Den hÀr studien Àr en kritisk granskning av programserien Sexinspektörerna som sÀndes i sex avsnitt pÄ TV4 vÄren 2007. I Sexinspektörerna fÄr heterosexuella par hjÀlp med sitt sex- och samliv av tvÄ experter pÄ omrÄdet. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur programmet skapar och Äterskapar heteronormativitet och pÄ sÄ sÀtt hur femininitet(er) och maskulinitet(er) uttrycks inom den heterosexuella parrelationen. Uppsatsen utgÄr ifrÄn ett queerteoretiskt perspektiv och den heterosexuella matrisen utifrÄn Judith Butler. Genom att vÀlja kritisk diskursanalys som metod har vi kunnat analysera sÄ vÀl det som sÀgs i programmet som de bilder som visas och pÄ sÄ sÀtt tillföra ytterliggare en dimension till analysen.

Den hÀr uppsatsen undersöker hur Voltaires idéroman Candide och ett urval av romanens motiv kan analyseras och kopplas till en nutida samhÀllsdiskurs. Den ger Àven förslag pÄ hur verket, mot bakgrund av en didaktisk diskussion, kan anvÀndas i undervisningssammanhang. Uppsatsen behandlar Voltaire och hans kritiska förhÄllande till Leibniz optimistiska och deterministiska vÀrldsÄskÄdning. HÀr orienteras lÀsaren i den filosofiska motsÀttning som ligger till grund för verkets kÀrna: Voltaires polemik mot en okritisk acceptans av tesen Vi lever i den bÀsta av vÀrldar. Uppsatsen siktar pÄ att levandegöra verkets tema optimismen och ett tÀnkbart huvudmotiv: mÀnniskans utsatthet (i tillvaron), genom att koppla detta till dagsaktuella och till synes seglivade fenomen, t.ex.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur erfarenhet av mÀns vÄld ser ut för de kvinnor med funktionsnedsÀttning som ingÄr i studien ?Slagen dam. MÀns vÄld mot kvinnor i jÀmstÀllda Sverige - en omfÄngsundersökning?, avrapporterad 2001, (Lundgren m.fl.)FrÄgan Àr om erfarenheten av mÀns vÄld skiljer sig Ät nÀr gruppen kvinnor som angett att de har en funktionsnedsÀttning alternativt ett lÄngvarigt hÀlsoproblem jÀmförs med gruppen kvinnor som angett att de inte har en funktionsnedsÀttning, det vill sÀga, Àr den större, mindre eller lika stor?Metod: En kvantitativ analys dÀr enkÀtens svarsmaterial delas i tvÄ grupper, kvinnor som anser att de har en funktionsnedsÀttning resp. de som inte anser att de har en funktionsnedsÀttning.Resultat: Sammanfattningsvis rapporterar kvinnorna med funktionsnedsÀttning i jÀmförelse med kvinnor utan funktionsnedsÀttning, en högre utsatthet för hot, fysiskt och sexuellt vÄld i alla relationer, efter femton Ärs Älder, utom i den nuvarande relationen, det vill sÀga make eller sambo.Kvinnor med en funktionsnedsÀttning Àr i betydligt högre grad utsatta av vÀnner, bekanta och grannar samt betydligt mer utsatta av en far, bror eller annan slÀkting jÀmfört med kvinnor utan funktionsnedsÀttning.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om skillnader finns mellan lÀnderna Italien och Frankrike med avseende pÄ deras övervÀganden kring att skaffa barn med speciellt fokus pÄ moderns anstÀllning samt om det föreligger könsskillnader i det avseendet. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit McDonalds teori om familje- och arbetskonflikt i traditionella kulturer.Analysen har skett genom dels crosstabulaturer samt multipel regressionsanalys. De beroende variablerna har alla varit övervÀganden kring att skaffa barn och har inkluderat The working situation of the mother, The working situation of the father, Availability of childcare provision, The opportunity to go on parental leave or care leave, To have a supportive partner, The cost of children samt Housing conditions . Kontrollvariablerna i studien Àr kön, nationalitet, Älder, civilstÄnd och antal barn.Resultaten ger stöd Ät McDonalds teori. Det finns tydliga skillnader mellan lÀnderna vad avser vikten vid moderns arbetssituation.

Begreppet heteronormativitet anvÀndes i litteraturen första gÄngen 1993. Begreppet gÄr att finna i ordböcker och lexikon frÄn 2006, men endast ett par av de moderna ordböckerna och lexikonen har inför begreppet. Idag saknar begreppet en exakt definition. En begreppsanalys syftar till att identifiera karakteristika för ett begrepp genom undersökning av dess anvÀndning. VÄrdrelationer kan och bör utvecklas till en vÄrdande relation, vilket bygger pÄ en kontakt innefattande kropp, sjÀl och ande mellan vÄrdare och patient.

Uppsatsen syftar till att identifiera och ringa in rÄdande normer kring sexualitet och hur asexualitet förhÄller sig till dessa. Vi har utfört kvalitativa intervjuer via mail, med individer som identifierar sig med asexualitet. Dessa intervjuer har vi analyserat för att urskilja vad diskurser kring sexualitet och asexualitet innehÄller och hur de förhÄller sig till varandra. VÄra huvudsakliga frÄgestÀllningar Àr: ? Hur definieras asexualitet av respondenterna?? Vad upplever respondenterna för reaktioner frÄn omgivningen?? Hur upplever respondenterna samhÀllets attityder till sexualitet och asexualitet?? Hur kan dessa definitioner och upplevelser förstÄs utifrÄn en teoretisk referensram?För att analysera empirin har vi valt ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och ett queert förhÄllningssÀtt.

Sexuellt v?ld som beg?s under v?pnade konflikter ?r inte en ny f?reteelse och s?llan beg?s handlingar till f?ljd av sexuellt beg?r utan handlar snarare om ut?vande av kontroll och maktmissbruk. Ofta anv?nds ?ven sexuellt v?ld p? ett strategiskt s?tt och som en del av krigsf?ringen och ?tf?ljs ofta av andra kr?nkningar av internationell r?tt. Trots f?rekomsten av sexuellt v?ld som beg?s mot framf?r allt kvinnor finns det ingen entydig definition ?ver de handlingar som anses inrymmas under detta breda begrepp vilket v?cker fr?gor om vilka handlingar av sexuellt v?ld som kan utg?ra en del av allvarliga brott enligt internationell straffr?tt.

Det nuvarande kapitlet i brottsbalken som handlar om sexualbrott tillkom 1984. Innan dess hade samma regler gÀllt i över tjugo Är. Den Àldre rÀtten speglade gamla tiders moraluppfattningar. Om flickan, till exempel, betett sig inbjudande innan övergreppet fick hon skylla sig sjÀlv. DÄ bedömdes övergreppet som mindre grovt.

Hiv, humant immunbristvirus, Àr en infektionssjukdom som av smittskyddslagen klassas som allmÀnfarlig, i nulÀget finns inget botemedel. Det finns dock effektiva bromsmediciner. Viruset smittar frÀmst via blod och sexuella kontakter. Aids Àr hivinfektionens slutfas och karakteriseras av nedsatt immunförsvar och stÀndig kamp mot opportunistiska infektioner. Personer med hiv riskerar att sÀrbehandlas i vÄrden pÄ grund av de tabun och fördomar som omger sjukdomen.

Bakgrund: Utskrivning till hemmet av patienter med hjÀrtinfarkt sker ganska fort och ansvaret för vÄrd och omsorg lÀggs dÄ över pÄ anhöriga vilket kan leda till obehag eller osÀkerhet dÄ de har bristfÀllig kunskap inom omrÄdet. HjÀrtinfarkten bidrar till stora förÀndringar i det dagliga livet för de anhöriga och patienten, vilket kan komma att pÄverka deras livssituation. Syfte: Att belysa hur anhöriga till patienter som drabbats av hjÀrtinfarkt upplevde omhÀndertagandet samt hur det Àr att leva med denna person. Metod: Datainsamling till studien genomfördes i form av litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar inom Àmnet söktes pÄ internationella referensdatabaser.

Varje dag fÄr mÀnniskor besked om att de har en kronisk sjukdom. Kroniska sjukdomar som exempelvis multipel skleros Àr en sjukdom som drabbar mÀnniskor som Àr mitt i livet. De flesta mÀnniskor med en kronisk sjukdom kommer Àven att erfara problem med sin sexualitet. Sexualiteten har en central roll i mÀnniskans liv och Àr Àven viktig i en relation till sin partner. Sjukdomen kan Àven medföra att den drabbade blir mer beroende av sin partner i det dagliga livet.

Tidigare studier har visat att sexuellt överförbara sjukdomar Àr ett problem som vÀxer bland ungdomar vÀrlden över. Syftet med studien var att beskriva och studera om nÄgra könsskillnader förelÄg gÀllande gymnasieungdomars riskbeteende, attityder och kunskaper om sexuellt överförbara sjukdomar samt deras attityder till sex och samlevnad och kondomanvÀndning. Data samlades in med delar frÄn en större enkÀt. NittioÄtta enkÀter delades ut och svarsfrekvensen var 85 %. För att undersöka om det fanns nÄgra statistiskt signifikanta könsskillnader utfördes ChitvÄ-test pÄ materialet.

Den vanligaste cancerformen hos mÀn Àr prostatacancer. Behandlingsmetoderna för sjukdomen Àr strÄlning, operation, hormonbehandling eller cytostatika. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀns upplevelse av prostatacancer. Denna studie har utgÄtt frÄn 16 vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan Är 2000-2010. En kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats anvÀndes för att analysera artiklarna.

Manliga sjuksköterskor Àr en minoritet och efter att de gavs möjlighet till legitimation har de existerat i ca 60-65 Är. MÀnnen fick enligt lag möjlighet till utbildning pÄ 1950 talet.Syfte: Att beskriva manliga sjuksköterskor erfarenheter av omvÄrdnadsarbetet.Metod: AllmÀn litteraturstudie baserad pÄ artiklar frÄn databaserna Cinahl, Medline och Psycinfo. Artiklar som beskrev manliga sjuksköterskors erfarenheter inkluderades, bearbetades och analyserades enligt innehÄllsanalys. I resultatet bildades tre kategorier ?Yrkesrollen?, ?Yrkesutövning? & ?Yrkesutbildning?.Resultat: Mest framtrÀdande var fysisk beröring.

NÀr en man diagnostiseras med prostatacancer innebÀr det en psykisk pÄfrestning för mannen och hans kvinnliga partner. Reaktioner som chock, meningsförlust, ensamhet och Ängest Àr vanligt förekommande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur det vardagliga livet upplevs och pÄverkas hos par dÀr mannen lever med diagnostiserad prostatacancer. Resultaten i studien baseras pÄ tio vetenskapliga artiklar med fokus pÄ parens erfarenheter av sjukdomen. Impotens, inkontinens och fatigue var symtom som drabbade mannen till följd av sjukdomen.