Att genom rent gåvobistånd skapa en fördelaktig, långsiktig effekt förblir en öppen fråga och det är en grov förenkling att samla nationer, kulturer och religioner och anta att alla människor som är i behov av hjälp har identiska anspråk, vilka kan besvaras endast med hjälp av biståndet. Biståndsorganisationer spenderar mycket resurser på att finna en enskild optimal lösning där biståndet ska lansera starten till en självförsörjande tillväxt. Det finns ingen sådan lösning. Istället måste hjälpen anpassas till mottagaren för att på sikt göra mest nytta.Länderna befinner sig i olika delar av ett behovsspektrum där vissa nationer inte är tillräckligt fattiga för att prioriteras för rent gåvobistånd, men inte heller är starka nog för att ha en möjlighet att konkurrera på marknadsmässiga villkor, i dessa länder kan man hantera problemen och arbeta för förbättringar med hjälp av garantiverksamheten inom biståndsorganisationerna.Behovet av garantier grundar sig dels i diskussionen om att uppnå ett mer effektivt hjälparbete men även i förekomsten av höga risker, vilka utgör hinder för att finansiärer skall motiveras till att göra investeringar i utvecklingsländerna. Företag vågar inte satsa sitt kapital på marknader där osäkerheten är alltför stor vilket gör att risken att få uppleva förlust fungerar som en avrådan till investeringar som är väsentligt avgörande för utvecklingslandets fortsatta utveckling.

Klimatet uppmärksammas under 2000-talet på ett sätt som saknar motstycke i historien. Klimatförändringarnas omfattning och konsekvenser undersöks och debatteras. Frågan befinner sig högt upp på den politiska agendan och spelar en allt viktigare roll i världsekonomin. Behovet av en respons är överhängande. FoU har en viktig roll att spela i framtagandet av adekvata innovationer för att respondera och bromsa den negativa utvecklingen.

Inledning: Det debatteras i media om att bonusar leder till kortsiktighet, att företagsledare medvetet väljer bort långsiktiga investeringar för att uppnå kortsiktiga vinster. Det har också debatterats om huruvida större bonusar till chefer leder till högre lönsamhet för aktieägarna.Syfte: Att undersöka vilka faktorer som påverkar bonusar och hur bonusar påverkar företags investeringsstrategi. Vi vill även bidra med kvalitativ data till ett område som framförallt har studerats kvantitativt.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat personer för att få information om deras investeringsstrategi. Informationen om företagens ersättnings policy har vi hämtat från årsredovisningar. Vi har även läst vetenskapliga artiklar och litteratur inom ämnet.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Detta projekt har gått ut på att se över befintlig utrustning ur effektivitetssynpunkt, med avseende på belysning, uppvärmning och motordrift.Belysningen är i form av:Yttre områdesbelysning, monterade dels på stolpar och dels på fasadInre belysning i verkstäder, lysrörsarmaturer monterade i takDessa har setts över och deras drifttimmar har tagits fram varefter alternativa armaturer, ljuskällor och styrningar fastställdes, detta för att optimera energiåtgången.Grupper, i de lokala centralerna vid spillvattenpumpstationerna, som tillhör belysning och uppvärmning har segregerats och mätningar har genomförts varefter vissa förbättringsåtgärder har vidtagits. Vi har här sammanställt tidigare givna data samt gjort egna mätningar för att sedan dra slutsatser och ge förslag på förbättringar.Vissa motorer tillhörande dels vattenpumpar och dels luftpumpar har kontrollerats med avseende på dess effektivitet. Motorer vid renvattenstationen Berggården tillhörande pumpar har klassificerats enligt den nya standarden IEC 60034-2-1. Förslag på nya motorer med motsvarande prestanda har givits varefter kalkyler på besparingar gjorts.Ny skruvteknik hos blåsmaskiner lokaliserade vid Nykvarns reningsverk, har gjort att besparingsberäkningar visar goda förutsättningar för investeringar och därmed en energisnålare drift..

Världens energipriser har ökat drastiskt sedan 1970-talet. Detta skapar incitament för investeringar för att sänka sina energikostnader, vilket det satsas på inom industri-, transport- och bebyggelsesektorn.Karlstad Centralsjukhus är inget undantag gällande dessa investeringar och med en lokalyta motsvarande 26 fotbollsplaner med aktivitet dygnen runt förbrukas här stora mängder energi, om inte annat bara för att värma och kyla sjukhuset till ett behagligt klimat. För tillfället sker ombyggnationer över hela sjukhuset för att minska dess energianvändning. Efter ombyggnationer som färdigställdes september 2010 ändrades sjukhusets energiproduktion. Det installerades då sex värmepumpar, två kopplade mot sjukhusets kylsystem för återvinna värme och fyra stycken mot 81 nya borrhål och Klarälven, som rinner förbi sjukhuset.

Finansiella mått har traditionellt sett använts som indikator på värde. Behovet att inkludera fler dimensioner av värde har resulterat i verktyget Social Return on Investment (SROI), vilket uttrycker sociala och miljömässiga investeringar i monetära termer. SROI är under utveckling och det finns olika perspektiv på användningsområden. Syftet med uppsatsen är att undersöka positiva och negativa aspekter med SROI, relaterat till intern styrning samt extern kommunikation. Undersökningen utgjordes av tre metoder för datainsamling.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

This thesis describes and examines a new line of business, CleanTech. CleanTech comprises a wide range of different types of companies and is not yet well defined. In this thesis only the Swedish market is considered, and a variety of players on the market are included to give the most extensive picture of the current situation. Recent research shows that a gap has arisen between governmental financing and private equity-investments in CleanTech-companies. This gap occurs mainly in companies in expansive phases and causes problems both for the companies and for the line of business as a whole. To investigate this gap the Swedish CleanTech-business is described in terms of earlier and existing financing, age and size of the companies and their turnover and profit.

Syftet med denna uppsats är att belysa olika uppfattningar om den internationella handelns betydelse för fattiga länder, samt att undersöka om EU:s Economic Partnership Agreements (EPA) är en möjlighet eller ett hinder för fattiga länders utveckling. Frågeställningarna är:1.Hur kan internationell handel påverka fattigdom och utveckling?2.Hur kan EPA påverka de fattiga länder som avtalen berör?Det finns många olika teorier om hur handel uppkommer och fungerar. Merkantilismen menar att export är bättre för ett land än import. Liberalismen ligger i grunden för hur det ekonomiska samhället är uppbyggt med handel och konkurrens.

Företag kan finansiera sina investeringar med antingen eget kapital eller skulder och kapitalstrukturen beskriver hur denna mix ser ut. Det finns ett flertal teorier som säger att företags val av finansiering kan ha en betydelse för företaget. Det finns dock ingen teori eller empirisk forskning som kommit fram till en allsidig förklaring till vilka faktorer som påverkar valet av kapitalstrukturen. Syftet med denna uppsats är att genom en kvantitativ undersökning ta reda på vilka faktorer som påverkar valet av kapitalstruktur. Studien genomfördes på företag i branschen för metallvarutillverkning inom Norrbottenslän genom telefonenkäter och räkenskapsanalys.

Målet är att identifiera och ge fullständiga åtgärdsförslag på energieffektiviseringar för att minskaenergianvändningen med 25 % och därmed uppnå kraven för Green Building. De fullständigaåtgärdsförslagen ska redovisa ekonomi-, miljö- och hälsoaspekter.För att uppnå syftet med examensarbetet har ett konsekvent tillvägagångssätt använts för attidentifiera potentiella energieffektiviseringar för Smaland Airport. Med hjälp av den bakomliggandestudien ?Energieffektiviseringar Smaland Airport 2010-2011? analyserades kartläggningen avflygplatsens system och processer.Den totala energibesparingen för Smaland Airport uppgår till 646,1 MWh eller 22,04 % vilket fallerinom ramen för Sveriges klimatmål med en sänkt energianvändning på 20 % fram till och med 2020från 2008 års nivå. För att uppnå denna besparing krävs investeringar på 2,78 Mkr.

Den traditionella påläggskalkylen har kritiserats för att ofta ge ett bristfälligt beslutsunderlag med schablonmässiga kostnadsfördelningar. ABC- kalkylen utvecklades för att ge mer detaljerade och rättvisande kalkyler och dess användningen har blivit omfattande bland företagen. Ofta används dock ABC-kalkylen som ett separat system utan att integreras med företagets andra system. Man fortsätter att använda den traditionella metoden till externa rapporter. Detta innebär att företaget måste administrera två parallella system, vilket ofta förvirrar och irriterar beslutsfattarna.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Scania är en av världens ledande tillverkare av lastbilar för tunga transporter, bussar samt industri- och marinmotorer. I Södertälje finns bland annat deras axelmontering. Axelmonteringen är indelad i tre monteringslinjer; bakaxelline, framaxelline och specialaxelline.Syftet med detta examensarbete är att kartlägga nuvarande specialaxelline och utvärdera denna med hjälp av olika metoder från lean produktion.Därefter identifiera aktiviteter för att minska slöserier, för att optimera monteringslinjen med avseende på volym och/eller bemanning.Kartläggningen av nuläget visade att drygt 40 % av de aktiviteter som montörerna utför är icke-värdeskapande, där den största slöserikällan är olika typer av rörelse. Det gick även att se att beläggningen på de olika positionerna varierar stort och generellt är låg.Utifrån dessa insikter arbetades 15 förbättringsförslag fram. Förslagen delades in i tre grupper beroende på om de kan införas med omkostnader, investeringar eller produktförändringar.