Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskornas beskrivning av diabetesvården på en allmän vårdavdelning inom medicin. En empirisk studie utfört med kvalitativ ansats och en beskrivande design. Undersökningsgruppen var nio sjuksköterskor, alla kvinnor med varierande arbetserfarenhet mellan ett och tio års erfarenhet, arbetandes på två olika sjukhus i mellan Sverige. Huvudresultatet visade att arbetet fungerade bra trots att skrivna rutiner saknades. Sjuksköterskorna upplevde diabetes som en komplicerad sjukdom och att dess kunskap var bristande.

När individen upplever stress i samband med att inte kunna agera i enlighet med sitt samvete uppstår samvetsstress. Denna stress är vanligt förekommande hos sjuksköterskor. Om stressen blir långvarig kan den övergå till kronisk stress, vilket kan ge allvarliga konsekvenser. Syftet med denna studie var att beskriva när och hur sjuksköterskan upplever samvetsstress. Metoden var litteraturstudie som innefattade tio kvalitativa studier samt en kvantitativ studie som svarade på studiens syfte.

Vi har valt att belysa skam i den somatiska vården, då vi upplever att det sällan talas om skam som är förknippad med somatisk sjukdom. För att skapa balans i tillvaron och stärka välbefinnandet, den fysiska och psykiska hälsan bör patienten mötas med respekt och värdighet. Sjuksköterskan skall enligt ICN lindra lidande, återställa och främja hälsa, förebygga sjukdom vara öppen inför andra människors värderingar och upprätthålla en miljö där det värnas om mänskliga rättigheter. Vård skall enligt HSL ges med respekt och på lika villkor och den enskilda människans värdighet skall beaktas. Syftet med studien var att belysa patienters beskrivningar av företeelser som leder till skam.

Bakgrund: Få studier har gjorts inom psykiatrisk omvårdnad med fokus på patientperspektivet. Detta perspektiv är dock viktigt då det ger en inblick i hur patienterna upplever den vård de erhåller. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter på en psykiatrisk vårdavdelning upplever det bemötande de får av avdelningens sjuksköterskor. Metod: Semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Vid analys av materialet framkom fyra huvudkategorier som samlade de aspekter på bra och mindre bra bemötande som respondenterna beskrivit: Betydelsen av att bli sedd och bekräftad av personalen, Personalens agerande och attityder gentemot patienterna, Önskemål och förväntningar på personalen samt Hur icke-verbal kommunikation påverkar hur bemötandet upplevs.

Att bli förälder är en omtumlande upplevelse. För de föräldrar som vill ha stöd ska detta också finnas tillgängligt för att de med trygghet ska kunna möta barnets behov och stärka dess utveckling. BVC-sjuksköterskan har en central uppgift när det gäller att ge stöd till föräldrar med barn i åldrarna 0-6 år. Syftet med studien var att beskriva BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd i föräldraskapet. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats beskriven av Lundman och Hällgren Graneheim.

Background: Patients with cancer of the lung have to endure a quantity of physical, psychological and social difficulties. In their exposed position they are in need of help and support to pull through the situation. With the knowledge of factors effecting lung cancer patients? quality of life, it will be easier to give the help and support they need. Aim: The aim of this study was to describe factors effecting lung cancer patients quality of life from the patient?s perspective.

The ever-changing modern health care environment places high demands on leadership skills. The purpose of this study was to describe the causes that effect leadership within the health care services carried out in a municipality. Data was collected by interviewing four health care managers, three registered nurses, eight enrolled nurses and one auxiliary nurse. A qualitative approach based on a content analysis method was conducted in the analysis of the interviews. Latent content deals with relationship aspects and interpretation of deeper underlying meaning of text.

Postoperativ smärta fortsätter att vara ett stort och svåridentifierat problem. Omfattningen av okontrollerad smärta hos patienterna har inte förändrats märkbart de senaste decennierna. Sjuksköterskor tenderar att underskatta patientens smärta. Syftet med denna studie är att undersöka olika faktorer som påverkar sjuksköterskans sätt att bedöma postoperativ smärta. För att uppnå vårt syfte valdes litteraturstudie som metod.

Shivering är ett fenomen som uppstår hos patienterna postoperativt. Det innebär att patienten har okontrollerbara muskelskälvningar som gör att patienten darrar, skälver eller huttrar i mer än 15 sekunder. Shivering påverkar kroppen negativt, men är också obehagligt och ett onödigt lidande för patienten. I takt med den tekniska utvecklingen utarbetas nya operationstekniker och idag utförs flera operationer med laparoskopisk teknik. Pilotstudiens syfte var att undersöka före-komsten av postoperativ shivering hos patienter som opererats med laparoskopisk teknik.

Sjuksköterskan har en viktig roll, vad gäller den postoperativa smärtbehandlingen och ansvarar för att smärtbehandlingen överensstämmer med patientens önskemål och behov. Kirurgiska ingrepp kan leda till långvarig postoperativ smärta som orsakar patienten förlängd vårdtid och begränsar individen i vardagen. Syftet med litteratur-studien var att belysa faktorer av betydelse vid smärtbedömning och dokumentation i samband med postoperativ smärtbehandling. Analys av 14 vetenskapliga artiklar sammanställdes. I resultatet framkom två kategorier: utbildning och erfarenhet, smärtskattning och dokumentation.

Objective: The out-of-hospital cardiac-arrest incidence in Sweden averages about 10 000 a year. Whether the victim will survive or not is dependent upon rapid actions according to the chain of survival ? early alarm, early CPR, early defibrillation and early medical treatment. While waiting for the ambulance the victim is completely dependent on immediate help from any bystander, because early CPR improves survival rates by two-three folds. Unfortunately not all bystanders start CPR because of different reasons.

Background:Due to a more open climate in society for homosexual people several lesbian couples have given birth to children in their relations. Research has shown no differences between children in lesbian families and children in heterosexual families considering mental and social health. International research has also shown that lesbian parents often have bad experiences from meetings with healthcare providers.Theaim of this study was to describe lesbian child families/familyplannings and the lesbian parents experiences and expectations of the healthcare.Themethod for the study was qualitative interview with 9 lesbian parents. The data was analysed by the queer theory heteronormative concept.Theresults of the research was that lesbian families considered themselves as a nuclear family and at the same time distanced themselves from the nuclear family concept. The findings showed that lesbian couples are involved in a very long process when they try to become parents.

Sexualitet är en väsentlig del av människans hälsa och något som alla har rätt till oavsett ålder. Att tala om sexualitet med äldre människor upplevs ofta hos vårdpersonal som obekvämt och tabubelagt. Med ökad ålder kommer naturligt sjukdomar och åldersförändringar som kan påverka sexualiteten. Syftet med litteraturstudien var att belysa äldre personers upplevelse av sexualitet. Studien baserar sig på 14 kvalitativa och kvantitativa artiklar och utfördes efter induktiv ansats.

Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som kan påverka sjuksköterskans möjligheter att handleda sjuksköterskestudenter under deras verksamhetsförlagda utbildning. Sjuksköterskan handleder studenter dagligen i klinisk praktik. Sjuksköterskan ska kunna hantera sitt arbete och samtidigt vara handledare för studenter. Studien är en litteraturstudie med en beskrivande design i vilken fjorton artiklar granskats. Resultatet visade att i tio av de fjorton artiklarna togs negativt påverkande faktorer upp såsom hög arbetsbelastning och otillräcklig avsatt tid för lärande och återkoppling med studenten i den kliniska miljön.

I dagens Sverige är det ovanligt att möta döden på nära håll. Många nyutexaminerade sjuksköterskor saknar erfarenhet av att möta döden och döende. För att kunna ge en god professionell omvårdnad är det viktigt att ha bearbetat sina tankar och känslor inför döden. Denna litteraturstudie syftar till att undersöka vilka känslor sjuksköterskan upplever vid mötet med döende patienter, om det finns några skillnader mellan förväntade och oväntade dödsfall samt vilka copingstrategier sjuksköterskan kan använda för att hantera de känslor som uppstår i samband med dödsfallen. Resultatet delades in i åtta kategorier av negativa och positiva känslor.