Bakgrund: KK-stiftelsen bildades 1994 och fick i uppdrag av den dåvarande regeringen att bland annat utveckla IT i skolorna. Vi har genom våra arbeten upplevt datorns intåg i verksamheten och har sett olikheter på användandet av denna. Media och forskningen har visat att IKT är och kommer att vara en viktig del i samhällsutvecklingen och utifrån detta fick vi uppslaget till denna studie. Syfte: Studien syftar till att undersöka om vissa specifika klasser har nått KK- stiftelsens vision, samt att se om det finns något orsakssamband till hur det ser ut i skolan idag d.v.s. sambandet mellan datoranvändandet i förhållande till ett konstruktivistiskt synsätt, yrkesrollen, kunskapssynen, kunskapen som krävs i framtiden, Traditioner och undervisningsmetoder.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är ett ingrepp då kvinnans klitoris, inre blygdläppar och yttre blygdläppar skärs bort och sys ihop i ett icke-medicinskt syfte, det finns fyra olika typer. Är vanligast förekommande i 29 länder. Lagen förbjuder att utföra könsstympning med eller utan flickornas samtycke. Det blir allt vanligare att människor från andra länder med annorlunda seder och Traditioner bosätter sig i Sverige, detta leder till att sjuksköterskor möter människor med annan härkomst.Syfte: Syftet var att studera hur kvinnor upplever könsstympning samt bemötandet inom västerländsk vård efter ingreppet.Metod: Den kvalitativa studien byggde på sex biografier där kvinnorna utsatts för könsstympning och sedan mött vården i västvärlden. Biografierna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Tre kategorier genomlyser resultatet; Att lida i det tysta, Makt och kontroll och Mötet med vården.Slutsats: De krävs information och utbildning för förebyggandet av könsstympning och för att identifiera flickor i riskzon.

Bristande kommunikation inom operationsteamet uppstår i genomsnitt vid 1/3 av alla operationer och är den vanligaste orsaken till att patienter kommer till skada. Eftersom det är många olika yrkeskategorier inom operationskontexten, med olika placering i hierarkin, är det av yttersta vikt att skapa en tillåtande kommunikationsmiljö för att göra det möjligt för alla teammedlemmar att kommunicera. Sättet att kommunicera på skiljer sig mellan yrkesgrupperna beroende på genus, hierarki, utbildning samt Traditioner. För att relationen till patienten skall bli så bra som möjligt är det viktigt att teamets kommunikation är god. Har teamet en god kommunikation blir relationen till patienten automatiskt bättre.

Examensarbetets syfte är att undersöka vilka strategier lärare har för att historieundervisningen skall bli meningsfull i ett mångkulturellt klassrum. Med meningsfull i detta sammanhang menas att även andra länders historia, utöver den svenska historien, belyses i undervisningen. Ur syftet formulerades två frågeställningar, som avsåg undersöka hur historieundervisningens ser ut vad gäller val av innehåll och genomförande i ett mångkulturellt klassrum, samt hur historieundervisningen motiveras av lärare i ett mångkulturellt klassrum. För att finna dessa meningsfulla strategier har ett antal kvalitativa intervjuer med lärare som är verksamma i mångkulturella klasser genomförts.Den tidigare forskningen visar på en monokulturell historieundervisning baserad på historisk tradition, normer, styrdokument, läromedel och lärares inställning. Utgångspunkt har därför varit att lärarna försätts i en situation där undervisningen inte kan bli annat än monokulturell.Undersökningen visar på en historieplanering som främjar den svenska historien.

Män och kvinnor söker sig i dag till utbildningar och yrkesroller som traditionellt det motsatta könet brukar göra. Yrken med kvinnliga Traditioner har därmed öppnats för männen och tvärtom. Med utgångspunkt från symboliskt interaktionistisk teori som betraktar genus som en process, har jag försökt visa på och ge en djupare förståelse av hur sociala konstruktioner i form av normer, förväntningar, beteendemönster, värderingar och sanktioner bidrar till att påverkar upplevelsen av identitet och upplevelsen av sin studiesituation hos män som har gjort ett yrkesval som inte är helt könstypiskt. Ansatsen är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer som metod. Av de nio män jag har intervjuat har sex av dem valt att läsa till sjuksköterska och tre till blivande lärare för barn i yngre åldrar.

I denna uppsats är det övergripande syftet att studera grupprocesser och identitetsskapande inom supporterkulturen. De frågeställningar studien avser att besvara utgörs av supporterskapets betydelse för individens identitetsskapande, skapandet och upprätthållandet av supportergruppen och supportergruppens eventuella påverkan på individens moraliska förhållningssätt. Studien tillämpar ett kvalitativt angreppssätt baserat på intervjuer och en kortare observation. Uppsatsens teoretiska ram består av Erving Goffmans och George Herbert Meads identitetsteorier, Randall Collins teori om ?Interaction ritual chains? och Howard S.

BildTraditioner, ämnesintegrering och elevperspektiv är viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats på en gymnasieskola som arbetar ämnesintegrerat, KF Gymnasiet, där jag själv är bild- och medielärare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett ämnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkäter har eleverna fått berätta om sina uppfattningar om bildämnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med både teckning och måleri, för att sedan ämnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt.

Kultur är viktigt inom språkundervisningen. De flesta forskare är överens om är att kultur är inlärd, och resultat av en process, att den kommuniceras via språket och att den är ett socialt samspel. Däremot visar forskningen att inom undervisningen har kultur alltid liktställs med faktainformation samt att kultur presenteras som en enhetlig produkt, ett ?fullbordat faktum? där Traditioner, vanor, sätt att vara och tänka blandas med fakta om målspråkslandet.Syfte med detta examensarbete har varit att undersöka hur innehållet i gymnasieskolans textböcker i spanska har förändrats över tiden utifrån ett kulturellt perspektiv. Genom att analysera både texter och illustrationer har jag studerat vilka kulturella aspekter som dominerar samt vad som utelämnas.

Alla människor frågar sig någon gång vad som kan komma ske efter att vi dör. Tankar om döden och livet efter detta är alltid ett aktuellt samtalsämne, inte minst inom religionsvetenskapen. Att vara ovetande om framtiden kan vara skrämmande och religioner gör nästan uteslutande alltid försök till att svara på dessa frågor och ge ro till den oroliga människan. Något som fungerat som en lösning på människans rädsla för döden inom den judiska och kristna traditionen är tron på den kroppsliga uppståndelsen.Denna uppsats ger större kunskap om hur judiska och kristna teologer och Traditioner sett på kroppen i samband med uppståndelsen inom båda religionerna. För att utkristallisera de olika kroppssyner som figurerar i denna diskussion har en kvalitativ litteraturanalys använts för att analysera utvalda teologers forskning.

Syftet med denna undersökning är att studera svensklärares och samhällsvetenskapslärares förhåll-ningssätt till Wikipedia och därmed belysa en del av de utmaningar som skolan ställs inför det rå-dande medielandskapet. Frågeställningarna är inriktade på lärares attityder och resonemang kring Wikipedia, samt vilka konsekvenser lärarna anser att användningen av det får sin i undervisning. Eventuella skillnader mellan svensklärares och samhällsvetenskapslärares förhållningssätt gentemot Wikipedia tas också upp. Metoden för undersökningen är kvalitativa intervjuer. Dessa genomfördes med fyra lärare, två svensklärare och två samhällsvetenskapslärare, från en och samma gymnasieskola. Resultatet ger en bild av hur diskursen kring Wikipedia kan se ut i skolan och hur de olika lärarna resonerar kring det.

BildTraditioner, ämnesintegrering och elevperspektiv är viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats på en gymnasieskola som arbetar ämnesintegrerat, KF Gymnasiet, där jag själv är bild- och medielärare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett ämnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkäter har eleverna fått berätta om sina uppfattningar om bildämnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med både teckning och måleri, för att sedan ämnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt.

BildTraditioner, ämnesintegrering och elevperspektiv är viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats på en gymnasieskola som arbetar ämnesintegrerat, KF Gymnasiet, där jag själv är bild- och medielärare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett ämnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkäter har eleverna fått berätta om sina uppfattningar om bildämnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med både teckning och måleri, för att sedan ämnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt.

BildTraditioner, ämnesintegrering och elevperspektiv är viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats på en gymnasieskola som arbetar ämnesintegrerat, KF Gymnasiet, där jag själv är bild- och medielärare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett ämnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkäter har eleverna fått berätta om sina uppfattningar om bildämnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med både teckning och måleri, för att sedan ämnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt.

Sammanfattning I det här arbetet har syftet varit att undersöka vilka delar det går att upptäcka inom de olika världsreligionerna att använda inom momentet etik och moral i skolans undervisning. Undersökningen har skett utifrån vad gymnasiets kursplan i religionskunskap uttrycker om momentet samt vad läroplanen nämner om ett etiskt förhållningssätt. För att uppnå syftet har en innehållsanalys av läromedel gjorts och därmed en analys av hur de olika världsreligionerna presenterar begrepp som etik/moral och livsfrågor. Detta har medfört en sammanställning av ett eventuellt material att använda inom religionsundervisningen med utgångspunkt i etik och moral. Metoden som använts är en innehållsanalys av både kvantitativ och kvalitativ art.

BildTraditioner, ämnesintegrering och elevperspektiv är viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats på en gymnasieskola som arbetar ämnesintegrerat, KF Gymnasiet, där jag själv är bild- och medielärare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett ämnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkäter har eleverna fått berätta om sina uppfattningar om bildämnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med både teckning och måleri, för att sedan ämnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt.