Sökresultat:
978 Uppsatser om Traditionellt arbetssätt - Sida 62 av 66
Den sjÀlvklara musiklÀran - En studie om lÀrares och elevers attityder till musikteoriundervisning
English Title: "The unquestionable tuition of music theory". During my years as a musician and a musical student, I have encountered many prejudices when it comes to views on music played by ear and the routines and discourses belonging to its creation and performance. I have experienced that there is a concealed hierarchical view on different styles of music, particularly amongst those educators and musicians who are highly educated in musicology. The Afro-American tradition, has historically been a part of the musical education at university level for much shorter a period than that of the classical tradition. In my opinion, the formulation of the music theory lessons is still strongly influenced by the classical tradition.
Hur vÀrderar börsföretag sitt innehav av onoterade aktier?
Bakgrund och problembeskrivning: FrÄn och med Är 2005 ska alla noterade bolag upprÀtta sina koncernredovisningar enligt IASBs regelverk IFRS. Redovisningen har gÄtt frÄn att traditionellt sett vara inriktad pÄ anskaffningsvÀrde till att vÀrdera fler tillgÄngar, bland annat finansiella instrument, till verkligt vÀrde. Att vÀrdera till verkligt vÀrde kan vara svÄrt dÄ IFRS Àr ett principbaserat regelverk och inga tydliga riktlinjer finns för hur vÀrdering av exempelvis onoterade aktier ska gÄ till. En ny standard rörande verkligt vÀrde Àr pÄ ingÄng men Àn sÄ lÀnge har företagen stor frihet i sin redovisning av denna metod. Författarna frÄgar sig i den hÀr undersökningen hur de börsnoterade företagen vÀrderar sitt innehav av en slags finansiell tillgÄng, nÀrmare bestÀmt onoterade aktier.
De styrdas syn pÄ belöningssystem i offentlig sektor
Bakgrund och problem: Stora delar av den offentliga sektorn erbjuder tjÀnster och tenderar att vara arbetsintensiv, sÄledes Àr personalen och deras prestationer en avgörande faktor för kvaliteten och effektiviteten inom den offentliga sektorn. TillÀmpning av belöningssystem för att motivera medarbetarna till förbÀttrad prestation har traditionellt anvÀnts inom det privata nÀringslivet. Belöningssystem som formellt ekonomistyrningsverktyg har dock under senare tid börjat anvÀndas allt mer inom offentliga verksamheter. DÄ anvÀndningen ökar behövs en utökad kunskap om hur belöningssystem i offentlig sektor bör vara utformat för att undvika negativa konsekvenser vid implementering och anvÀndning. Belöningssystem och dess effekter i offentlig sektor Àr dock ett relativt outforskat omrÄde.
FrÄn traditionell kontroll till modern sjÀlvdisciplin
Ekonomistyrning har under lÄng tid intresserat mÀnniskor och att styrning innebÀr att nÄgra ska bestÀmma över andra Àr ingen hemlighet, det var Ätminstone ingen hemlighet. Tiderna förÀndras och att bestÀmma över andra, att ha makt ligger inte i tiden.En utveckling tog fart i och med Taylor och scientific management- rörelsen, den utvecklingen tryckte undan de mÀnniskor som tidigare varit sÄ viktiga i företagen. Den hÀr utvecklingen gjorde mÀnniskorna till resurser och som resurs kan man bytas ut lika lÀtt som t.ex. maskiner. Detta synsÀtt Àr i dagens samhÀlle inte politiskt korrekt och det vetenskapliga synsÀttet överlevde heller inte.
Habitat selection of the European bison
Skogens konung eller prÀriens prins: var hör visenten hemma egentligen?
Visenten Àr Europas tyngsta nu levande landdjur. DÄ en vuxen tjur kan nÄ nÀstan tvÄ meter i mankhöjd och vÀga upp mot ett ton sÄ Àr det sannerligen en uppseendevÀckande best. Trots detta Àr den relativt okÀnd: mÄnga jag talat med har varit omedvetna om existensen av denna art. Av dom som kÀnt till den har flera haft förestÀllningen om att den Àr utdöd, eller blandat ihop den med antingen uroxen eller myskoxen.
SmÄskaligt egenproducerad el : StrÄlande potential eller bortblÄst innovation?
Den omfattande miljöpÄverkan som elproduktion bidrar till, har lett till starka pÄtryckningarfrÄn beslutsfattare organisationer och allmÀnhet att successivt övergÄ till förnybaraenergikÀllor vid produktion av el. Ett koncept som pÄ senare Är fÄtt allt mer uppmÀrksamhet iSverige Àr att elanvÀndarna utöver att energieffektivisera och handla grön el deltar i dennaomstÀllning genom att sjÀlva smÄskaligt producera förnybar el. SmÄskalig elproduktion i formav sol- och vindkraft har dock haft svÄrt att etablera sig pÄ elmarknaden pÄ grund av ettstorskaligt produktionssystem med fÄ och stora aktörer. Detta gör att smÄskaligtegenproducerad el, som innebÀr en ny marknadsstruktur, uppfattas som en innovation av bÄdeenergibolag och elanvÀndare. Vid anammandet av en innovation Àr anvÀndarens attityd tillinnovationen helt avgörande, vilket innebÀr att elanvÀndarnas attityd till smÄskaligegenproducerad el spelar en central roll i den framtida spridningen av konceptet.Traditionellt sÀtt har smÄhusÀgare utgjort den typiska mÄlgruppen för smÄskalig elproduktion,men i och med denna uppsats uppmÀrksammar författarna fastighetsbranschens roll ispridningen av konceptet.
Business Intelligence-system och deras inverkan pÄ rationellt beslutsfattande : En studie pÄ tvÄ företag
I alla typer av organisationer mÄste beslut fattas och att kunna fatta korrekta beslut Àr en avgörande faktor för om en organisation ska bli framgÄngsrik eller ej. En stark tradition bland ekonomer Àr att beslut bör fattas utifrÄn den sÄ kallade rationella beslutsmodellen, dÀr beslutsfattare antas ha tillgÄng till den nödvÀndiga informationen för att kunna fatta vÀl underbyggda beslut i enlighet med de övergripande organisatoriska mÄlen. Denna uppfattning har emellertid kritiserats för att vara otillrÀcklig nÀr verkliga beslut i verkliga organisationer ska fattas, och att rationaliteten Àr begrÀnsad. Dock finns en uppfattning att datorbaserade beslutsstöd ska kunna minska dessa begrÀnsningar för att mer rationella beslut ska kunna fattas, dÄ dessa exempelvis ska kunna bistÄ beslutsfattare med adekvat information för snabba och korrekta beslut. Ett sÄdant beslutsstöd som blivit alltmer populÀrt under det senaste decenniet Àr business intelligence-system (BI-system).
BĂ€rande konstruktionselement av glas: Dimensionering och utformning av glaspelare
AnvÀndandet av glas som byggnadsmaterial har ökat kraftigt sedan mÄnga Är tillbaka och har under det senaste Ärtiondet Àven anvÀnts som bÀrande konstruktionselement. Materialets frÀmsta egenskap Àr att det Àr transparent och dÀrmed slÀpper igenom ljus. Detta gör ocksÄ att ett utökat anvÀndningsomrÄde för materialet skulle ge en stor möjlighet till att skapa modern arkitektur. Det finns Ànnu inga standarder i Sverige för hur dimensionering av bÀrande glaselement ska gÄ till, men det pÄgÄr arbete med att ta fram normer för detta i Europa, s.k. Eurokoder.NÄgra av glasets egenskaper Àr att det Àr ett bestÀndigt material som kan motstÄ fukt och andra typer av angrepp, det Àr ocksÄ ett kÀnsligt material för temperaturförÀndringar.
?Duktig flicka? - ett sjukdomstillstÄnd eller ett nytt kvinnoideal?
Sammanfattande diskussion KÀnslan av ambivalens tycks vara en av de mest pÄtagliga i upplevelsen av att vara en ?duktig flicka?. Det handlar dels om att vara till lags och leva upp till andra mÀnniskors förvÀntningar, samtidigt som att ?duktigheten? utgör en stark inre drivkraft som tar den ?duktiga flickan? nÄgonstans i livet. Viljan av att vara duktig Àr stÀndigt nÀrvarande, i allt frÄn att spela tv-spel och skura handfatet inför vÀnnernas besök, till att skaffa sig en bra utbildning och göra spikrak karriÀr.
I vÄtt och torrt : ett gestaltningsförslag med naturen som meddesigner
VÀrlden idag förvÀntas möta stora förÀndringar i klimatet.
Följdeffekterna Ă€r mĂ„nga och leder exempelvis till havsnivĂ„höjningar och intensivare regn. Ăkade och varierande mĂ€ngder vatten i urbana miljöer Ă€r en följdeffekt av detta vilket i vissa fall leder till
översvÀmningar. Studier som gjorts av framtida klimat antyder att extrem nederbörd blir allt vanligare.
Syftet med denna studie har varit att bidra med alternativa idéer om hur ökade mÀngder vatten orsakade av klimatförÀndringar kan hanteras i gestaltningen av staden, dÀr vattnet ska ses som en resurs istÀllet för ett problem. MÄlet har varit att för en stadsmiljö i Helsingborg
utforma ett stadsrum som kan ta emot stora mÀngder vatten och som kan vara attraktivt bÄde nÀr det blir vattenfyllt och nÀr det Àr torrlagt.
Stadsrummet ska Àven kunna fungera som ett pedagogiskt inslag i staden genom att framhÀva klimatförÀndringarna och samtidigt bidra till en rekreativ stadsmiljö.
Arbetet har varit en designprocess som har bestÄtt av en
kunskapsinhÀmtande del och en gestaltande del. Ett antal svenska kommuners syn (Helsingborg, Göteborg, Malmö och Kristianstad) pÄ klimatanpassning har studerats, vilket visade pÄ att de till stor del ser de ökade mÀngderna vatten som ett problem och vattnet anses vara ett hot mot staden och dess invÄnare.
Fysiska personers beskattning av Internetpoker
Lotteri- och spelmarknaden har historiskt varit isolerad till respektive land inom EU, men i och med den tekniska utvecklingen har detta förÀndrats. Internetpoker Àr en verksamhet som sedan början av 2000-talet har haft en stadig tillvÀxt. Den variant av Internetpoker som kanske har haft störst genomslagskraft Àr Texas hold?em. FrÄgan har varit hur denna verksamhet skall bedömas och beskattas.
SocialförsÀkringsrÀttsliga reglers inverkan pÄ arbetsrÀtten : En urholkning av anstÀllningsskyddet för arbetstagare under sjukskrivning och rehabilitering?
Sjukskrivnings- och rehabiliteringsreglerna Àr ett omdebatterat Àmne och innehÄllet i dessa har förÀndrats mycket under Ärens lopp. Senaste Àndringen var i form av införandet av den sÄ kallade rehabiliteringskedjan i socialförsÀkringsbalken (2010:110;SFB). Rehabilitering syftar enligt 29 kap. 2 § SFB ?till att en försÀkrad som har drabbats av sjukdom ska fÄ tillbaka sin arbetsförmÄga och fÄ förutsÀttningar att försörja sig sjÀlv genom förvÀrvsarbete?.
VÀrdeskapande processer : BerÀkna det som rÀknas - En studie om en idrottsförenings vÀrde och relation till dess intressenter
Titel: VĂ€rdeskapande processer ? BerĂ€kna det som rĂ€knasNyckelord: VĂ€rdeskapande effekter, pĂ„visande av socialt vĂ€rdeskapande, Social Return On Investment (SROI), intressenter, legitimitet.Idag stĂ€lls allt högre krav pĂ„ företag och organisationer att ta ett samhĂ€llsansvar. I och med de ökade kraven höjs ocksĂ„ angelĂ€genheten att kunna redovisa dessa insatser pĂ„ ett tydligt och effektivt sĂ€tt. Europakommissionen har exempelvis efterfrĂ„gat metoder för att synliggöra och redovisa organisationers samhĂ€llsinsatser och samhĂ€llsansvar. Ăven inom idrottsrörelsen efterfrĂ„gas sĂ€tt att tydliggöra vĂ€rdeskapande, dĂ„ idrottsföreningar ofta har problem med att visa sitt vĂ€rde för samhĂ€llet och dess övriga intressenter.
Kan skor flyga? : Ett examensarbete om skor
Min dröm Àr att fÄ formge skor! DÀrför blev mitt mÄl med examensarbetet att lÀra mig ?allt? om skor! Min förhoppning var naturligtvis att fÄ designa en liten kollektion Ät ett företag och jag hade turen att fÄ göra ett projekt Ät Kavat som utvecklar och tillverkar barnskor i Kumla. PÄ grund av tidspress för att produkten skulle komma med i kollektionen fick jag göra litteraturstudien i efterhand. Första delen handlar dÀrför om den konkreta uppgiften Ät Kavat och den andra delen Àr en fördjupad undersökning om utveckling och tillverkning av skor, hur tillverkningsmetoder och produktion har Àndrats genom historien samt skomodets historia.Uppdraget Ät Kavat blev att designa en liten kollektion babyskor som skulle anpassas till en given lÀstmodell och ingÄ i sommarkollektionen 2006. Syftet var att erbjuda smÄ barn praktiska och roliga lÀra-gÄ-skor och att designa könsneutrala modeller för att bidra till att sudda ut grÀnsen för vad som Àr typiskt flickigt och pojkigt.
Ramdirektivet för vatten : förĂ€ndrad riskhantering? ĂversvĂ€mningarna i södra Norrland sommaren Ă„r 2000 och oljeutslĂ€ppet frĂ„n fartyget Fu Shan Hai Ă„r 2003
I vÄrt samhÀlle finns mÄnga miljöproblem och olyckor av olika slag intrÀffar som pÄverkar vattens kvalitet. Till exempel översvÀmningar eller oljeutslÀpp kan leda till att vattendirektivets mÄl, en god vattenstatus, inte kan uppnÄs eller bevaras i en vattenförekomst. Att förstÄ, förebygga och ÄtgÀrda sÄdana hÀndelser Àr en viktig del av vattenhanteringen. I denna uppsats gör jag ett försök att koppla samman tvÄ huvudinriktningar som kan urskiljas i diskussionen om risker. Det Àr ett traditionellt naturvetenskaplig perspektiv som i uppsatsen benÀmns som ett objektivistiskt perspektiv och som representeras av teknisk riskanalys, samt ett perspektiv som har sin grund i sociologin och som tar ett konstruktivistiskt grepp om riskfrÄgor, hÀr representerat av miljökonstruktivism.