KlimatförÀndringarna Àr numera ett fenomen vi inte kan bortse ifrÄn. De sker hÀr och nu och det rÄder mer eller mindre gemensam vetenskaplig konsensus om att sÄ Àr fallet. Med klimatförÀndringarna kommer risker vi i nulÀget har vÀldigt svÄrt att förutse och förhÄlla oss till och dÀrmed pÄverkas integrationen av dessa i den kommunala krisberedskapen. Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer det Àr som pÄverkar integrationen av klimatrisker inom den kommunala krisberedskapen. Resultatet Àr baserat pÄ ett antal intervjuer som har genomförts med personer inom kommun och kommunfullmÀktige.

Syftet med studien var att studera vad för tankar personer iledningsfunktioner i olika elitidrottsklubbar har pÄ strategier föratt utveckla sin personals kompetens bland styrelseledamöter,kanslipersonal, trÀnare och lagledare. Studien Àr av kvalitativmetod, Ätta idrottsklubbar frÄn fyra olika idrotter har medverkat.Elitklubbarna övergÄr alltmer frÄn ideellverksamhet tillkommersiell verksamhet, vilket tvingar klubbarna till att ökakompetensen inom föreningen. Kompetensutveckling sker frÀmstgenom utbildningar och via samarbete med andra klubbar.Kunskap som framkommit i studien; var att arbetet motkompetensutveckling pÄ personalen var mycket brett inom detidrottsliga men desto mindre utvecklat inom marknadssidan.Förslag till fortsatt forskning Àr en studie med större urval frÄnfler idrotter och idrottsklubbar samt ett bredare geografisktomrÄde sÄsom Skandinavien, Europa eller Amerika..

Examensarbetet En skola för alla? Hur pedagoger arbetar med de ?snabba? eleverna i svenska Àr skrivet av Anna Andersson och Lotta Andersson. De elever som har varit snabba inom skolÀmnen har enligt tidigare forskning inte varit en prioriterad grupp inom den svenska skolan. Enligt tidigare forskning har dessa elever inte fÄtt nÄgon stimulerande undervisning pÄ deras rÀtta nivÄ. Syftet med denna undersökning var att belysa hur pedagoger inom Ärskurs F-3 arbetar med de elever som Àr snabba inom svenskÀmnet och hur dessa elever blir stimulerade och motiverade under sin skolgÄng.

Syfte: Uppsatsens har som syfte att utreda om det generellt eller branschvis förekommer onormala aktiekursförÀndringar för företag noterade pÄ Stockholmsbörsen, dÄ företag inom samma bransch som de sjÀlva meddelar om en ovÀntad förÀndring i framtida utdelning. Utifall det inte gÄr att dra nÄgra generella slutsatser för Stockholmsbörsen i stort sÄ ska det undersökas ifall det finns sÀrskilda branscher dÀr denna form av spridningseffekt Àger rum. Metod: Studien bygger pÄ en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. För att se ifall onormal avkastning förekommer har vi subtraherat marknadens avkastning ifrÄn avkastningen för aktien. Som marknadsavkastning har AffÀrsvÀrldens Generalindex anvÀnts.

Ordet förÀndring Àr nÄgot som mÀnniskor ofta associerar till olika typer av förÀndring. Det kan vara förÀndringar för mig som individ, förÀndringar inom familjen, byte av boende eller förÀndringar i vÀdret. FörÀndringar kan Àven vara nÄgot som sker i ett företag eller en organisation. Dessa förÀndringar kan uppstÄ som en följd av politiska beslut, förÀndringar i omvÀrlden, expansion eller beslut om effektivisering. FörÀndringar Àr givetvis inget undantag för den offentliga sektorn, vilket Àven innefattar flertalet anstÀllda som pÄverkas av förÀndringarna.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vad som pÄverkar inslaget av social respektive formell kontroll inom den interna kontrollen. En modell har framtagits, vilken bestÄr av ett flertal faktorer; sÄsom kön, Älder, högsta utbildning, vidareutbildning, medbestÀmmande, pÄverkan, arbetslivserfarenhet, avstÄnd till arbetsplats, kommunikation umgÀnge och sammanhÄllning, samt den interna kontrollen i form utav COSO-modellen. Denna modell ska hjÀlpa oss att försöka fÄ fram om det finns nÄgra samband mellan den individuella faktorn och inslaget av social respektive formell kontroll inom den interna kontrollen. Undersökningen Àr utförd pÄ nÀmndnivÄ, barn- och utbildningsnÀmnden, i tre mindre kommuner runt om i SkÄne. För att fÄ fram inslaget av social respektive formell kontroll inom den interna kontrollen intervjuades den ansvariga för intern kontroll inom varje nÀmnd.

Syftet med studien Àr att undersöka hur sÄngpedagoger inom de klassiska respektive de populÀrmusikaliska sÄngtraditionerna förhÄller sig till enskild sÄngundervisning, samt hur de designar sin undervisning. Data har samlats in genom intervjuer med fyra sÄngpedagoger, samtliga verksamma pÄ eftergymnasial nivÄ. TvÄ av informanterna arbetar i huvudsak inom den klassiska genren, de andra tvÄ inom pop-genren. Intervjuformen var kvalitativ intervju med öppna följdfrÄgor. Analysen av materialet Àr gjord utifrÄn ett designteoretiskt perspektiv.Resultatet visar att informanternas val av resurser Àr liknande oavsett genretillhörighet.

Syfte: Att undersöka om direktivet lÀgger en grund för en effektivare revision av företag inom EU. Metod: Uppsatsen Àr deskriptiv och en deduktiv forskningsansats har tillÀmpats. En dokumentstudie har genomförts av rÀttsligt material samt artiklar. En kvalitativ forskningsstrategi har tillÀmpats, eftersom att den Àr mer flexibel samtidigt som fokus vilar pÄ att analysera text. Teori: Teoriavsnittet utgÄr frÄn teorier kring global governance, vilket bidrar med ett globalt angreppssÀtt.

Bakgrund: Kursplanen i Svenska A anger mÄl och kriterier som Àr gemensamma för alla elever oavsett gymnasieprogram. Vi tycker oss ha sett, under vÄra VFU-perioder, att tolkningen av mÄl och kriterier ser olika ut pÄ olika program. Vad Àr det för en syn pÄ grammatik vi kommer att möta i vÄr framtida lÀrargÀrning? Syfte: Att undersöka om det finns en samsyn kring grammatikundervisning i svenskÀmnets kurs A i jÀmförelse mellan yrkes- och studieförberedande gymnasieprogram, samt vilka skÀl lÀrare anger för grammatikundervisning. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande: Har lÀrare inom yrkes- och studieförberedande program samma motiv till grammatikundervisning? Genomför lÀrare inom yrkes- och studieförberedande program grammatikundervisning pÄ likartat sÀtt? Definierar lÀrare inom yrkes- och studieförberedande program grammatik pÄ samma sÀtt? Förekommer diskussioner om grammatik i undervisningen mellan lÀrare? Metod: Vi har genomfört Ätta kvalitativa intervjuer med gymnasielÀrare som undervisar i svenska inom yrkes- respektive studieförberedande program.

Syftet med mitt arbete var att öka min förstÄelse för hur barn tÀnker kring kunskapsbegreppet generellt samt specifikt inom historia och religion.Jag lÀste litteratur i Àmnet för att ge en bakgrund till hur forskningen sett och ser pÄ kunskap och inlÀrning. Martons m.fl. "InlÀrning och omvÀrldsuppfattning" samt Pramlings "Barn och inlÀrning" har varit till stor hjÀlp. En viktig del i arbetet har Àven Pramlings metodbok för barnintervjuer haft. Jag har intervjuat Ätta barn i en Ärskurs fyra om vad de uppfattat att de lÀrt sig generellt och specifikt pÄ lÄgstadiet och jag har via enkÀt bett fyra lÄgstadielÀrare svara pÄ frÄgor om vad de tar upp inom Àmnena historia och religion samt vilka mÄl de har med sin undervisning dÀri.Med detta material som grund fann jag att det i denna grupp fanns en tydlig tendens att det som barnen i första hand uppfattar som kunskap var det som vi betecknar som grundlÀggande fÀrdigheter inom matematik och svenska.

Detta arbete görs inom lÀrarutbildningens examenskurs med syftet att genomföra en fördjupad Àmnesundersökning. I vÄrt fall vill vi fÄ kunskap hur nÄgra pedagoger i grundskolan undervisar inom svenskÀmnet för att elevers förmÄga att redovisa muntligt ska utvecklas. Denna undersökning Àr ett försök att koppla nÄgra lÀrares arbetsmetoder i omrÄdet tala till en sÀrskild arbetsgÄng inom retoriken.  I fem intervjuer stÀlldes frÄgor till lÀrare kring definition, betydelse, möjligheter och hinder i förhÄllande till den muntliga redovisningen. Vi frÄgade Àven om vilka strategier de anvÀnder för att fÄ elever att utveckla sin förmÄga inom omrÄdet tala. Respondenternas svar analyserades bland annat utifrÄn de kategorier som retorikens partesmodell innehÄller.  Resultatet visar att man kan urskilja den retoriska arbetsgÄngen i respondenternas arbetssÀtt.

Denna systematiska litteraturstudie undersöker vanliga missuppfattningar inom skriftliga algoritmer inom addition och subtraktion. Vi undersöker Àven vilka för- och nackdelar som uppkommer av strategin inom lÄgstadieundervisningen. Syftet med denna studie Àr att fÄ en överblick av och förstÄelse för den skriftliga algoritmens roll i lÄgstadieskolor. I datainsamlingsprocessen har vi sökt efter vetenskapligt granskade artiklar frÄn en databas. Detta gav oss rekommenderade artiklar, vilket resulterade i snöbollsurval som var vÄr kompletterande sökstrategi.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka dramapedagogikens plats inom den svenska kriminalvÄrden samt att se om nÄgra kopplingar till skolans vÀrld synliggörs. Med plats menas det utrymme dramapedagogiken tillskrivs och hur detta kan se ut. UtifrÄn tre kvalitativa intervjuer synliggörs dramapedagogikens syfte, fördelar, förutsÀttningar samt dess mötta motstÄnd, inom KriminalvÄrden. Resultatet frÄn intervjuerna analyseras, diskuteras och tolkas med innehÄllsanalytisk metod. Informanterna Àr tre anstÀllda/tidigare anstÀllda, som pÄ olika sÀtt varit och/eller Àr involverade i dramapedagogisk verksamhet inom KriminalvÄrden.

Syftet med denna studie Àr att undersöka synen hos pedagoger om bildskapandets möjligheter att utveckla sprÄket för elever inom sÀrskolan. Vi har valt att rikta vÄr forskning till pedagoger i sÀrskolan eftersom vi tror att de pedagoger som arbetar med funktionshindrade, har för vana att hitta olika slags lösningar jÀmfört med vad som annars Àr brukligt inom grundskolan. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av en enkÀt som genom email skickades ut till pedagoger som arbetar inom sÀrskolans i en kommun i norra Sverige. Eftersom vi fick in endast ett svar pÄ enkÀten, valde vi att anvÀnda oss av personliga intervjuer istÀllet. Resultatet grundar sig pÄ fem intervjuer med pedagoger som arbetar inom tre olika enheter.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskor inom skolhÀlsovÄrdens uppfattningar av att ha sex- och samlevnadsundervisning för ungdomar pÄ högstadiet.Metoden var kvalitativ intervjustudie av deskriptiv design och analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Undersökningsgruppen var sex sjuksköterskor inom skolhÀlsovÄrden i en kommun i mellansverige. Huvudresultatet visade att samtliga sjuksköterskor beskrev att deras undervisning i klass inte existerar utan att det Àr pedagogernas ansvar att undervisa i Àmnet sex- och samlevnad. Sjuksköterskorna beskrev att de istÀllet har ett omfattande hÀlsosamtal med ungdomar i Ärskurs Ätta dÀr fokus ligger pÄ psykisk ohÀlsa, kÀnslor och kroppsuppfattning. För att nÄ fram till ungdomarna i frÄga ansÄg sjuksköterskorna att ett förtroende bör skapas och att ungdomars sjÀlvkÀnsla sÀtts i fokus samtidigt som god undervisning inom Àmnet bidrar till ett stÀrkande av ungdomars relationer.