We are soldiers, not policemen.Denna uppsats rör det vakuum som ofta uppstår när en regim faller samman på grund av krig, och dess ordningsmakt upplöses, eller av annat skäl inte förmår upprätta ordningen. Ofta inträffar plundring och upplopp i det ?polisiära? tomrum som inträffar från det att den tidigare regimens ordningsmakt drar sig undan, till dess att en ny poliskår träder in och bör-jar återupprätta lag och ordning. Av olika skäl frånsäger sig den intervenerande makten inte sällan arbetsuppgifter av mer ?polisiär? natur, alltifrån att bevaka samhällsviktiga byggnader till att dirigera Trafik.I stor utsträckning följde kriget i Irak våren 2003 detta mönster från tidigare konflikter; ordningsmakten drog sig undan, plundring utbröt och koalitionen, bestående främst av USA och Storbritannien, nekade inledningsvis till att det var deras uppgift att ingripa mot laglösheten.

I dagsläget används VPN allt mer bland företagen för att ansluta till olika nätverk. Detta kan medföra att routingtabellen blir alltför stor och det kan i sin tur påverka processorbelastningen på routern som delar ut alla VPN.Detta arbete hade som syfte att granska om det är några märkbara prestandaskillnader på en routers processor när olika routingprotokoll används tillsammans med VRF. Protokollen som detta arbete tog upp var BGP, OSPF och RIP.Tre olika nätverks-scenarier skapades där olika tester genomfördes för de tre nämnda routingprotokollen. Det gjordes även tester på routrar när ingen VRF användes för att jämföra resultaten. Testerna bestod av att granska processorbelastningen på routrar när det fanns många rutter i nätverket och när nätverket var belastat med Trafik.Testernas visade att skillnaden mellan BGP och OSPF inte är särskilt stor, men när RIP användes så steg processorbelastningen markant när nätverket hade många rutter.

För att framföra en timmerlastbil med 74 tons bruttovikt i svensk Trafik,krävs ett tillstånd från Trafikverket. Tillståndet består av ett dokument somvisar vilka vägar och broar fordonet får Trafikera och vilka regler som gällernär man kör lastbilen.Skogsbolaget Sveaskog startade ett examensarbete med syfte att skapamöjlighet att i realtid presentera för lastbilsföraren vilka vägar och broarsom är en del av transportdispensen. Detta skulle ske genom att utveckla ettkartstöd för lastbilens fordonsdator med anslutning till GPS för attvisualisera dispensdokumentet med de angivna vägsträckorna och broarna.Resultatet av examensarbetet är ett kartstöd som använder tjänster frånArcGIS Online för att presentera geografisk information för användaren.Bakgrundskartan består av en grundkarta från ArcGIS Online. Övergrundkartan ligger ett GIS-skikt med vägar och ett annat skikt med broar.Information om huruvida fordonet för närvarande färdas på en väg somingår i tillståndet eller inte, samt information om regler som gäller för broarpå vägavsnittet, presenteras för föraren i realtid. Denna informationuppdateras vid varje uppdatering av GPS-positionen..

Hela projektet ATK startade 1999 i och med att regeringen skrev sitt 11 punkts program för att få ett snabbt resultat på de farligaste vägsträckorna i Sverige. Hela projekt bygger från början på Nollvisionen som syftar till att få ner antalet skadade och döda i Trafiken. Huvudsyftet är inte att bötfälla folk som kör för fort utan ett sätt att få ner medelhastigheten på farliga vägar där det förekommit mycket olyckor med svår utgång. ATK är ett automatiskt system som med hjälp av radar och digitalkamera fotograferar hastighetsöverträdelser och sedan rapporteras dessa genom kontorsförelägganden. Statistik visar att under projektets gång har medelhastigheten sjunkit samt antalet svårt skadade och antalet döda har minskat, samtidigt som lindriga skadade givetvis ökar.

SammanfattningI dagens Trafik uppstår dagligen köer på grund av olika händelser i Trafikflödet som olyckor, vilt eller andra faror. Köbildningen bildas ofta på grund av informationsbrist eller sen informationsspridning om händelserna. Det här arbetet utvecklar en enkel webbapplikation riktad till Trafikanter som vill och kan rapportera in de dagliga händelserna som påverkar Trafikflödet. Applikationen är snabb att ladda på mobila enheter och innehåller ett enkelt formulär för rapportering av händelser utifrån fyra huvudtyper. Informationen publiceras inte bara på webbapplikationen utan sprids även vidare till tre olika sociala nätverkstjänster och bloggar.

Beroendet av internet har ökat markant över de senaste tjugo åren, detta har medförtatt tjänster som tidigare tillhandahölls lokalt i fysisk form har sakta fasats ut. Samhälletsförtroende för internet och dess struktur medför vissa svagheter, som öppnar upp förattacker vilka kan överbelasta plattformar och göra företagets tjänster otillgängliga.Syftet med arbetet är att identifiera DDoS-attacker från pcap-filer och undersöka hurDRDoS-attacker skalar. Arbetet tar även upp frågeställningar om likheter och skillnadermellan attackerna som används samt huruvida de skiljer sig från legitim Trafik och hurdetta kan vara ett problem när skydd eller liknande implementeras.För att besvara frågeställningarna har vi valt att göra tre experiment samt analys. De treexperiment görs i en fysisk labbmiljö där attackerna kan ske på ett kontrollerat miljö,där pcap-filer kan samlas in för analys.I arbetet påvisades att en reflektionsattack som utnyttjade DNS kunde uppnå enskalning med en faktor på 80 gånger. Det har även påvisats vilka likheter som finnsmellan de fem attacker som granskades..

Vi har i vår rapport belyst att det inte finns någon nationell utbildningsplan för utryckningsförare och att det inte finns något systematiskt tillvägagångssätt att samla information runt faktorer som haft avgörande betydelse vid olyckor. Det tillvägagångssätt som används idag för att samla information baserar sig på att kunskap förmedlas, muntligt inom personalen, lokalt på myndigheterna. Vi har i rapporten föreslagit att man inom polisen inför en nationell utbildningsplan och att man även inför nationell statistik över olyckstillbud med polisens fordon för att på så sätt skapa förutsättningar för en enhetlig utryckningsförareutbildning i likhet med den nationella bastaktiken. I bakgrunden har vi försökt ge läsaren insikt i de undantagsregler som gäller förare av polisfordon under yrkesutövning och därmed ge läsaren en insyn i ämnet. Syftet med rapporten har varit att undersöka om man från utbildningshåll tar lärdom av olyckor som skett med polisfordon och belyser man de faktorer som varit av betydelse när man utbildar utryckningsförare.

År 1997 godkände riksdagen ?nollvisionen?, en inriktning som innebär att infra¬struk¬turen i Sverige (1998-2008) ska utformas så att inga människor dödas eller skadas allvarligt i Trafiken. En av de metoder som använts för att minska antalet mötes- och omkörningsolyckor och singelolyckor med svåra personskador är alternativa 13meters vägar som Vägverket är ansvariga för. För att höja Trafiksäkerheten på landets vägar byggs vissa vägsträckor om till 1+1, 2+1 eller 2+2 vägar med ett vajerräcke som särskiljer körbanorna. Avsikten med detta arbete har varit att utvärdera om de ?alternativa 13meters vägarna?, 2+1 vägar med mittmonterat vajerräcke, har medfört några problem och förändringar i polisens arbetssätt vid utryckning.

Hjuviksvägen är i dagsläget inte anpassad efter dagens Trafiksituation, eftersom vägen går genom Hjuvik som är ett tättbebyggt villaområde. Detta genererar mycket och tung Trafik då vägen är Öckerö kommuns och Hjuviks enda förbindelse med Göteborg. Kapacitetsbristen på Hjuviksvägen bottnar i en gammal bebyggelsestruktur i området tillsammans med en ökad bilanvändning och en expanderad befolkning. Vägens situation har en ojämn riktningsfördelning med långa köer under rusningsTrafik, som på morgonen går in mot Göteborg och på eftermiddagen går åt motsatt håll ut mot färjan till Öckerö kommun. För att uppnå Västsvenska paketets mål om en långsiktig hållbar transportförsörjning på västra Hisingen krävs en ökning i kollektivTrafikens attraktivitet och en fri framkomlighet för bussarna som Trafikerar Öckeröleden.Syftet med uppsatsen är att göra en holistisk belysning av förutsättningarna för att etablera ett busskörfält inom delprojektet på Hjuviksvägen.

Vägverket har ett önskemål om att distribuera Trafikinformation till Trafikanter. Vi fick uppdraget att undersöka om MMS skulle kunna användas i detta syfte. Eftersom MMS är en ny teknik med multimediala egenskaper som kan leverera stora textmängder, bild, ljud och video, beslöt vi oss för att koncentrera oss på de bilder som kommer från Vägverkets Trafik- och väglagskameror som finns längs våra vägar.Det finns en stor mängd av möjliga tjänster som kan utvecklas, riktade till olika målgrupper och som strävar till att ge Trafikanter ett beslutsunderlag vid val av färdsätt, färdväg eller starttid. Vi valde i arbetet en storstadspendlare som kan få en insikt om hur det ser ut längs vägen till arbetsplatsen. En annan tjänst är till landsvägspendlaren som kan beställa en bild från en känslig vägsträcka under vintertid.

Sociala medier har under senare år ökat explosionsartat. 62 % av alla svenska internetanvändare använder sig idag av dessa och 40 % av alla svenska företag finns representerade med företagsprofiler. Merparten av det som skrivs i media är ur ett företagsperspektiv och handlar om deras nytta. Denna studie utgår istället från ett konsumentperspektiv, vilket är av intresse för marknadsförare.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur konsumenters behov av företagsprofiler på sociala medier ser ut, samt att beskriva och förklara hur och varför konsumenter använder sig av dessa. Syftet besvaras genom en enkätundersökning samt sammanställning av officiell Trafik på fyra företagsprofiler på Facebook och Twitter.Resultatet från enkätundersökningen och observationerna tyder på att konsumenter endast har ett måttligt behov av att företag finns representerade på sociala medier.

SammanfattningI dagens Trafik uppstår dagligen köer på grund av olika händelser i Trafikflödet som olyckor, vilt eller andra faror. Köbildningen bildas ofta på grund av informationsbrist eller sen informationsspridning om händelserna. Det här arbetet utvecklar en enkel webbapplikation riktad till Trafikanter som vill och kan rapportera in de dagliga händelserna som påverkar Trafikflödet. Applikationen är snabb att ladda på mobila enheter och innehåller ett enkelt formulär för rapportering av händelser utifrån fyra huvudtyper. Informationen publiceras inte bara på webbapplikationen utan sprids även vidare till tre olika sociala nätverkstjänster och bloggar.

Syftet med denna rapport är att kartlägga det befintliga samarbetet mellan polisen och ambulanspersonalen på skadeplats. Samt att fånga upp tankar kring den sjukvårdsutbildning poliser i yttre tjänst har idag. Är den tillräcklig för att polisen ska kunna agera med trygghet eller behövs mer repetition under arbetet. För att få svar på dessa frågor genomförde jag först en litteraturstudie, därefter en pilotstudie vid polismyndigheten i Västernorrland. Sist men inte minst genomförde jag intervjuer med poliser och ambulanspersonal i Malmö City, Sundsvall och Älvsbyn.

När Vägverket planerar en åtgärd tas beslutet utifrån välfärdsteoretiska utgångspunkter. Vägverkets arbetar i samhällets intresse och skall därför maximera samhällsnyttan. Under den tid som en åtgärd pågår uppstår det störningar i samhällsekonomin som vägverket idag inte tar hänsyn till. Då det inte finns någon litteratur kring detta ämne så är syftet med uppsatsen att identifiera de kostnader och olägenheter som samhället och Trafikanterna drabbas av vid ett vägbygge. Med utgångspunkt av värden och värderingar från Vägverket, Trafik forskningsinstitutet och Väg- och Trafikinstitutet skall jag identifiera de kostnader och olägenheter som samhället och Trafikanterna drabbas av vid ett vägbygge.

Många barn i Sverige blir skjutsade till skolan vilket skapar kaosartade Trafikmiljöer i anslutning till skolor främst under morgonen och i viss mån även eftermiddagen. Skolgårdarna måste i och med detta ge plats för bilar trots att det inte är till någon fördel för barnen. I början av mitt arbete genomförde jag en litteraturstudie för att se varför barn inte är lika säkra som vuxna i Trafiken. Barn är kortare och har inte samma uppfattningsförmåga som vuxna, de kan inte heller bedöma varifrån ett ljud kommer vilket gör att de är osäkra och utsatta i en miljö med bilar. Jag studerade morgontimmarna vid Bryngelstorpskolan i Nyköping, våren 2012. Skolan har problem med morgonTrafiken för att barnen blir skjutsade till skolan trots att de flesta bor inom gångavstånd. Jag var vid skolan och observerade och ställde frågor till barn, föräldrar och rektor för att ta reda på hur de upplevde Trafiksituationen. Frågeställningen i arbetet var: - Hur ser Trafikmiljöer i anslutning till skolor ut idag? - Vad är problematiken kring dessa Trafiksituationer? Bryngelstorpskolan använde jag som problemexempel och frågeställningen inför förbättringsförslagen på problemet var: Hur kan en säker och fungerande Trafikmiljö i anslutning till en skola se ut? För att svara på frågorna studerade jag dels Bryngelstorpskolan i Nyköping och dels samtalade jag med Trafikplanerare i Nyköpings kommun och andra kommuner som arbetar med Trafik vid skolor.