Trafiksimulering är ett användbart verktyg då olika typer av vägar ska studeras. Statens väg och transportforskningsinstitut, VTI, har under de senaste åren utvecklat en ny landsvägssimuleringsmodell, Rural Road Traffic Simulator (RuTSim) (Tapani 2005). För att en simuleringsmodell ska vara användbar måste den ge en god överrensstämmelse mot verkligheten. Syftet med detta examensarbete är därför att utvärdera RuTSim, genom att kalibrera och validera två 2+1-vägar och en vanlig landsväg med mötande trafik. Detta både för en implementerad frifordonsmodell samt befintlig modell med trafikinteraktioner.

Examensarbetets syfte är att med Trafiksimuleringar utreda det framtida resecentrumets kapacitet i form av hållplatskapacitet och systemkapacitet. Trafiksimulering är ett effektivt verktyg som används allt oftare för att utreda konsekvenserna av olika förändringar i vägnätet och trafiken. Det kan medföra både ekonomiska och tidsmässiga vinster i och med att programmet kan utvärdera olika ombyggnadsförslag innan beslut fattas. Programmet som används i examensarbetet är AIMSUN NG, vilket är ett mikrosimuleringsprogram utvecklat av TSS.För att uppnå syftet skapades först en model över områden som det såg ut innan ombyggnationen påbörjades. Med denna som utgångspunkt skapades sedan en modell över det framtida resecentrumet.

Vägtrafiken står för en allt större del av energianvändning och luftföroreningar. Att kunna beskriva de effekter på energianvändning och miljö som vägtrafiken ger upphov till blir därför allt viktigare. Modeller för simulering av personbilstrafik, energianvändning och utsläpp kommer i detta sammanhang att få en central roll.I detta examensarbete visar vi hur en modell för Trafiksimulering kan användas tillsammans med en modell för beräkning av energianvändning och utsläpp vid analyser av infrastrukturförändringar i ett trafiknätverk. Vi tillämpar modellerna praktiskt på ett trafiknätverk över Norrköping och studerar vilken ytterligare information en beräkning av energiförbrukning och utsläpp kan tillföra planeringsprocessen.Den beräkningsmetodik för energiförbrukning och utsläpp som används kommer att ge oss information om bränsleförbrukning samt utsläpp av koldioxid, kväveoxider och lättflyktiga organiska ämnen från personbilstrafik.Resultat från tillämpningen på trafiknätverket över Norrköping visar att beräkning av utsläpp, när två planeringsalternativ jämförs, tillför information som kan få betydelse i planeringsprocessen, jämfört med om endast information om förändring i trafikarbete och upplevd reskostandsförändring varit tillgänglig. Utsläpp av kväveoxider och lättflyktiga organiska ämnen från fordon med inte fullt uppvärmd motor kommer påverka de totala utsläppen kraftigt.Att uppskatta de totala effekterna av en förändring i energiförbrukning och utsläpp av koldioxid är svårt om endast biltrafiken studeras.

Idag byggs det allt fler cirkulationsplatser i Sverige. De ersätter många signalreglerade korsningar. Cirkulationsplatser lämpar sig dock inte i alla situationer. Ett exempel när det inte lämpar sig är om det passerar ett stort trafikflöde rakt igenom cirkulationsplatsen som hindrar trafiken från mindre tillfarter att komma in i cirkulationen. För att komma tillrätta med problemet kan signalreglering av cirkulationsplatsen tillämpas.

En körsimulator är en modellkonstruktion som ska efterlikna ett verkligt fordon. Den körsimulator som finns vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, bygger på en riktig fordonskaross och ett avancerat rörelsesystem. Omgivningen simuleras och visas för föraren på tre skärmar. I dagsläget finns ingen modell för generering och simulering av trafik till VTIs körsimulator. Syftet med detta examensarbete var att ta fram en sådan modell.En del av examensarbetet var att undersöka förekomsten av modeller för generering och simulering av trafik till körsimulatorer i världen.

Trafiken på våra vägar ökar stadigt och det finns inga tecken på att denna trend kommer att brytas. Denna utveckling innebär en mängd problem såsom ökat buller, mer utsläpp och ökad trängsel. En lösning på trafikproblemen är att utnyttja de befintliga vägarnas kapacitet på ett bättre sätt. Genom att få bilisterna att välja alternativa vägar, resa på andra tidpunkter eller välja alternativa transportmedel kan trängseln på våra vägar minska och därmed minskar också utsläpp och buller. Ett sätt att påverka bilisterna är genom att förmedla information om, exempelvis, rådande trafikförhållande och alternativa resvägar.

Det har byggts många rondeller under senare delen av 1990-talet och början av 2000-talet för att skapa bättre trafikmiljöer, minska fördröjningar och öka flexibiliteten i korsningar. I cirkulationsplatser med hög belastning och ojämna flöden kan det dock uppkomma en del problem. Ett av dessa problem kan vara att stora överordnade flöden genom rondeller blockerar trafik från mindre infarter så att långa köer bildas. I denna rapport analyseras olika åtgärder, som införandet av trafiksignaler och förändrad utformning, för att se om förbättringar är möjliga. Examensarbetet har lett till en god inventering och ökad kunskap kring problematiken kring cirkulationsplatser.Presentationen av examensarbetet är uppdelat i fem delar:Litteraturstudien gav intressant kunskap om möjligheterna med att använda trafiksignaler och fysiska förändringar för att öka kapaciteten i en hårt belastad cirkulationsplats.