Sök:

Sökresultat:

356 Uppsatser om Trafik - Sida 5 av 24

Polisfordonets nya utseende : bättre synbart på vägen?

Sveriges polisfordon ska genomgå en yttre förändring. De färdiga fordonen ska utrustas med nya dekorer i högreflekterande och fluorecerande material och ljussättningen ska förbättras med hjälp av bland annat ljusdioder. Syftet med denna rapport var att undersöka vilka synpunkter och åsikter som finns bland poliser och allmänhet gällande säkerhet och synbarhet på polisfordonet. Därför utförde vi ett flertal intervjuer med poliser som testat de nya fordonen. Vi ville även ta reda på allmänhetens synpunkter på säkerheten runt de polisfordon som finns idag och om de anser att en förändring är viktig för att öka säkerheten.

Strategier mot urban sprawl i svenska städer : En fallstudie av åtta svenska kommuners arbete

Urban sprawl är ett problem i hela världen. Ekonomi, hälsa, miljö och jordbruksmark är några saker som stadsutbredningen har effekter på (Habibi, 2011). I USA började problemen med urban sprawl efter andra världskriget när möjligheter till billiga bolån skapades. Detta gjorde att fler människor hade möjlighet att flytta till enfamiljshus i förorterna och användandet av bil som transportmedel ökade (Duany, 2010). Stadsutbredningen i Sverige startade efter andra världskriget då bilismen ökade även här.

Pottholmen -mer än bara trafik

Arbetes syfte är att resultera i ett planförslag för Pottholmen och svara på tre frågeställningar som behandlar översvämningsrisk, tillgången till offentliga och mer privata delar och möjligheten till ökad vattenkontakt. För att få en förståelse för Pottholmen har jag använt mig av metoden realistisk stadsanalys. Jag har även använt mig av Kevin Lynch begrepp för att kartera området. Resultatet av arbetet blev ett planförslag över ett nytt område som är intressant att röra sig genom tack vare användningen av Gordon Cullens teori om serial vision och som är uppbyggt av både offentliga, halvoffentliga och halvprivata rum enligt Jan Gehls teorier..

Cykelstaden - En stad för fler?

I norra London startade, den sjätte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats är att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sätt att förklara och förstå händelserna ifråga, med särskild fokus på relationen mellan strukturellt och direkt våld. Styrande teman är socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som strukturellt våld och relativ deprivation skapar är grogrunden för vanmakt och skam ? två känslor som är intimt förknippade med direkt våld.

Websockets och Long Polling : För nätverkskommunikation i situationer med hög trafik och realtidskrav

Då webben nu består av dynamiska hemsidor och kraftfulla applikation blir ävenkraven på kommunikationshastigheter större. Detta arbe har tittat på den äldre ochpoppulära tekniken Long Polling och ställt den i förhållande till HTML5s nyawebsocket API. Igenom att bygga ett multiplayer spel för webbläsaren utan någrapluggins ställdes teknikerna mot varandra för att se vilken som presterade bäst ochvisade sig mest effektiv för användning i den typen av applikation. WebSockets visadesig klara av alla tester med marginal mot de värden relaterad forskning visat på ärminimum kraven för att kunna realisera realtidsapplikationer. Long Polling föll kortoch visade sig vara svagare på alla punkter i förhållande till WebSockets..

"Råstablick" -ett komplext utbyggnadsområde i Solna. Fokus på barriärer, trygghet och buller.

I detta examensarbetet har jag studerat hur man kan lösa barriär, trygghets- och bullerproblem i det komplexa utbyggnadsområdet "Råstablick" -industriområdet Hagalund. Inledningsvis har en generell analys av området gjorts som behandlar historisk utveckling, landskap och natur, bestämmelser och förordningar, bebyggelse och Trafik. Därefter följer en fördjupning om barriärer, trygghet och buller där varje avsnitt innehåller ett kunskapsunderlag som följs av en analys av området. Utifrån slutsatserna från analysen har jag utarbetat riktlinjer för området och ett planförslag. Viktigt i planförslaget har bl.a.

Utvärdering av trafiksimuleringsmodellen RuTSim

Trafiksimulering är ett användbart verktyg då olika typer av vägar ska studeras. Statens väg och transportforskningsinstitut, VTI, har under de senaste åren utvecklat en ny landsvägssimuleringsmodell, Rural Road Traffic Simulator (RuTSim) (Tapani 2005). För att en simuleringsmodell ska vara användbar måste den ge en god överrensstämmelse mot verkligheten. Syftet med detta examensarbete är därför att utvärdera RuTSim, genom att kalibrera och validera två 2+1-vägar och en vanlig landsväg med mötande Trafik. Detta både för en implementerad frifordonsmodell samt befintlig modell med Trafikinteraktioner.

Helsingborgs norra infart, omvandling av en infartsled till stadsgata

Helsingborgs norra infartsled håller idag motorvägsstandard långt in i staden. I samband med utbyggnaden av ett större område (Mariastaden) i infartsledens närhet föreslås en omvandling av infartsleden och dess närområden. Infarten utformas som stadsgata i de centrala delarna, och befintliga verksamhetsområden längs vägen omvandlas till områden med blandade funktioner som handel, kontor, bostäder och verksamheter. På grund av en osäkrer framtida Trafiksituation föreslås två alternativa bebyggelseförslag, som sedan jämförs med varandra och en slutsats dras. slutsatsen är att områden utanför planområdet måste utredas innan beslut fattas om vilket förslag som är att föredra..

Trafiksäkerhetstänkande i utbildningen av poliser

Syftet med denna rapport är att undersöka hur Trafiksäkerhetstänkandet är upplagt i utbildningen för dagens polisstudenter och aspiranter. Då polis i tjänst blir ansvarig och vållande till vårdslöshet i Trafik, handlar det i stor utsträckning om utryckningskörning. Genom intervju med Trafikmomentets ansvariga lärare på polishögskolan samt kurschef för utryckningsförarkursen i Västernorrland, visar resultatet att utbildningsorternas säkerhetsarbete på grundnivå strävar åt samma håll men till viss del skiljer sig från varandra. Det resulterar i att aspiranter får olika förutsättningar inför utryckningsförarkursen ute på respektive myndighet vid ett senare tillfälle. Någon statistik över Trafikolyckor där polis är ansvarig finns inte i Sverige, där har varje myndighet ett eget ansvar till uppföljning.

Jämkning och annan skälighetsbedömning av skadeståndsansvar

Skadestånd är en ersättning i pengar som skall sätta den skadelidande i samma ekonomiska ställning, som om skadan inte hade inträffat. Skadestånd regleras i skadeståndslagen (1972:207). Vid skador, där den skadelidande drabbas av skada som en följd av brott, regleras dessa typer av skador även i brottsskadelagen (1978:413). När det gäller skador som uppkommer i Trafiken, återfinns regler om detta i Trafikskadelagen (1975:1410). Huvudregeln är att full ersättning skall utgå till den som drabbas av skada.

Polisens snöskoterövervakning

Syftet med arbetet är att belysa Polisens snöskoterövervakning i norrlandslänen. För att få en så klar bild som möjligt valde vi Jämtland, Norrbotten, Västernorrland och Västerbottens län. Vi valde detta område på grund av egna intressen samt att vi i fortsättningen har för avsikt att jobba med snöskoterövervakning då vi båda blivit placerad i norrland. Arbetet bygger på teori kring terrängkörning samt de viktigaste lagtexterna kring området. Detta har vi utgått ifrån i våran resultatdel.

Somliga går med aningen mindre skor- barnens fotsteg i trafiksamhället syns dem?

Från det att jag började första klass har jag förutom de första två veckorna fått gå eller cykla själv till skolan. Innan man började fjärde klass fick man inte cykla, så efter att jag började just fjärde klass cyklade jag dagligen. Min dagliga resa till skolan gick genom två olika radhus- och villaområden med lite Trafik. Tills jag behövde komma över en riksväg med tung och välTrafikerad Trafik. Här fanns reglerade övergångställen och vid det övergångställe som ledde till min lågstadieskola stod det alltid skolpoliser.

Fogmaterialets betydelse för en hållbar gatstensbeläggning - förebyggande av ogräs :

Sammanfattning Ogräs i stadsmiljön har varit ett växande problem de senaste tio åren. Orsakerna till detta är främst att användningen av kemiska bekämpningsmedel har blivit begränsad, samt att resurserna till skötsel och underhåll av de hårdgjorda ytorna har minskat. Under vår utbildning har vi berört de kostnader som uppstår vid regelbundna skötselinsatser. Det har gjort oss uppmärksamma på att ogräs kan ta en stor del av skötselbudgeten för företag och kommuner om man vill hålla en hög skötselstandard. Under utbildningen och i den litteratur vi läst fokuseras det mycket på att bekämpa ogräs ? väldigt lite handlar om vad man kan göra i förebyggande syfte.

Somliga går med aningen mindre skor- barnens fotsteg i trafiksamhället syns dem?

Från det att jag började första klass har jag förutom de första två veckorna fått gå eller cykla själv till skolan. Innan man började fjärde klass fick man inte cykla, så efter att jag började just fjärde klass cyklade jag dagligen. Min dagliga resa till skolan gick genom två olika radhus- och villaområden med lite Trafik. Tills jag behövde komma över en riksväg med tung och välTrafikerad Trafik. Här fanns reglerade övergångställen och vid det övergångställe som ledde till min lågstadieskola stod det alltid skolpoliser.

Relationen mellan cyklister och fotgängare vid Södra Älvstranden, Göteborg En utvärdering av trafiken på cykelstråket Älvsborgsbron - Centrum

This paper describes a method for wireless energy transfer via near-field electromagnetic inductionthat is inexpensive, simple and can be applied to almost any type of system, regardless of size andenergy demands.The method uses a primary unit consisting of an oscillator, amplifier and inductive coil thattransfers energy to a secondary unit consisting of a coil, rectifier and voltage regulator. Two typesof oscillators and several amplifier designs were realized and evaluated together with a multitudeof flat coils of both monofilar and bifilar type.The results show that it is important to use an oscillator whose frequency is dependent on theinductance of the connected transmission coil, such as the Colpitts oscillator. This is preferable toan oscillator with a preset frequency, such as a Schmitt-trigger oscillator..

<- Föregående sida 5 Nästa sida ->