Sök:

Sökresultat:

987 Uppsatser om Traditionellt arbetssätt - Sida 63 av 66

Business Intelligence-system och deras inverkan pÄ rationellt beslutsfattande : En studie pÄ tvÄ företag

I alla typer av organisationer mÄste beslut fattas och att kunna fatta korrekta beslut Àr en avgörande faktor för om en organisation ska bli framgÄngsrik eller ej. En stark tradition bland ekonomer Àr att beslut bör fattas utifrÄn den sÄ kallade rationella beslutsmodellen, dÀr beslutsfattare antas ha tillgÄng till den nödvÀndiga informationen för att kunna fatta vÀl underbyggda beslut i enlighet med de övergripande organisatoriska mÄlen. Denna uppfattning har emellertid kritiserats för att vara otillrÀcklig nÀr verkliga beslut i verkliga organisationer ska fattas, och att rationaliteten Àr begrÀnsad. Dock finns en uppfattning att datorbaserade beslutsstöd ska kunna minska dessa begrÀnsningar för att mer rationella beslut ska kunna fattas, dÄ dessa exempelvis ska kunna bistÄ beslutsfattare med adekvat information för snabba och korrekta beslut. Ett sÄdant beslutsstöd som blivit alltmer populÀrt under det senaste decenniet Àr business intelligence-system (BI-system).

BĂ€rande konstruktionselement av glas: Dimensionering och utformning av glaspelare

AnvÀndandet av glas som byggnadsmaterial har ökat kraftigt sedan mÄnga Är tillbaka och har under det senaste Ärtiondet Àven anvÀnts som bÀrande konstruktionselement. Materialets frÀmsta egenskap Àr att det Àr transparent och dÀrmed slÀpper igenom ljus. Detta gör ocksÄ att ett utökat anvÀndningsomrÄde för materialet skulle ge en stor möjlighet till att skapa modern arkitektur. Det finns Ànnu inga standarder i Sverige för hur dimensionering av bÀrande glaselement ska gÄ till, men det pÄgÄr arbete med att ta fram normer för detta i Europa, s.k. Eurokoder.NÄgra av glasets egenskaper Àr att det Àr ett bestÀndigt material som kan motstÄ fukt och andra typer av angrepp, det Àr ocksÄ ett kÀnsligt material för temperaturförÀndringar.

?Duktig flicka? - ett sjukdomstillstÄnd eller ett nytt kvinnoideal?

Sammanfattande diskussion KÀnslan av ambivalens tycks vara en av de mest pÄtagliga i upplevelsen av att vara en ?duktig flicka?. Det handlar dels om att vara till lags och leva upp till andra mÀnniskors förvÀntningar, samtidigt som att ?duktigheten? utgör en stark inre drivkraft som tar den ?duktiga flickan? nÄgonstans i livet. Viljan av att vara duktig Àr stÀndigt nÀrvarande, i allt frÄn att spela tv-spel och skura handfatet inför vÀnnernas besök, till att skaffa sig en bra utbildning och göra spikrak karriÀr.

I vÄtt och torrt : ett gestaltningsförslag med naturen som meddesigner

VĂ€rlden idag förvĂ€ntas möta stora förĂ€ndringar i klimatet. Följdeffekterna Ă€r mĂ„nga och leder exempelvis till havsnivĂ„höjningar och intensivare regn. Ökade och varierande mĂ€ngder vatten i urbana miljöer Ă€r en följdeffekt av detta vilket i vissa fall leder till översvĂ€mningar. Studier som gjorts av framtida klimat antyder att extrem nederbörd blir allt vanligare. Syftet med denna studie har varit att bidra med alternativa idĂ©er om hur ökade mĂ€ngder vatten orsakade av klimatförĂ€ndringar kan hanteras i gestaltningen av staden, dĂ€r vattnet ska ses som en resurs istĂ€llet för ett problem. MĂ„let har varit att för en stadsmiljö i Helsingborg utforma ett stadsrum som kan ta emot stora mĂ€ngder vatten och som kan vara attraktivt bĂ„de nĂ€r det blir vattenfyllt och nĂ€r det Ă€r torrlagt. Stadsrummet ska Ă€ven kunna fungera som ett pedagogiskt inslag i staden genom att framhĂ€va klimatförĂ€ndringarna och samtidigt bidra till en rekreativ stadsmiljö. Arbetet har varit en designprocess som har bestĂ„tt av en kunskapsinhĂ€mtande del och en gestaltande del. Ett antal svenska kommuners syn (Helsingborg, Göteborg, Malmö och Kristianstad) pĂ„ klimatanpassning har studerats, vilket visade pĂ„ att de till stor del ser de ökade mĂ€ngderna vatten som ett problem och vattnet anses vara ett hot mot staden och dess invĂ„nare.

Fysiska personers beskattning av Internetpoker

Lotteri- och spelmarknaden har historiskt varit isolerad till respektive land inom EU, men i och med den tekniska utvecklingen har detta förÀndrats. Internetpoker Àr en verksamhet som sedan början av 2000-talet har haft en stadig tillvÀxt. Den variant av Internetpoker som kanske har haft störst genomslagskraft Àr Texas hold?em. FrÄgan har varit hur denna verksamhet skall bedömas och beskattas.

SocialförsÀkringsrÀttsliga reglers inverkan pÄ arbetsrÀtten : En urholkning av anstÀllningsskyddet för arbetstagare under sjukskrivning och rehabilitering?

Sjukskrivnings- och rehabiliteringsreglerna Àr ett omdebatterat Àmne och innehÄllet i dessa har förÀndrats mycket under Ärens lopp. Senaste Àndringen var i form av införandet av den sÄ kallade rehabiliteringskedjan i socialförsÀkringsbalken (2010:110;SFB). Rehabilitering syftar enligt 29 kap. 2 § SFB ?till att en försÀkrad som har drabbats av sjukdom ska fÄ tillbaka sin arbetsförmÄga och fÄ förutsÀttningar att försörja sig sjÀlv genom förvÀrvsarbete?.

VÀrdeskapande processer : BerÀkna det som rÀknas - En studie om en idrottsförenings vÀrde och relation till dess intressenter

Titel: VĂ€rdeskapande processer ? BerĂ€kna det som rĂ€knasNyckelord: VĂ€rdeskapande effekter, pĂ„visande av socialt vĂ€rdeskapande, Social Return On Investment (SROI), intressenter, legitimitet.Idag stĂ€lls allt högre krav pĂ„ företag och organisationer att ta ett samhĂ€llsansvar. I och med de ökade kraven höjs ocksĂ„ angelĂ€genheten att kunna redovisa dessa insatser pĂ„ ett tydligt och effektivt sĂ€tt. Europakommissionen har exempelvis efterfrĂ„gat metoder för att synliggöra och redovisa organisationers samhĂ€llsinsatser och samhĂ€llsansvar. Även inom idrottsrörelsen efterfrĂ„gas sĂ€tt att tydliggöra vĂ€rdeskapande, dĂ„ idrottsföreningar ofta har problem med att visa sitt vĂ€rde för samhĂ€llet och dess övriga intressenter.

Kan skor flyga? : Ett examensarbete om skor

Min dröm Àr att fÄ formge skor! DÀrför blev mitt mÄl med examensarbetet att lÀra mig ?allt? om skor! Min förhoppning var naturligtvis att fÄ designa en liten kollektion Ät ett företag och jag hade turen att fÄ göra ett projekt Ät Kavat som utvecklar och tillverkar barnskor i Kumla. PÄ grund av tidspress för att produkten skulle komma med i kollektionen fick jag göra litteraturstudien i efterhand. Första delen handlar dÀrför om den konkreta uppgiften Ät Kavat och den andra delen Àr en fördjupad undersökning om utveckling och tillverkning av skor, hur tillverkningsmetoder och produktion har Àndrats genom historien samt skomodets historia.Uppdraget Ät Kavat blev att designa en liten kollektion babyskor som skulle anpassas till en given lÀstmodell och ingÄ i sommarkollektionen 2006. Syftet var att erbjuda smÄ barn praktiska och roliga lÀra-gÄ-skor och att designa könsneutrala modeller för att bidra till att sudda ut grÀnsen för vad som Àr typiskt flickigt och pojkigt.

Ramdirektivet för vatten : förĂ€ndrad riskhantering? ÖversvĂ€mningarna i södra Norrland sommaren Ă„r 2000 och oljeutslĂ€ppet frĂ„n fartyget Fu Shan Hai Ă„r 2003

I vÄrt samhÀlle finns mÄnga miljöproblem och olyckor av olika slag intrÀffar som pÄverkar vattens kvalitet. Till exempel översvÀmningar eller oljeutslÀpp kan leda till att vattendirektivets mÄl, en god vattenstatus, inte kan uppnÄs eller bevaras i en vattenförekomst. Att förstÄ, förebygga och ÄtgÀrda sÄdana hÀndelser Àr en viktig del av vattenhanteringen. I denna uppsats gör jag ett försök att koppla samman tvÄ huvudinriktningar som kan urskiljas i diskussionen om risker. Det Àr ett traditionellt naturvetenskaplig perspektiv som i uppsatsen benÀmns som ett objektivistiskt perspektiv och som representeras av teknisk riskanalys, samt ett perspektiv som har sin grund i sociologin och som tar ett konstruktivistiskt grepp om riskfrÄgor, hÀr representerat av miljökonstruktivism.

Gated Communities : En studie om dess förekomst och förutsÀttningar i det svenska samhÀllet

Uppsatsens fokus ligger pÄ att undersöka hur förutsÀttningarna ser ut för att etablera Gated Communities i det svenska samhÀllet. Ett Gated Community Àr ett inhÀgnat bostadsomrÄde dÀr traditionellt offentliga rum privatiseras och allmÀnhetens tilltrÀde begrÀnsas. Sedan 1980-talet har antalet Gated Communities vÀrlden över ökat explosionsartat. Koncentrationen Àr framförallt hög i USA, Latinamerika och Sydafrika men förekommer i de flesta stÀder i vÀrlden idag.För att söka reda pÄ förutsÀttningarna för att etablera bostadsformen i det svenska samhÀllet studeras först fyra för denna uppsats konstruerade arketyper ur det svenska samhÀllet dÀr exempelomrÄden granskas utifrÄn estetiska, juridiska och sociala egenskaper. Uppsatsen Àr uppbyggd kring en forskningsdesign med tvÄ fallstudier.

Varför gör jag detta? : En studie om illegitima arbetsuppgifter i Karlstad kommun

Sjukskrivnings- och rehabiliteringsreglerna Àr ett omdebatterat Àmne och innehÄllet i dessa har förÀndrats mycket under Ärens lopp. Senaste Àndringen var i form av införandet av den sÄ kallade rehabiliteringskedjan i socialförsÀkringsbalken (2010:110;SFB). Rehabilitering syftar enligt 29 kap. 2 § SFB ?till att en försÀkrad som har drabbats av sjukdom ska fÄ tillbaka sin arbetsförmÄga och fÄ förutsÀttningar att försörja sig sjÀlv genom förvÀrvsarbete?.

Börsnoterade fastighetsbolags finansiella situation och kapitalstruktur före och efter finanskrisen

Bakgrund och problem: Finanskrisen 2008-2009 hade sitt ursprung i överoptimistisk lÄngivning med anknytning till fastigheter. Bostadsbubblan som hade uppstÄtt mellan 2001-2006 i USA fick störst betydelse och kom att beskrivas som den frÀmsta utlösande faktorn till finanskrisen. Bostadsbubblan sprack och huspriserna började falla under 2007. Krisen intensifierades och utvecklades till en global finanskris under 2008 dÄ den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers tillÀts gÄ i konkurrs. Botten nÄddes sannolikt under 2009 som prÀglades av en global recession.

VÀxtbÀddar för trÀd i gatumiljö : skelettjordars konstruktion och funktion

VÀxtbÀddar för trÀd i gatumiljö ? skelettjordars konstruktion och funktion Àr den första rapport pÄ svenska som beskriver anvÀndandet, hanteringen och utvecklingen av skelettjord. Skelettjorden ska vara en jord som bÀr upp trafikytan och fungerar som rotmöjligt utrymme för stadstrÀden. Defintionen innebÀr att skelettjord Àr en del av stadstrÀds vÀxtbÀddar i hÄrdgjorda ytor och att den ska ge trÀden ett rotmöjligt utrymme och samtidigt vara bÀrande av den ovanliggande trafikytan. Rapporten utgörs av litteraturstudier, fallstudie och intervjustudie för att ge en bred uppfattning om hur skelettjord ska anvÀndas och hur den anvÀnds.

Svenska folkets egendom - Utförselregleringens historiska grund och förÀndring i förhÄllande till dagens kulturpolitiska mÄl

Denna uppsats rör sig inom fÀltet kritiska kulturarvsstudier och fokuserar pÄ svensk utförselreglering av kulturhistoriska föremÄl genom tiderna. UtgÄngspunkten ligger i 2014 Ärs omformulering av kulturmiljölagens portalparagraf, vilken numera inkluderar mÄngfaldsmÄl. Kulturmiljölagens utförselreglering (reglerad i 5:e kapitlet), som inte uppdaterades samtidigt, Àr tÀnkt att lÀsas mot bakgrund av de inledande bestÀmmelserna. Eftersom den sedan tidigare uppfattats vila pÄ Älderdomliga nationalistiska vÀrdegrunder, uppstod frÄgan ifall det fanns en diskrepans i förhÄllande till de nya mÄlen.För att hitta svar söker sig uppsatsen tillbaka till utförselregleringens formativa moment samt förÀndring frÄn 1920-talet och framÄt och sÀtter detta i relation till nuvarande kulturpolitiska mÄl och kulturvÄrd i dagens samhÀlle. Motiv till utförselreglering men ocksÄ vilka föremÄlstyper som skyddats genom tiderna har studerats, analyserats och jÀmförts kvalitativt.

Lena Cronqvists Flicka i Balja : En undersökning av hur skulpturens placering pÄverkar receptionen

Uppsatsen behandlar den offentliga bronsskulpturen Flicka i balja (2007) av Lena Cronqvist. Skulpturen Àr placerad i Halmstads till ytan största centrala park, Norre Katts park. Syftet Àr att undersöka hur receptionen av skulpturen pÄverkas genom dess placering. Teorier kring offentlig konst, plats, platsspecifik och platslös konst diskuteras. Skulpturens estetiska aspekter undersöks ocksÄ i relation till den konkreta nÀrmiljön.

<- FöregÄende sida 63 NÀsta sida ->