Syftet med uppsatsen Àr att ta undersöka hur utbildning inom datorÀmnen kan utformas för att svara upp mot de krav som arbetslivet stÀller pÄ yrkesverksamma hÀlso- och vÄrdadministratörer.Uppsatsen tar upp vilka kompetenser inom datorÀmnen som yrkesverksamma hÀlso- och vÄrdadministratörer anser man behöver behÀrska för att klara av de arbetsuppgifter som arbetet krÀver.Uppsatsen tar Àven upp hur yrkesverksamma hÀlso- och vÄrdadministratörer anser att en utbildning inom datorÀmnen ska utformas för att ge kompetens att utföra framtida arbetsuppgifter som hÀlso- och vÄrdadministratörer.Metoden som har anvÀnts för att komma fram till resultatet har varit Ätta stycken kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lÀkarsekreterare och hela uppsatsen ger en bra bild av vilken mjukvara och kompetens man mÄste behÀrska för att klara av arbetet som hÀlso- och vÄrdadministratör..

Under slutet av 1800-talet kom Pariskonventionen att förĂ€ndra synen pĂ„ patentoch en era av multilateralt samarbete kom att inledas.Med anledning av utvecklingen pĂ„ den europeiska patentmarknaden har sedanmitten av 1900-talet betydande harmoniserande förĂ€ndringar genomförts. Ettgemensamt patentsystem inom EU har dock Ă€nnu inte blivit verklighet.Svensk patentrĂ€tt har över tiden kommit att nĂ€rma sig den europeiska, vilket Ă€r ettexempel pĂ„ det arbete som pĂ„gĂ„r inom Europa. Inom den svenska rĂ€tten Ă€r Patentlagenav stor betydelse dĂ„ internationella avtalsbestĂ€mmelser kommit att inkorporerasi denna lag.Även om ett nordiskt samarbete funnits sedan lĂ€nge Ă€r det den europeiska patentkonventionentillsammans med det europeiska patentkontoret som utgjort det mestbetydelsefulla resultatet av samarbetet inom den europeiska patentrĂ€tten. I slutetav Ă„r 2009 nĂ„ddes en politisk överenskommelse gĂ€llande ett gemenskapspatentoch en gemensam patentdomstol inom EU. Huruvida denna överenskommelsekommer att utmynna i nĂ„got nytt patent eller nĂ„gon ny patentdomstol Ă€r dockĂ€nnu oklart.

Könsroller i samhÀllet pÄverkar mÀn och kvinnors val av arbetsomrÄde inom vÄrden. Enligt statistik frÄn Socialstyrelsen vÀljer manliga sjuksköterskor frÀmst att specialistutbilda sig inom akutsjukvÄrd samt psykiatri, medan vissa omrÄden har brist pÄ mÀn. De patienter som önskar bli omhÀndertagen av en manlig sjuksköterska kan i dagslÀget inte fÄ detta uppfyllt överallt. Syftet med denna studie var att beskriva manliga sjuksköterskors motiv att söka sig till och att arbeta inom sluten psykiatri samt akutmottagning. Metoden för studien var kvalitativ deskriptiv, genom semistrukturerade intervjuer vilka analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.

Syftet: Syftet med studien var att belysa specialistutbildade sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell omvÄrdnad inom psykiatrisk vÄrd. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod med enskilda semistrukturerade intervjuer. Specialistutbildade sjuksköterskor som arbetat inom psykiatrisk vÄrd minst ett Är fick berÀtta om sina erfarenheter av transkulturell omvÄrdnad.  Resultat: I resultatet framkom det att specialistutbildade sjuksköterskor inompsykiatrisk vÄrd upplever sprÄket som ett hinder för omvÄrdnaden eftersom sprÄket Àr sÄ centralt inom psykiatrisk vÄrd dÄ samtal utgör en stor del under vÄrdtiden. Det visar ocksÄ att religiösa och kulturella seder kan ha betydelse i möten med patienter frÄn olika kulturer.

Könsroller i samhÀllet pÄverkar mÀn och kvinnors val av arbetsomrÄde inom vÄrden. Enligt statistik frÄn Socialstyrelsen vÀljer manliga sjuksköterskor frÀmst att specialistutbilda sig inom akutsjukvÄrd samt psykiatri, medan vissa omrÄden har brist pÄ mÀn. De patienter som önskar bli omhÀndertagen av en manlig sjuksköterska kan i dagslÀget inte fÄ detta uppfyllt överallt. Syftet med denna studie var att beskriva manliga sjuksköterskors motiv att söka sig till och att arbeta inom sluten psykiatri samt akutmottagning. Metoden för studien var kvalitativ deskriptiv, genom semistrukturerade intervjuer vilka analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.

Bakgrund; MÄnga patienter inom palliativ vÄrd lider av svÄr smÀrta. Ofta ger den farmakologiska behandlingen inte tillrÀklig smÀrtlindring vilket har lett till ett ökat intresse för komplementÀra smÀrtlindringsmetoder inom palliativ vÄrd. Syfte; Att beskriva effekten av komplementÀra smÀrtlindringsmetoder inom palliativ vÄrd. Metod; Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baseras pÄ tretton kvantitativa artiklar. Resultat; Massage, akupunktur och musikterapi har studerats dÄ dessa behandlingar Àr godkÀnda i Sverige.

SmÀrta förekommer inom all sjukvÄrd och Àr ett komplext problem, speciellt inom intensiv- och postoperativ vÄrd dÄ patienten ofta inte sjÀlv kan beskriva sin smÀrta eftersom patienten ofta Àr medvetslös eller Àr sederad. För att bedöma smÀrta finns olika verktyg, men för de som inte sjÀlv kan beskriva sin smÀrta Àr detta en svÄrighet. Syftet med studien var att undersöka reliabilitet och validitet pÄ smÀrtbedömningsformulÀr inom intensiv- och postoperativ vÄrd. Metoden vi anvÀnde oss av var en kvantitativ litteraturstudie för att besvara vÄrt syfte. Databaser som anvÀnts Àr CINAHL, PubMed och SweMed+, med sökorden nurse*, pain scale, pain assessment, pain measurement, questionnaire, postoperative och intenisive care.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers förhÄllningssÀtt till kommunikation och samspel inom grundskola och grundsÀrskola. Vi ville ta reda pÄ vilka tankar och medvetenhet som fanns kring kommunikation och samspel samt vilka arbetssÀtt man tillÀmpade för att utveckla eleverna inom detta omrÄde. HÀrutöver ville vi Àven undersöka vilka svÄrigheter och möjligheter som kunde uppstÄ i arbetet. Med utgÄngspunkt i tidigare forskning kring kommunikation och samspel bygger vi undersökningen pÄ empiriska halvstrukturerade intervjuer av Ätta pedagoger inom grundskola och grundsÀrskola. Resultaten av undersökningen visar att pedagogernas medvetenhet kring kommunikation och samspel Àr stor.

SAMMANFATTNINGBakgrund Traumatisk skallskada drabbar relativt mÄnga och leder till personligt lidande och finansiell belastning för individ och samhÀlle dÄ majoriteten fÄr en svÄr till medelsvÄr funktionsnedsÀttning efter vÄrdtiden. PÄ 1970-talet pÄvisades ett signifikant samband mellan högt ICP och sekundÀra hjÀrnskador. I studier dÀr ICP >20 mmHg har förekommit kunde signifikant sÀmre utfall ses.Syfte Syftet med studien var att med hjÀlp av omvÄrdnadsprocessen observera intensivvÄrdssjuksköterskans identifiering och vidtagande av omvÄrdnadsÄtgÀrder vid ett högt ICP samt utvÀrdera de utförda omvÄrdnadsÄtgÀrderna. Metod Prospektiv tvÀrsnittsundersökning, dÀr sju intensivvÄrdssjuksköterskor och fem patienter observerades med hjÀlp av ett observationsformulÀr.Resultat 51(73 %) av de höga ICP normaliserades inom en minut och intensivvÄrdssjuksköterskan uppskattades ha observerat högt ICP i 50(71 %) av tillfÀllena inom en minut. 19(27 %) tillfÀllen observerades inte och 11(65 %) av omvÄrdnadsÄtgÀrderna skedde inom en minut. OmvÄrdnadsÄtgÀrder som utfördes var administrering av bolusdos med lÀkemedel (35 %) eller drÀnera likvor (35 %).

DÄ jag anser att det inte finns ett lÀttillgÀngligt och tillfredstÀllande lÀromedel för frisörelever inom hud- och hÄrbottensproblem. Jag valde dÀrför att sammanstÀlla ett lÀromedel för detta omrÄde. För att göra ett eget lÀromedel har jag först gjort en enkÀtundersökning bland frisörelever för att se om kunskapen Àr lika pÄ olika frisörskolor i olika delar av landet. Jag sammanstÀllde sedan ett hÀfte frÄn lÀmplig litteratur, internet och egen erfarenhet som kan anvÀndas i undervisningen inom hud- och hÄrbottensproblem för frisörelever..

Syftet med undersökningen Àr att undersöka dramapedagogikens plats inom den svenska kriminalvÄrden samt att se om nÄgra kopplingar till skolans vÀrld synliggörs. Med plats menas det utrymme dramapedagogiken tillskrivs och hur detta kan se ut. UtifrÄn tre kvalitativa intervjuer synliggörs dramapedagogikens syfte, fördelar, förutsÀttningar samt dess mötta motstÄnd, inom KriminalvÄrden. Resultatet frÄn intervjuerna analyseras, diskuteras och tolkas med innehÄllsanalytisk metod. Informanterna Àr tre anstÀllda/tidigare anstÀllda, som pÄ olika sÀtt varit och/eller Àr involverade i dramapedagogisk verksamhet inom KriminalvÄrden.

Studiens syfte var att undersöka hur socialsekreterare som arbetar inom Ekonomiskt bistÄnd/försörjningsstöd upplever sin yrkesstatus och vilka karriÀrmöjligheter de ser inom enheten. Fem socialsekreterare berÀttade i kvalitativa halvstrukturerade intervjuer om hur de upplever yrkesstatusen inom och utanför den egna organisationen, samt karriÀrmöjligheter inom enheten. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för studien var:- Hur upplever socialsekreterarna att yrkesstatusen pÄ Ekonomiskt bistÄnd uppfattas inom den egna organisationen?- Hur upplever socialsekreterarna att yrkesstatusen pÄ Ekonomiskt bistÄnd uppfattas av samarbetspartners?- Vilka karriÀrmöjligheter ser socialsekreterarna inom Ekonomiskt bistÄnd? Analysen utgick frÄn tidigare forskning inom omrÄdet samt frÄn tvÄ teoretiska perspektiv; Jane E. Dutton, Janet M.

Kompetensutveckling under arbetsplatsförlagd utbildning inom sluten somatisk vÄrd för omvÄrdnadsstuderande pÄ vuxenutbildning.Sammanfattning: Arbetsplatsförlagd utbildning (APU) har en central plats pÄ omvÄrdnadsutbildning för vuxenstuderande. Det Àr dÀrför av vikt att APU:n gynnar de studerandes möjligheter till kompetensutveckling. VÄrt syfte Àr att undersöka hur vuxenstuderande inom omvÄrdnadsutbildning upplever förutsÀttningar för sin kompetensutveckling under APU inom sluten somatisk vÄrd. För att kunna besvara syftet har en abduktiv kvalitativ metod utifrÄn det sociokulturella perspektivet anvÀnts och semistrukturerade intervjuer genomförts. Det empiriska materialet bygger pÄ intervjuer före och efter APU:n med Ätta omvÄrdnadsstuderande.

Bakgrund och problem: Digitaliseringen har haft en stor effekt p? samh?llet och arbetsmarknaden. I takt med att digitaliseringen utvecklas f?rv?ntas arbetsuppgifter f?r?ndras eller tas ?ver helt. En bransch d?r ekonomistyrning och controllerns roll ?r viktig f?r f?retagen ?r just i detaljhandeln.

Syftet med denna rapport Àr att fler poliser ska fÄ en inblick i det svenska polisrytteriet och dess arbetsuppgifter. Vi vill ocksÄ synliggöra, en för de flesta ganska anonym verksamhet inom polisorganisationen. I rapporten har vi behandlat deras arbetsuppgifter och Àven kommit med egna Äsikter angÄende en tidsenlig utveckling. För att göra arbetet mer lÀttförstÄligt för dem som inte tidigare har kunskaper om hÀstar och ridning, har vi Àven beskrivit lite om den utbildning och trÀning som krÀvs för bÄde ryttare och hÀst för att kunna arbeta som ett vÀl fungerande ekipage inom polisrytteriet. NÀr det gÀller tillvÀgagÄngssÀttet i denna rapport sÄ har vi kontaktat de tre olika rytterierna i Sverige för att fÄ skriftlig information frÄn dessa.