?Bröstcancer och mastektomi kan leda till sexuella svÄrigheter för kvinnor. Sexualitet och intimitet Àr av betydelse för livskvaliteten, och vÄrdpersonalen behandlar inte eller Àr obekvÀma med att vÄrda patienter med sexuella problem.  Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som kan pÄverka kvinnans upplevelse av sin sexualitet efter en mastektomi. Arton vetenskapliga artiklar analyserades och resultatet visar att förÀndringar av kroppens utseende, sociodemografiska skillnader och den psykiska och fysiska hÀlsan Àr faktorer som pÄverkar sexualiteten efter en mastektomi. Kvinnor som genomgÄr bröstbevarande kirurgi upplever en bÀttre sexuell hÀlsa Àn de som genomgÄr mastektomi.

Bakgrund: Patienter med sexuella problem finns överallt inom vÄrden och studier visar attdetta Àr ett Àmne som patienterna gÀrna hade pratat mer om. Enligt WHO:s sexuellarÀttigheter har alla mÀnniskor rÀtt till sexualupplysning och att erhÄlla information relateradtill sexualitet. Som det ser ut nu Àr sökordet ?Sexualitet/Reproduktion? nÄgot som sÀllan elleraldrig dokumenteras under. För att tillgodose patientens behov bör sjuksköterskan dÀrför hakunskap och insikt i vanligt förekommande sexuella problem och lÀkemedelsbiverkningar.Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka sjuksköterskans instÀllning till att prata med patienter omsexualitet.

I barnmorskans profession ingÄr det att möta ungdomar genom samtal och rÄdgivning för att frÀmja deras sexuella hÀlsa. Barnmorskan kan arbeta hÀlsofrÀmjande genom att identifiera hÀlsorisker samt informera om sex- och samlevnad och STI (Sexually Transmitted Infections). Klamydia Àr den mest förekommande bland alla STI och antal smittade av klamydia ses högst bland ungdomar. Kondom Àr det enda preventivmedlet som skyddar mot STI. Forskning visar pÄ att kondomanvÀndningen minskar och att ungdomar fokuserar mer pÄ oönskad graviditet Àn risken att bli smittad av nÄgon form av STI.

Sex Àr idag inte ett tabubelagt Àmne utan kan fritt diskuteras. NÀr barnet blir tonÄring börjar det intressera sig för frÄgor kring sex. Titeln ?Sexsnack? syftar till elevers prat om sex, nÀr de gÄr i nian. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka elever i nionde klass pratar med vid frÄgor kring sex, och om vad de dÄ frÀmst pratar om.

Bakgrund: Sjuksköterskans uppgift Àr att vÄrda hela mÀnniskan dÀrför borde sexualitet vara en aspekt i omvÄrdnadsarbetet. Trots detta upplever sexologen Bergström-Walan att sexualitet ofta negligeras i vÄrden. NÀr patienten inte kÀnner sig sedd kan det leda till ett vÄrdlidande för patienten, kommunikation Àr dÀrför viktigt i vÄrden. Det finns olika verktyg framtagna för att uppmÀrksamma patientens sexualitet bÄde i form av VIPS-modellen och PLISSIT-modellen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan bedriver och upplever samtalet om sexuella problem sÄvÀl i sluten som i öppen vÄrd.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanstÀlla vetenskaplig data kring Àldre mÀnniskors sexualitet samt vÄrdens bemötande och attityder.Bakgrund: Att vara Àldre och patient och samtala med hÀlso- och sjukvÄrdpersonal om sexualitet kan upplevas svÄrt. Inte sÀllan uppfattas problemen ligga hos behandlaren. Patienter uttrycker en önskan om information om hur sjukdomar, behandlingar och medicinering pÄverkar sexualiteten. DÄ samtal kring sexualitet kan vara kÀnsligt Àr det viktigt att nÀrma sig Àmnet med lyhördhet och respekt för personlig integritet. Att som sjukvÄrdspersonal vara mottaglig och öppen Àr dÀrför viktigt i mötet med Àldre patienter i samtal som rör sexualitet.

Rapport A 2005:19 som Statens folkhÀlsoinstitut har gjort visar pÄ att hbt-ungdomar i vissa avseenden mÄr psykiskt sÀmre Àn övriga ungdomar och att det dÀrför rekommenderas att personal som möter dessa ungdomar har rÀtt bemötande och kunskap om hbt-personers situation. Med anledning av detta har mitt syfte med denna studie varit att undersöka och beskriva hur kuratorer upplever att de förhÄller sig till och tÀnker kring sexuell lÀggning i sitt arbete med ungdomar. Genom analys av enskilda intervjuer med teorier som social konstruktion, heteronormativitet och assimilering som bakgrund, har jag kommit fram till att kuratorerna i sitt arbete med ungdomar tar avstÄnd men ocksÄ Äterskapar heteronormativiteten i samhÀllet. En heteronormativitet som kuratorerna definierar som det som upprÀtthÄller synen pÄ heterosexualitet som det naturliga och önskvÀrda och som gör att denna sexuella lÀggning fortfarande Àr norm. Med hjÀlp utav öppna och neutrala frÄgor i samtalen lÄter kuratorerna ungdomarna sjÀlva definiera sin sexuella lÀggning som sedan, beroende pÄ vad ungdomen sjÀlv vill prata om, kan fÄ ta en stor eller ingen plats alls i samtalet.

Uppsatsens syfte var att fÄ ökad kunskap om relationen mellan etnicitet, moderskap och uppfostran. FrÄgestÀllningarna var: Vilken Àr mammornas bild av den ideala modern? Vad uppfattar mammor pÄverkar dem i deras mammaroll? Vilken betydelse ges etnicitet i relation till moderskap och barnuppfostran? Vad har mammorna gemensamt och vad skiljer dem Ät?Studien baserades pÄ fyra fokusgrupper med mammor frÄn tre olika etniska bakgrunder. Varje grupp bestod av tvÄ kurdiska, tvÄ arabiska och tvÄ etniskt svenska mammor vilket sammanlagt var tjugotre mammor. Jag valde att undersöka dessa mammors upplevelser av sitt förÀldraskap i Sverige och utifrÄn deras erfarenheter ta reda pÄ mammornas svÄrigheter i relation till samhÀllet, och deras likheter och olikheter.

BakgrundVanliga orsaker till att en person fÄr en tarmstomi Àr bland annat inflammatoriska tarmsjukdomar eller cancer. De tvÄ vanligaste typerna av tarmstomier Àr ileostomi och kolostomi. En tarmstomioperation pÄverkar kroppsuppfattningen och anpassning till den nya kroppen Àr en individuell process och kan krÀva mycket av patienten och nÀrstÄende. En tarmstomi kan ge kÀnsla av att vara mindre sexuellt attraktiv och orsaka rÀdsla för intimitet och sexuella relationer. Fysiska komplikationer till följd av operationen kan pÄverka sexualiteten negativt.SyfteSyftet var att beskriva om, och i sÄ fall hur tarmstomiopererade personers kroppsbild förÀndras och pÄverkar sexualiteten.MetodEn litteraturöversikt valdes för att besvara syftet.

MÄlet med denna uppsats Àr att undersöka hur kön och etnicitet konstrueras och samverkar i förvaltningsrÀttens 3§ LVU-domar. Tidigare forskning pÄ Àmnet anser vi sakna intersektionalitetsperspektiv varför bÄde kön och analys Àr föremÄl för analys i detta arbete. Materialet bestÄr av 63 domar frÄn 2013. Genom diskursanalys analyserades dessa och utifrÄn ett intersektionellt perspektiv kartlades gemensamma drag i texten. Resultaten avslöjade att domstolen anvÀnder olika förklaringar och har olika skÀl för att motivera tvÄngsvÄrd för pojkar respektive flickor av svensk och utlÀndsk hÀrkomst.

Bakgrund: Sjuksköterskans uppgift Àr att vÄrda hela mÀnniskan dÀrför borde sexualitet vara en aspekt i omvÄrdnadsarbetet. Trots detta upplever sexologen Bergström-Walan att sexualitet ofta negligeras i vÄrden. NÀr patienten inte kÀnner sig sedd kan det leda till ett vÄrdlidande för patienten, kommunikation Àr dÀrför viktigt i vÄrden. Det finns olika verktyg framtagna för att uppmÀrksamma patientens sexualitet bÄde i form av VIPS-modellen och PLISSIT-modellen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan bedriver och upplever samtalet om sexuella problem sÄvÀl i sluten som i öppen vÄrd.

Kvinnans kropp förÀndras i samband med graviditet och barnafödande. Detta kan leda till sexuell ohÀlsa första tiden som nybliven mamma. Det Àr viktigt att barnmorskor kan identifiera och vÄga diskutera de problemen som kan finnas för att kunna hjÀlpa kvinnan. Syftet med studien var att belysa faktorer som kan pÄverka kvinnors upplevelse av sitt sexualliv efter genomgÄngen vaginal förlossning. Metoden Àr en litteraturstudie som har utförts med en kvalitativ ansats.

Uppsatsens fokus ligger inte pÄ att definiera eller vÀrdera sexarbete, utan snarare pÄ att utforska mÄngfalden och komplexiteten i transpersoners erfarenheter av att sÀlja sexuella tjÀnster. Hur upplever och beskriver transpersoner med erfarenheter av sex mot ersÀttning sin situation i Sverige och hur möjliggörs/begrÀnsas deras berÀttelser av dominerande diskurser kring sexarbete? Studien Àr baserad pÄ intervjuer med sex transpersoner som pÄ olika sÀtt har erfarenheter av sexarbete och en genealogisk metod har anvÀnts. Den handlar inte om att söka efter en sanning om sexarbetets verklighet och vara, utan att genom intervjupersonernas berÀttelser undersöka hur de skapar mening i sina erfarenheter av sexarbete och hur diskurser möjliggörs, samspelar och producerar nya sanningar. Forskningen kring transpersoner med erfarenheter av sexarbete i en svensk kontext Àr vÀldigt begrÀnsad och det Àr som att sexarbetesdiskursen Àr förbehÄllen framför allt ciskvinnor och binÀra konstruktioner om antingen makt eller maktlöshet, frivillighet eller tvÄng osv. Respondenternas narrativ innehöll berÀttelser om bÄde makt och motstÄnd, erfarenheter av bÄde utsatthet och agentskap och bÄde fördelar och nackdelar med sexarbetet.

MÄlet med denna uppsats Àr att undersöka hur kön och etnicitet konstrueras och samverkar i förvaltningsrÀttens 3§ LVU-domar. Tidigare forskning pÄ Àmnet anser vi sakna intersektionalitetsperspektiv varför bÄde kön och analys Àr föremÄl för analys i detta arbete. Materialet bestÄr av 63 domar frÄn 2013. Genom diskursanalys analyserades dessa och utifrÄn ett intersektionellt perspektiv kartlades gemensamma drag i texten. Resultaten avslöjade att domstolen anvÀnder olika förklaringar och har olika skÀl för att motivera tvÄngsvÄrd för pojkar respektive flickor av svensk och utlÀndsk hÀrkomst.

Syftet med studien Àr att undersöka hur Sveriges förbud mot köp av sexuella tjÀnster respektive Danmarks mer tillÄtande instÀllning, upplevs av kvinnor som sÀljer sex i vardera land. Vi har valt att fokusera pÄ de faktorer som rör risk- och skyddsaspekter, rÀttigheter - och skyldigheter, rÄdande attityder i samhÀllet samt hur dessa kan tÀnkas pÄverka kvinnornas privatliv. Genom kvalitativa intervjuer med fyra sexsÀljande kvinnor och sex professionella pÄ omrÄdet framkommer det en tydlig distinktion mellan de som sÀljer sex pÄ gatan och de som sÀljer sex inomhus. Med hjÀlp av stigmateorin, empowerment samt ett specifikt synsÀtt pÄ sexualitet har vi kunnat analysera deras polariserade upplevelser och erfarenheter. UtifrÄn en tematisk analys framkommer det att kvinnorna i Sverige upplever lagstiftningen som paradoxal i avseende pÄ risk- och skyddsfaktorer.