Sökresultat:
356 Uppsatser om Trafik - Sida 4 av 24
0-vision
Nollvisionen: en av de bästa visioner som någonsin lanserats i Sverige? Denna versions mål speglar ett så Trafiksäkert vägnät att man ska komma ner till en nollpunkt när det gäller dödade i Trafiken. Vi har i detta arbete satt oss in i nollvisionens tankar och mål och sett hur man försöker komma tillrätta med Trafikproblemen. Vägverkets roll som mest riktar in sig på infrastrukturella problem medan polisen försöker få bilisterna till ett mera rättsriktigt handlande i Trafiken. Sedan har vi bilindustrin som försöker utveckla tekniken i våra fordon så de blir mer säkra.
BLACKRACE : Körning på upplåten sträcka utan vinnarindikering
Som grund till denna rapport ligger de olyckor som varit i samband med illegal streetracing och det projekt som startat för att minska detta, samt att jag som motorintresserad blivande polis sannolikt kommer att träffa på streetracing ute i Trafiken. Genom att fördjupa mig i Blackrace hoppas jag kunna bidra med mera kunskap om vad det är för någonting både för poliser och även andra myndigheter. Jag vill även visa om det har bidragit till att minska den illegala streetracing som förekommer på våra allmänna vägar. Mitt arbete bygger till största del av samtal med projektledare för Blackrace, polis och deltagare..
Stockholms vattenburna kollektivtrafik - vision 2020
Varför har vi inte en mer utvecklad vattenburen kollektivTrafik i Stockholm, vad krävs för att en sådan ska bli verklighet och hur kan den komma att se ut. De frågorna är grunden i examensarbetet Stockholms vattenburna kollektivTrafik - Vision 2020..
Vad styr efterfrågan på bilkörning?: en fallstudie av Luleå
tätort
Denna uppsats behandlar efterfrågan på att köra bil inom Luleå tätort och vilka faktorer som bestämmer den. Syftet har varit att försöka förklara vilka dessa är och med hjälp av en resvaneundersökning, som gjordes på uppdrag av Luleå kommun, har olika efterfrågefunktioner tagits fram. Dessa funktioner har skattats och genom statistiska test har vi påvisat vilka faktorer som har betydelse för efterfrågan. Det har visat sig att befolkningen i Luleå inte är särskilt priskänsliga och att de inte gärna byter från bil till buss trots deras positiva inställning till lokalTrafiken..
SHARED SPACE : Att få rum i staden
En utbyggnad av shared space har skett och sker runt om i Sverige, Europa och övriga världen. Utbyggnaden har föranlett en debatt kring ämnet som handlar om stadens funktion och om människors tillgång till staden utifrån sina villkor. Det finns ett kunskapsbehov i kommunal planering när det gäller utformning och val av plats för shared space, vilket är en av anledningarna till examensarbetet. Syftet är att formulera och pröva en arbetsmodell som kan vara vägledande i arbetet med etablering av shared space, där fokus ligger på prioriteringar mellan användare och begreppen: stadens karaktär, tillgänglighet, trygghet, Trafiksäkerhet och miljö. Dessa utgör kvalitetsbegreppen i planerarhandboken; Trafik för en attraktiv stad.
Hur kan trängelskatt reducera köerna i Stockholm under rusningstrafiken? : Och vilka är effekterna på detaljhandeln?
Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur trängselskatten kan minimera kölängder under rusningsTrafik i Stockholms innerstad mellan 05.30 och 09.30. Kölängd definieras här som skillnaden mellan antalet inkommande bilar under en viss tid och antalet bilar som lämnar vägen under samma tid. Flödet betraktas dels genom bilisters perspektiv, vars intresse är att det ska vara så lite Trafik som möjligt. Detta är målfunktionen, som ska minimeras. Problemet betraktas även Stockholms stads intressen, som vill att Trafiken ska minskas utan att trängselskattintäkterna reduceras.
Skepparpinan i Motala : En studie av hur en samhällsplaneringsfråga hanteras statligt, kommunalt och lokalt
Denna uppsats är en studie av hur en samhällsplaneringsfråga hanteras statligt, kommunalt och lokalt. Jag har valt att belysa detta med Skepparpinan i Motala som ett lokalt exempel. Skepparpinan är en framtida bro över Motalaviken som ska underlätta den tunga Trafiken i centrala Motala, där genomfartsTrafiken idag går längs riksväg 50. Planeringen för Skepparpinan satte igång redan 1941 och den har ännu inte fullföljts. Vägverket har beslutat att genomföra projektet mellan år 2012-2015 men den kan komma att tidigareläggas om regeringen beslutar att genomföra projektet som OPS.
Användning av trafiksignaler och förändrad utformning för att öka kapaciteten i cirkulationsplatser
Det har byggts många rondeller under senare delen av 1990-talet och början av 2000-talet för att skapa bättre Trafikmiljöer, minska fördröjningar och öka flexibiliteten i korsningar. I cirkulationsplatser med hög belastning och ojämna flöden kan det dock uppkomma en del problem. Ett av dessa problem kan vara att stora överordnade flöden genom rondeller blockerar Trafik från mindre infarter så att långa köer bildas. I denna rapport analyseras olika åtgärder, som införandet av Trafiksignaler och förändrad utformning, för att se om förbättringar är möjliga. Examensarbetet har lett till en god inventering och ökad kunskap kring problematiken kring cirkulationsplatser.Presentationen av examensarbetet är uppdelat i fem delar:Litteraturstudien gav intressant kunskap om möjligheterna med att använda Trafiksignaler och fysiska förändringar för att öka kapaciteten i en hårt belastad cirkulationsplats.
Pottholmen -mer än bara trafik
Arbetes syfte är att resultera i ett planförslag för Pottholmen och svara på tre frågeställningar som behandlar översvämningsrisk, tillgången till offentliga och mer privata delar och möjligheten till ökad vattenkontakt. För att få en förståelse för Pottholmen har jag använt mig av metoden realistisk stadsanalys. Jag har även använt mig av Kevin Lynch begrepp för att kartera området. Resultatet av arbetet blev ett planförslag över ett nytt område som är intressant att röra sig genom tack vare användningen av Gordon Cullens teori om serial vision och som är uppbyggt av både offentliga, halvoffentliga och halvprivata rum enligt Jan Gehls teorier..
Helsingborgs norra infart, omvandling av en infartsled till stadsgata
Helsingborgs norra infartsled håller idag motorvägsstandard långt in i staden. I samband med utbyggnaden av ett större område (Mariastaden) i infartsledens närhet föreslås en omvandling av infartsleden och dess närområden. Infarten utformas som stadsgata i de centrala delarna, och befintliga verksamhetsområden längs vägen omvandlas till områden med blandade funktioner som handel, kontor, bostäder och verksamheter. På grund av en osäkrer framtida Trafiksituation föreslås två alternativa bebyggelseförslag, som sedan jämförs med varandra och en slutsats dras. slutsatsen är att områden utanför planområdet måste utredas innan beslut fattas om vilket förslag som är att föredra..
SHARED SPACE - Att få rum i staden
En utbyggnad av shared space har skett och sker runt om i Sverige, Europa och
övriga världen. Utbyggnaden har föranlett en debatt kring ämnet som handlar om
stadens funktion och om människors tillgång till staden utifrån sina villkor.
Det finns ett kunskapsbehov i kommunal planering när det gäller utformning och
val av plats för shared space, vilket är en av anledningarna till
examensarbetet. Syftet är att formulera och pröva en arbetsmodell som kan vara
vägledande i arbetet med etablering av shared space, där fokus ligger på
prioriteringar mellan användare och begreppen: stadens karaktär,
tillgänglighet, trygghet, Trafiksäkerhet och miljö. Dessa utgör
kvalitetsbegreppen i planerarhandboken; Trafik för en attraktiv stad.
Brandvägg: design av front till chassi
När man kopplar en dator eller ett lokalt nätverk av datorer till ett annat nätverk, t.ex. Internet, måste man vidta vissa åtgärder för att förhindra att inkräktare får tillgång till resurser eller material som kan anses hemligt eller känsligt. För att uppnå detta måste en s.k. brandvägg installeras. Dess uppgift är att se till att bara godkänd Trafik tillåts passera mellan nätverken och att otillåten Trafik blockeras och loggas.
Kontrollerad trafik i fält - ett odlingssystem för Sverige? :
Dagens jordbruksmark är till olika grad onödigt packad till följd av tunga maskinsystem. För att återskapa odlingsjordens optimala porositet måste jorden årligen luckras. Jag ville i mitt arbete undersöka om åkerjordens normala porositet kan återskapas om den generella jordpackningen begränsas och den optimala växtplatsen uppnås med hjälp av ny precisionsodlingsteknik och hur det i så fall påverkar den totala energiförbrukningen och lönsamheten under svenska förhållanden. Controlled Traffic Farming eller Kontrollerad Trafik i fält innebär en minimering av den generella skadliga jordpackningen som verkar skördenedsättande. Odlingssystemet bygger på att man inrättar fasta spår i fälten dit all maskinTrafik härleds.
Instagram som instrument för marknadsföring
I dagens digitala samhälle har sociala medier blivit en allt mer självklar del i vardagen för många människor. Näthandeln växer för varje år som går medan den fysiska detaljhandeln går allt sämre, därför är det viktigt för den renodlade fysiska butiken att synas även på internet för att påminna kunderna om att de finns. För de företag som inte väljer att ha en webbshop är sociala medier en möjlighet att vara närvarande dygnet runt och kommunicera med sina kunder på internet. En grupp butiker som har svårt att sälja sina produkter över internet är second hand butiker, eftersom de oftast bara har ett exemplar av varje produkt. Så frågan är om man kan använda sig av sociala medier för att lyfta fram second hand butikens breda sortiment och kommunicera butikskonceptets principiella fördelar för att locka nya kunder? Och hur kan man göra detta på bästa sätt? Som metod har vi valt att genomföra en aktivt deltagande observation.
Övervakning av snöskotertrafiken
Användandet av terrängskoter har alltmer blivit ett nöje och ett sätt att umgås med vänner. Flertalet använder terrängskotern på ett bra sätt men det finns alltid undantag och de hörs och syns väldigt väl. I takt med att fler skaffar terrängskoter ökar också olyckorna. De flesta olyckor inträffar kvällstid under helger perioden mars-april. Av de omkomna förarna var 68 % alkoholpåverkade med en genomsnittlig alkoholkoncentration på 1,7 promille.