Denna studies syfte är att undersöka hur ett urval slöjdlärare tar sig an hållbar utveckling inom respektive slöjdinriktning i skolan. De frågeställningar jag utgår ifrån behandlar lärarnas förhållningsätt till begreppet och Traditioner som finns inom respektive slöjdart samt förutsättningar utifrån materialen. För att ta reda på detta har jag utgått från en kvalitativ metodansats där intervjuer med tre textilslöjdslärare respektive tre trä- och metallslöjslärare ingått. Jag har även utfört observationer på en skola inom de båda slöjdarterna, för att få en inblick i hur lärare och elever agerar och hanterar materialen ur ett hållbarhetsperspektiv. Studien utgår ifrån teoretiska utgångspunkter som Soujanens teori om slöjd kopplat till fyra bärande principer för hållbar utveckling.

I och med debatten om huruvida äktenskap för homosexuella ska bli en verklighet i dagens samhälle har frågan om sexuell läggning kommit att bli central. Ofta handlar det om människor med en religiös grunduppfattning som debatterar om rätt och fel, naturlig och onaturlig sexualitet. Ofta används nytestamentliga citat hämtade speciellt från aposteln Paulus, men frågan är om hans syn på sexualiteten är densamma som vår? När vi närmar oss dessa texter måste vi vara medvetna om den tidens syn på sexualiteten. Detta för att vi inte ska applicera vår förförståelse av sexualitet på en text som skrivits i en annan tid.

Med fråganVar finns träjuntan som ingång och övergripande ramfråga behandlar den här undersökningen frågeställningarna Hur ser relationer till tradition ut hos människor som träffas i grupp för att slöjda i materialen trä och textil och Hur skapas kunskaper i slöjdgrupper som arbetar i materialen trä och/eller textil? Undersökningen har syftat till att ta reda på om materialet trä har samma funktion som det textila materialet i att förena människor i motsvarigheter till vad vi kallar syjunta. Undersökningen har därutöver behandlat frågor kring varför människor väljer att träffas på ett sådant sätt, hur relationer till materialet ser ut och vad tradition spelar för roll för denna form av verksamhet. Genom en kort historisk tillbakablick har undersökningen försökt hitta sy- och träjuntornas historiska ursprung. Etnografisk metod har använts för datainsamling, vilket i praktiken har inneburit deltagande observationer, samtal och intervjuer med deltagare i sex olika slöjdgrupper i Mellansverige.

Undersökningen i denna uppsats är en kvalitativ fallstudie. Den bygger på tre halvstrukturerade intervjuer med en rektor, en specialpedagog samt en lärare och deras uppfattningar kring en specifik skolsituation för en elev med diagnosen AD/HD. Undersökningen grundar sig i att AD/HD är en diagnos som kommit att öka kraftigt under senare år och därför blivit föremål för en debatt om dess konsekvenser i en skola för alla. Diagnoser diskuteras ofta ur ett kategoriskt eller kritiskt perspektiv som ett svar på hur skolsituationen gestaltar sig och båda perspektiven kan uppfattas gör anspråk på att sitta inne med rätta lösningar på problem. Debatten är för ensidig och förklarar inte den komplexitet som skolan rymmer.

Undersökningens syfte är att få djupare förståelse och insikt i vilken uppgift musik- och kulturskolan har i samhället. Utifrån detta syfte är avsikten att få en inblick i vilka arbetsmetoder som används för att rekrytera, behålla och utveckla elever samt att få kunskap om olika faktorer som påverkar kursutbud och utveckling av skolan. Jag har i min undersökning gjort kvalitativa intervjuer med sex skolledare från olika musik- och kulturskolor i Sverige. Studien utgår från olika teorier om musik- och kulturskolans utveckling och förändring samt teorier om förändringar i skola och samhälle.   I resultatet visas att det finns flera olika förväntningar på musik- och kulturskolan vilka skiftar från skola till skola och från kommun till kommun. På några av de i studien medverkande skolorna finns det en tydlig politisk styrning, medan andra skolor nästan helt saknar en sådan styrning.

Bakgrund: Internationell forskning påvisar att sjuksköterskans genuina omvårdnadsarbete försvåras inom den rättspsykiatriska vården. Kärnan i denna problematik är den tvetydighet som uppstår då sjuksköterskan förväntas bedriva en etiskt grundad omvårdnad gentemot patienter som vårdas mot sin vilja. Forskning, särskilt ur ett kunskapsteoretiskt perspektiv, saknas gällande sjuksköterskors möjlighet att använda sin professionsspecifika kunskap inom den rättspsykiatriska slutenvården. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskans möjlighet att tillämpa sin professionella kunskap inom den rättspsykiatriska slutenvården. Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats baserad på tematiskt utarbetade, interaktiva intervjuer med sex sjuksköterskor verksamma vid en rättspsykiatrisk klinik i en svensk storstad.

Detta är en rapport där arbetsprocessen för utformandet av en tredelad arbetsmodell beskrivs, vars syfte är att möjliggöra en utvecklad samverkan mellan förskola och hemmet. Barnperspektiv och samverkan ska ligga som grund för de tre delarna som är: temaarbete, IKT ? hemsida och dialogcafé. De tre delarna bildar tillsammans en helhet. Vi ville skapa arbetsmodellen, då samverkan mellan förskola och hemmet enligt förskolans styrdokument, är en del av förskollärares uppdrag.

I samtal om våra erfarenheter av arbete och praktik i skolan har vi kommit fram till att bedömning av elevers kunskaper inte alltid görs i enlighet med den målrelaterade skolans förordningar. Vår iakttagelse omfattar inte bara prov och betygsättning. Den omfattar även den dagliga verksamhetens utformning med hänsyn till kunskapsbegreppet såsom det formuleras i de läro- och kursplaner och den pedagogiska bedömning som utgör grunden för vår syn på bedömning. Syftet med vårt arbete är att belysa om styrdokumenten stämmer överens med den vardag i vilken lärare bedömer elever utifrån skolans styrdokument och Traditioner som på lokal nivå formar praxis. Vi diskuterar vad man kan göra för att minska avståndet mellan dokument och praktik genom ständiga samtal.

Med lång erfarenhet från yrkeslivet inom handel respektive vård, har vi under lärarutbildningen fått se våra arbetsplatser ur ett annat perspektiv. Skolan anförtror kontrollen på utbildningen till handledaren under en försvarlig del av den totala utbildningstiden. Handledaren ansvarar i praktiken för en betydande del av utbildningen som sker på arbetsplatsen. Handledaren blir en viktig part i elevers möjlighet till ökad förståelse och färdighet inom yrket. Syftet med studien är att beskriva handledningens funktion på APU- (arbetsplatsförlagd utbildning) samt handledarens roll där.

Syftet med uppsatsen har varit att få ökad kunskap om nyexaminerade lärares möte med sina nya arbetsplatser och att mer specifikt se på kopplingen mellan lärarutbildningens olika delar och yrkeslivet. Frågor som har behandlats var om lärares socialisation in i läraryrket, pedagogiska teorier i lärarutbildningen och praxisnära teorier i yrkeslivet.Uppsatsen har sin grund i en fallstudie från 2006 där studenter under sin sista termin på lärarutbildningen har intervjuats, och därifrån har vi gått vidare med en ny fallstudie där lärare som har varit ute i yrkeslivet ett till två år har intervjuats. Vid de senare intervjuerna har även en didaktisk analys/observation gjorts före intervjutillfället. För att få en uppfattning om studenters syn på det teoretiska innehållet i lärarutbildningen har även en enkät med en öppen fråga gjorts.Uppsatsen har visat på att kraven som ställs på lärarutbildningen är höga och motsägelsefulla. Staten betonar akademisering av utbildningen.

Uppsatsen undersöker utvecklingen av ämnena svenska och historia från Läroplanen för de frivilliga skolformerna 1994 (Lpf 94) och till Läroplanen för gymnasieskolan 2011 (Lgy 11). Syftet är att synliggöra hur ämnena och deras specifika värderingar och Traditioner påverkar styrdokumenten. Undersökningen baseras på uppfattningen att olika ämnen för med sig olika ämnesTraditioner i form av värderingar, kunskapssyn, bedömningssätt etc. För att möta syftet analyseras kursplanerna individuellt och gentemot varandra. Analysmetoden är snarast en diskursiv kvalitativ textanalys av de aktuella kursplanerna med en för undersökningen konstruerad analysmodell baserad på tidigare forskning knuten till läroplansteori, skolutveckling, ämnesTraditioner och ämnesspecifik kunskapssyn.Undersökningen visar att svenskämnet i Lgy 11 minskat sin tidigare starka uppdelning mellan färdighets-och bildningsfokuserat ämne, ofta synliggjort med åtskillnad mellan språkträning och litteraturstudier.

Uppsatsen syfte är att undersöka mötet mellan feministisk religionsfilosofi och frågan om religiös mångfald. Utgångspunkten för uppsatsen är religionsfilosofiska texter av Pamela Sue Anderson och Grace Jantzen och dessa texter får här representera och ligga till grund för en feministisk religionsfilosofi. Som representant för det filosofiska samtalet om religiös mångfald använder jag mig av Mikael Stenmarks översikt över den typologi som präglar det filosofiska samtalet om religiös mångfald. Uppsatsens frågeställning lyder: Vad kan en feministisk religionsfilosofi som tar sin utgångspunkt i Grace Jantzens och Pamela Sue Andersons religionsfilosofiska texter bidra med till det filosofiska samtalet om religiös mångfald?Genom att läsa Andersons och Jantzens litteratur svarar jag för det första på hur en feministisk religionsfilosofi som tar sin utgångspunkt i Andersons och Jantzens texter skulle kunna se ut.

Ethos har inom retoriken alltid haft en stark aristotelisk prägel, ett arv sprunget ur hur talares karaktär framhölls i rättegångar i antikens Grekland. Eftersom retorikens uttryck och användningsområden har utvecklats enormt sedan dess, inte minst inom den politiska retoriken, finns en risk att vi idag begränsas av den uppfattning av ethos beståndsdelar som lever kvar efter Aristoteles. Genom att enbart se till vad som kan ses som god moral, sunt förnuft och välvilja hos talaren kan vi missa viktiga kontextuella faktorer som talaren kan använda sig av i sitt ethosbyggande, speciellt inom politisk retorik: exempelvis det ämbete som personen besitter, de regler och normer som omger situationen eller partiets värderingar och Traditioner. Alla dessa är faktorer som en politiker ofta använder sig av för att inge förtroende för sig själv som politiker idag, vilka en aristotelisk ethosanalys inte ger utrymme för. I denna uppsats prövas, med den teoretiska inspirationen från Kenneth Burkes ?terministic screens?, sociologen Max Webers tre legitimitetstyper på begreppet ethos, vilka sedan appliceras på den socialdemokratiska retoriken, i hopp om att kunna bidra till utvecklingen av ethosbegreppet.

Det här en uppsats som syftar till att närma sig frågor om förmedling av vetenskaplig kunskap, genom att ur ett diskursanalytiskt perspektiv undersöka två kunskapsproducenters sätt att reagera på vetenskapsförmedling. Uppsatsen vill säga något om hur dessa förmedlingar bemöts och bedöms av de som tillhör Traditioner inom vilka kunskapen producerats. Detta görs genom att två diskursordningar konstrueras och appliceras på två exempel. Exemplen utgörs av debatten mellan historikern Peter Englund och författaren Herman Lindqvist angående Lindqvists bokserie Historien om Sverige, samt den amerikanske fysikern Lawrence M. Krauss syn på Star Trek i boken Fysiken i Star Trek.

I det här arbetet undersöker vi det fysiska klassrummet, hur man kan använda det som ett redskap i undervisningen, hur elever upplever rummet, hur de upplever sig delaktiga i utformning och hur det kan komma att se ut i framtiden.Empirin är inhämtad på en skola i Burlövs kommun och på en skola i Fosie rektorsområde. Vi har intervjuat nio elever mellan årskurs tre och fem, som vi delade in i tre elevgrupper, samt två ateljeristor. Vi har även intervjuat utställningsscenografen på Malmöhus slott angående ett projekt där man valde att renovera ett lekrum tillsammans med elever från Segeparks förskola. Syftet med uppsatsen har varit att se hur man tänker kring rum avsett för lärande i olika verksamheter. Framförallt har vi varit intresserade av elevernas förhållande till sina klassrum.