - har genom intervjuer svarat på frågor som är relaterade till begreppet ?digital?, ?kompetens? och uttrycket ?digital kompetens.? Deras svar skapade tre huvudkategorier; mål, ansvar och personliga villkor i resultatet. Utifrån perspektivet mål framvisas vilken roll organisationerna har i relation till individen och vilken roll individen har i relation till organisationerna.

Aktionsforskningsstudiens huvudsakliga syfte är att skapa kunskap om den enskilda skolans villkor för användandet av interaktiva skrivtavlor i det pedagogiska arbetet. Ett vidare syfte med studien är att skapa ett forum för erfarenhetsutbyte som kan leda till ett kollektivt lärande. Studien bidrar med lärarnas perspektiv på vilka förutsättningar som krävs för att utveckla arbetet med interaktiva skrivtavlor. Målsättningen med aktionen i studien var att en grupp lärare skulle ges möjlighet att tillsammans förbättra sin egen praxis där studien är genomförd inom ramen för ett utvecklingsarbete. Empirin i studien utgår från gruppsamtal som genomfördes under utvecklingsarbetet.

Det finns mycket lite forskning gjord kring vilken form av hjälp överviktiga vill ha och var de kan tänkas vilja söka hjälp för att komma till rätta med sin vikt. För att hälsopedagoger och närbesläktade yrkesgrupper ska kunna genomföra riktade interventioner mot övervikt är det betydelsefullt att de har kännedom om överviktigas önskningar. Avsikten med studien är att utreda överviktigas önskemål om hjälpform och behov av hjälpkanaler för att tydliggöra hur riktade viktinterventioner lämpligen bör utformas för att bli effektiva och på individens egna villkor. En kvantitativ enkätstudie har genomförts där resultaten jämförts för att skapa tillämpliga data till analysen. Undersökningen visar att överviktiga framför allt vill ha kostråd, råd om fysisk aktivitet och stöd i form av coachning.

Enligt tidigare forskning upplever homosexuella, bisexuella och transpersoner (HBT) att de blir diskriminerade och osynliggjorda i vården till skillnad från heterosexuell befolkning. HBT-personer undviker delvis att uppsöka vården, samt att vara öppna med sin sexuella läggning av rädsla för negativt bemötande vilket får konsekvenser för deras hälsa. Därför efterfrågas mer HBT-kunskap i vården av dessa patienter. HBT-patienter efterfrågar en öppenhet för att kunna tala om livet i alla dess aspekter i vården. Studiens syfte var att undersöka vad sjuksköterskor innefattar i HBT-kunskap och hur det påverkar vården, bemötande för denna patientgrupp i praktiken.

Enligt svensk rätt är en förutsättning för att ansökan om kvarstad på ett utländskt fartyg skall beviljas, att det skäligen kan befaras att motparten genom att avvika, skaffa undan egendom eller förfara på annat sätt undandrar sig att betala skulden. Denna så kallade sabotagerisk är ett villkor för att kvarstad på fartyg i internationella rättsförhållanden skall beviljas, vilket framgår av att 4 kap SjöL hänvisar till de allmänna reglerna om kvarstad i 15 kap RB, där sabotagerisken uppställs som villkor.Det har inom den sjörättsliga doktrinen varit en allmän uppfattning att det inte skall krävas någon utförligare utredning om sabotagerisk i det enskilda fallet för att utverka kvarstad på fartyg i internationell trafik. Det förhållandet att kvarstaden avser ett utländskt fartyg som förväntas lämna landet har ansetts tillräckligt, i vart fall om svaranden inte har andra tillgångar i Sverige. Trots att det kan anses vara en etablerad uppfattning har underrätterna i flera avgöranden beslutat i strid mot den. Ett flertal underrättsdomar har inneburit att kvarstad inte beviljats trots att de omständigheter förelegat som tidigare varit tillräckligt för kvarstad.Detta arbete syftar till att undersöka det svenska rättsläget rörande sabotagerisken vid kvarstad på fartyg i internationella förhållanden.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.

Den fria lekens betydelse - Pedagogers deltagande och syn på barnens fria lek (The importance of childrens free play - Educationalists participation and view on childrens free play). Vi, Dzana och Alexandra har i vår studie valt att belysa tre pedagogers tankar om barnens fria lek. Underfrågor som vi har använt som hjälp till vår studie är: Hur ser pedagogerna på barnens fria lek? Hur arbetar pedagogerna för att utveckla barnens fria lek? Hur deltagande anser pedagogerna att man ska vara i barnens fria lek? För att få svar på våra frågeställningar har vi valt att använda oss av både intervjuer och observationer som i sin tur kompletterar varandra. Deltagarna i vår studie består av tre pedagoger, en förskollärare, två barnskötare samt barnen på den valda avdelningen. Syftet med studien är att belysa de tre pedagogernas deltagande i leksituationen med barnen på den valda avdelningen. Vi har med hjälp av intervjuer och observationer undersökt vilka tankar pedagogerna har om den fria leken för att sedan undersöka hur dessa stämmer överens med deras handlingar, detta främst genom samspelet mellan pedagogerna och barnen i barnens lek.De viktigaste resultaten under vår studie är att de tre pedagogernas syn på barnens lek är av stor betydelse, pedagogerna anser att man som pedagog skall vara deltagande i barnens lek på barnens villkor. Under studiens gång visade det sig att pedagogernas deltagande till största del handlade om att samtala istället för att inta en roll och delta i leken på barnens villkor. Nyckelord: Deltagande, fri lek, förhållningssätt, pedagoger, utveckling..

Bakgrund: Den ökade immigrationen i Sverige innebär ökade krav på vården att uppfylla Hälso- och sjukvårdslagens stadgar om rätt till vård på lika villkor. Vården har skyldighet att anlita tolk vid behov för att patienten ska kunna vara delaktig i sin vård och behandling. Socialstyrelsen rekommenderar auktoriserad tolk och enligt svensk Förvaltningslag ska tolk anlitas när en myndighet har att göra med en person som inte behärskar svenska. Kommunikation är centralt inom omvårdnad och utgör grunden i alla mänskliga möten. En förutsättning för att god kommunikation ska kunna uppnås är att sjuksköterskan och patienten förstår varandras språk.

Studiens syfte är att få en uppfattning om hur individer som lider av fibromyalgi upplever återgången till arbetslivet efter en tids sjukskrivning och hur de resonerar runt sin sjukdom och arbetet. Vidare studeras den fibromyalgisjukes upplevelse av bemötandet från arbetsgivare och arbetskamrater. Den empiriska delen baserar sig på kvalitativa intervjuer som berör fibromyalgisjukas arbetsliv, vardag och bemötande från olika samhällsinstitutioner. I den teoretiska referensramen behandlas Baumans och Sennetts teorier om arbetets, individens och välfärdsstatens villkor i det moderna samhället ur ett makroteoretiskt perspektiv. På mikroteoretisk nivå behandlas Goffmans stigmateori och Hochschilds teori om emotionshantering.