I detta kandidatarbete har de viktigaste faktorerna för tjäderns habitatkrav ringats in via litteraturstudier. Därefter har ett skötselprogram utformats i planeringsprogrammet Heureka ? PlanVis, där dessa inkorporerats. Litteraturstudien mynnade ut i att flaskhalsen för en tjäderpopulations existens till stor del ligger hos tjäderhönan och hennes häckningsframgång. Framförallt två kritiska faktorer träder fram, nämligen skydd mot predation och föda. Genom att identifiera hur dessa faktorer ter sig i skogen kunde de befordras i utformningen av skötselprogrammet. Skötselprogrammet är framtaget med området Strömsjöliden som underliggande data.

Sveriges vanligaste skogsbruksmetod, Trakthyggesbruket, har medfört problem för skogens artmångfald. År 2010 fanns det i Sverige 319 stycken hotade mossor och lavar som var kopplade till skogen. Varav vissa arter är beroende av lång skoglig kontinuitet, gammal multnande ved, skogsbrand eller andra naturliga fenomen som enbart finns i en mer eller mindre orörd skog. Alternativet till denna skogsbruksmetod finns i kontinuitetsskogsbruket som var vanligt förr, innan skogsbruket blev till en industri. På den tiden då bönderna själva plockade ut det virke dom behövde för sin egen överlevnad kunde skogen fortfarande fungera som ett ekosystem.

Sedan Trakthyggesbrukets införande har stora förändringar skett i de svenska skogarna. Viktiga negativa effekter av Trakthyggesbruk på skogslevande arter är habitatförluster och habitatfragmentering. I detta sammanhang är begreppet konnektivitet viktigt. Konnektivitet beskriver i vilken utsträckning arter kan röra sig mellan lämpliga habitatfläckar i landskapet. Konnektiviteten för en art är beroende av andel lämpliga habitat och artens spridningsförmåga. Konnektivitet undersöktes för tolvtandad barkborre och lappmes vid olika spridningsavstånd.

I Sverige är Trakthyggesbruk med kalhuggning det dominerande skötselsystemetmen intresset för kalhyggesfritt skogsbruk har ökat de senaste åren. Alternativentill kalavverkning är omdiskuterade och kritiseras ofta för att inte vara lönsamma.Målet med detta examensarbete är att analysera ett långtidsförsök med olikaskogsskötselsystem och att diskutera eventuella produktionsskillnader. De fem skötselåtgärdersom undersöktes var 1) kalavverkning med plantering av gran och tall,2) naturlig föryngring under fröträd, 3) blädningsbruk, 4) dimensionsavverkningoch 5) orörd skog (referensyta). Fältförsöket ligger på Siljansfors försökspark iDalarna och anlades 1923. Alla försöksytor har en areal av 1 ha.

Kontinuitetsskog är ett brett begrepp som täcker in många olika skogstyper. Gemensamt för dessa skogstyper är att de ofta har eller kan utveckla höga naturvärden knutna till kontinuitet. Skogsstyrelsen har gjort en grov skattning av arealen kontinuitetsskog i Sverige och arealen bedöms vara mellan 1,7 och 1,8 miljoner hektar. Stora delar av denna areal är eller planeras att skyddas men en areal om 200 000 till 400 000 hektar kommer troligtvis inte att skyddas utan brukas i det moderna skogsbruket. Ett behov av utprövade metoder för bruk av kontinuitetsskogar har därför uppstått.

The modern silvicultural practices of today, with cutting by compartments, have led to a large benefit for the moose population through the cleared areas which produces large amount of fodder. This new landscape can produce and feed a large moose population. But it will cause a conflict effect towards the landowners; the conflict consists of browsing mainly in the young pine forest. The result from browsing and damage will be sparse stands with reduced growth and technical damage like leader shoot browsing, stem breaking and damage of the bark. Technical damage can kill the tree or damage it so hard that it would not work as future saw timber.