Sök:

Sökresultat:

978 Uppsatser om Traditionellt arbetssätt - Sida 60 av 66

Strategisk partnering : med tillit som drivkraft

Inom den svenska byggbranschen arbetar bestÀllare, brukare och entreprenör traditionellt sett skilda Ät i klassiska general- eller totalentreprenader. En viss misstro till varandras tillförlitlighet har varit ett faktum som inte gÄtt att förneka. Under det senaste decenniet har en arbetsform byggd pÄ samarbete kallad strategisk partnering utvecklats. Strategisk Partnering Àr en arbetsform dÀr samtliga aktörer Àr delaktiga i flera projekt och arbetar som Projektet AB. DÄ det i strategisk partnering skrivs kontrakt över flera Är ingÄr alla aktörer i ett lÀngre samarbete dÀr allas del i kedjan Àr lika viktig.

Svenska idrottskvinnor i reklamens vÀrld

SammanfattningEfter att ha spenderat tid pÄ att syna reklamer av olika slag slogs vi av att en stor del av reklamutbudet idag anspelar pÄ sex och flertalet av dessa reklamer innehÄller kvinnliga modeller som i stor utstrÀckning objektifieras. De reklamer som vi tyckte tydligast bröt mönstret frÄn att objektifiera kvinnan enligt de traditionella normerna var de reklamer dÀr idrottstjejer representerade företag och produkter. Denna typ av reklamer har enligt oss ökat de senaste tio Ären och idag Àr det vanligt att se ett vÀlkÀnt ansikte pÄ en framgÄngsrik idrottstjej göra reklam för diverse produkter pÄ TV. Det vi fann intressant att undersöka var sÄledes att ta reda pÄ om idrottstjejernas genomslagkraft i reklam har ökat under de senaste tio Ären, vilken kvinnoroll de symboliserar i reklam samt om anvÀndandet av framgÄngsrika kvinnliga idrottare har pÄverkat den traditionella kvinnobilden i reklam. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om och i sÄ fall hur svenska idrottskvinnors framgÄngar och anvÀndandet av dem i reklam har pÄverkat den traditionella kvinnobilden i reklam.

Jobba gratis?: en fallstudie i Biathlon Events AB angÄende
hur ledningen i en ideell organisation kan motivera
mÀnniskor till att stÀlla upp som volontÀrer i sin
organisation

Redan 1992 omsatte de ideella organisationerna i Sverige cirka 60 miljarder kronor motsvarande 4% av Sveriges BNP. En ideell organisation kan kortfattat beskrivas som formell(institutionaliserad till viss del), privat (separerad frÄn stat), utan vinstintresse, sjÀlvstyrd och frivillig. För en ideell organisations verksamhet Àr volontÀrer, personer som frivilligt jobbar utan lön, av största möjliga vikt. Om de ideella organisationerna skulle behöva betala marknadspris för arbetet utfört av volontÀrerna skulle de antingen behöva skÀra ner pÄ sina aktiviteter till hÀlften eller fördubbla sin inkomst, dessutom har volontÀrerna börjat inneha fler och fler ansvarstunga uppdrag. Syftet med denna uppsats Àr att studera hur ledningen i ideella organisationer kan motivera mÀnniskor till att stÀlla upp som volontÀrer inom dessa.

FrÄn smÄskaligt fritidshusomrÄde till traditionellt villaomrÄde? studie av hur 24 ostkustkommuner förhÄller sig till och arbetar med förÀndringsomrÄden samt ett förslag till fördjupning av VÀsterviks översiktsplan för förÀndringsomrÄdet Horn

Avsikten med detta examensarbete var att utreda hur planeringen av fritidshusomrÄden som permanentas bedrivs och bör bedrivas. För att fÄ reda pÄ hur planeringen bedrivs gjordes tvÄ studier av hur 24 ostkustkommuner stÀller sig till och arbetar med dessa förÀndringsomrÄden samt vilka problem de uppmÀrksammat till följd av permanentningen. Resultaten av dessa studier visade att permanentning av fritidshusomrÄden Àr ett aktuellt planeringsproblem i de ?esta kommunerna, men att de över lag ÀndÄ Àr positivt instÀllda till permanentning. Kommunerna Àr dock positivt instÀllda till permanentningen av olika anledningar.

Att mÀta det omÀtbara

Följande studie syftar till att belysa hur organisationer idag arbetar med att mÀta och följa upp sina immateriella resurser, vilket i denna studie avser personal. Vi lever idag i ett kunskaps- och tjÀnstesamhÀlle vilket innebÀr att mÀnniskans bidrag i form av humankapital generellt vÀrderas högre Àn materiella tillgÄngar. Dessutom medför en ökad globalisering ett hÄrdare affÀrsklimat och konkurrens. En konsekvens blir dÀrför att organisationer för sin överlevnad mÄste vara allt mer lönsamma, vilket ökar vikten av en rÀtt hanterad personalresurs som kan generera kostnadsfördelar. Med den bakgrunden bör organisationer fokusera pÄ metoder som kan synliggöra den allt viktigare personalresursen.

Rysk aggression, terrorism och klimatf?r?ndringar: en analys av s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i svensk riksdagsdebatt 2015

I denna uppsats g?rs en deskriptiv och j?mf?rande analys av olika partif?retr?dares s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i en specifik riksdagsdebatt som avh?lls i januari 2015. Problem: Unders?kningen utg?r fr?n att uppfattningen om vad som utg?r ett samh?llsproblem ? i detta fall s?kerhetspolitiska problem - och vad detta n?rmare best?r i inte ?r n?gon sj?lvklarhet, utan n?got som formas av en st?ndigt p?g?ende debatt och diskussion i vad som kan liknas vid en kampartad kollektiv definieringsprocess d?r olika akt?rer str?var efter att etablera just sin verklighetsuppfattning som dominerande. Med denna utg?ngspunkt kan samh?llsproblem av olika slag betraktas som sociala konstruktioner.

Internationaliseringsstrategier : En studie om hur Uppsalamodellen och Born Globals överensstÀmmer med svenska smÄ och mellanstora företags internationaliseringsstrategier

Globalisering har idag blivit ett centralt begrepp över hela vÀrlden, med bakgrund avatt takten i handelsutbyten mellan lÀnder har ökat dramatiskt pÄ senare tid, i kombination med minskade handelshinder. Idag exporterar svenska företag varor och tjÀnster till den internationella marknaden, som motsvarar ett vÀrde av halva Sveriges BNP. Att fler SMF i Sverige internationaliserar sig medför inte enbart möjligheter utan kan ocksÄ innebÀra vissa svÄrigheter. En ökad ekonomisk integration bland vÀrldens företag och utökade globala vÀrdekedjor. Detta innebÀr att hÀndelser som utspelas pÄ utlÀndska marknaden medför konsekvenser för svenska företag.

TillgÀnglighetsanpassning av vÀrldsarvsmÀrkta hÀlsingegÄrdar : Dilemmat mellan bevarandekrav och krav pÄ tillgÀnglighet

SammanfattningDenna studie undersöker möjligheter till tillgÀnglighetsanpassning av hÀlsingegÄrdar. Problematiken ligger i att hÀlsingegÄrdarna Àr kulturhistoriskt vÀrdefulla och dÀrför har strikta bevarandekrav.En hÀlsingegÄrd Àr egentligen ett samlingsnamn för en stor mÀngd byggnader. De Àr gÄrdar som HÀlsinglands bönder byggde pÄ ett för trakten traditionellt vis som skiljer sig frÄn övriga historiska bostÀder för bönder i Sverige. Detta pÄ grund av att de Àr mer pÄkostade bÄde med dekorationer och till storlek. Bönderna i HÀlsingland hade möjlighet att bygga pÄ det viset eftersom de ofta var mer vÀlstÀllda Àn andra bönder i landet.

The road to success? : Företags arbete med HR som strategisk partner för framgÄng pÄ marknaden.

I dagens konkurrens mellan företag och individer Àr det, inom ett företag, ytterst viktigt att placera rÀtt person pÄ rÀtt plats samt att ta tillvara pÄ de talanger som en organisation har att arbeta med. ?Utan mÀnniskorna fungerar ingenting, men med rÀtt personer för uppgiften finns Àndlöst med möjligheter att förverkliga den.? (Lindelöw, 2008, s. 18). HR-avdelningen pÄ ett företag bör strÀva efter organisationens strategi i syfte att uppnÄ högre effektivitet och framtida mÄl (Boglind, HÀllstén och Thilander, 2013).

FrÄn smÄskaligt fritidshusomrÄde till traditionellt villaomrÄde? studie av hur 24 ostkustkommuner förhÄller sig till och arbetar med förÀndringsomrÄden samt ett förslag till fördjupning av VÀsterviks översiktsplan för förÀndringsomrÄdet Horn

Avsikten med detta examensarbete var att utreda hur planeringen av fritidshusomrÄden som permanentas bedrivs och bör bedrivas. För att fÄ reda pÄ hur planeringen bedrivs gjordes tvÄ studier av hur 24 ostkustkommuner stÀller sig till och arbetar med dessa förÀndringsomrÄden samt vilka problem de uppmÀrksammat till följd av permanentningen. Resultaten av dessa studier visade att permanentning av fritidshusomrÄden Àr ett aktuellt planeringsproblem i de ?esta kommunerna, men att de över lag ÀndÄ Àr positivt instÀllda till permanentning. Kommunerna Àr dock positivt instÀllda till permanentningen av olika anledningar. Studierna har visat en tydlig skillnad mellan kommuner med positiv befolkningsutveckling och kommuner med negativ befolkningsutveckling. De kommuner med en ökande befolkning ser permanentningen som bra sÀtt för att lösa den bostadsbrist som ?nns.

Leklandskap i skolmiljö : förslag till gestaltning av utemiljön pÄ Lunds Montessorigrundskola

Med dagens utveckling av barns minskade rörelsefrihet och tÀtare stadsbyggnad finns risker för konsekvenser gÀllande barns utomhuslek. SkolgÄrden som barns huvudsakliga utomhusmiljö blir dÄ allt viktigare. Lekplatser och skolgÄrdar i Sverige tenderar dock att vara likartade och till stor del utformade pÄ traditionellt vis med statiska material och utplacerade prefabricerade lekredskap. Vi kallar detta för ?möblerade? lekmiljöer.

KvalitetssÀkring av projekteringsprocessen med stöd av
byggnadsinformationsmodellering (BIM): en fallstudie vid
Tyréns AB, Stockholm

Byggbranschen innehar en relativ omodern syn pÄ kvalitet, menandes ett reaktivt förhÄllningssÀtt till kvalitetsarbete, trots krav pÄ kvalitetssÀkring. Detta yttrar sig bland annat i att felaktigheter identifieras och löses i ett sent skede av byggprocessen, ofta vid byggnationen, pÄ grund av bristfÀlliga projekteringshandlingar. SÄledes inges slöseri av resurser och höga kostnader i byggprocessen. Bevisligen ÄtgÄr fÀrre resurser och lÀgre kostnader vid identifiering och avhjÀlpning av fel under utformningen av den föreslagna lösningen, det vill sÀga projekteringen, Àn under uppförandet av byggnaden. Det torde sÄledes vara mer fördelaktigt att avhjÀlpa samtliga fel under projekteringen.

Att möjliggöra integration i lokalsamhÀllet : en studie om kurdiska förÀldrars delaktighet och inflytande i demokratiska processer i Brickebacken

Örebro universitetInstitutionen för beteende-, social- och rĂ€ttsvetenskapSocialt arbeteC-uppsats 41-60 pTitel: Upplevelser och hanterande av moralisk stress ? en undersökning bland socialsekreterare pĂ„ socialkontor vĂ€ster, ÖrebroFörfattare: Cecilia Billing, Linn Klintenberg & Hanna LedstamHandledare: Erik FlygareSammanfattningHuvudsyftet med denna studie Ă€r att undersöka om moralisk stress förekommer pĂ„ socialkontor vĂ€ster i Örebro. Mer precist vill vi undersöka om socialsekreterarna upplever nĂ„gra hinder i arbetet för att utföra sina uppgifter pĂ„ ett sĂ€tt som de anser Ă€r moraliskt rĂ€tt, hur man i sĂ„ fall reagerar pĂ„ dem och vilka strategier man anvĂ€nder för att hantera detta. Vidare Ă€r vi intresserade av att undersöka om det finns nĂ„gra mönster mellan hinder, moralisk stress och strategier.Vi har anvĂ€nt en kvalitativ forskningsmetod. Detta genom att vi har intervjuat nio socialsekreterare som har utredningsansvar i barn- och ungdomsgruppen, socialkontor vĂ€ster i Örebro.

Dopamins roll i aptitreglering ? vad vet vi om djurslaget hund?

Syftet med denna studie Àr att titta pÄ det vi vet om dopamins roll i aptitreglering idag, bÄde generellt och med ett veterinÀrmedicinskt intresse specifikt pÄ hund. Dopamin Àr transmittorsubstans i flera nervbanor i hjÀrnan och dess frisÀttning har traditionellt kopplats starkt till att positivt förstÀrka nyttosamma upplevelser eller handlingar i det som kallas kroppens ?belöningssystem?. I relation till föda och födorelaterade beteenden har man dock pÄ senare tid sett att dopamin har en bredare betydelse Àn att enbart förstÀrka sjÀlva födointaget. I litteraturen syns dÀrför ett fokusskifte mot ett vidare perspektiv med hÀnsyn till dopamins alla, nu kÀnda roller ? nÄgot som vÀckt insikten om det dopaminerga systemets komplexitet och frÄgan om det ens Àr möjligt att fÄ en helhetsbild över alla dess funktioner. Denna litteraturstudie har undersökt delar av ett stort litteraturmaterial fram tills idag och konkluderar att trots mycket forskning Àr dopamins exakta funktioner i aptitregleringen fortfarande inte klarlagda utan det verkar fortfarande rÄda ovisshet och oenigheter.

UppsÄtets nedre grÀns : Ett slagfÀlt för utvecklingen av det personliga ansvaret inom straffrÀtten

Genom kriminalisering fastslÄr staten att ett visst beteende Àr önskvÀrt eller icke önskvÀrt.Syftet med detta Àr repressivt, att förhindra oönskat beteende; att försöka styra medborgarna till att undvika de kriminaliserade, oönskade, handlingarna. Vilket beteende somkriminaliseras Àr ett kriminalpolitiskt övervÀgande.Arbetet handlar om det subjektiva inslaget i straffrÀtten. Utvecklingen av personligt ansvar inom straffrÀtten har pÄgÄtt under en lÀngre tid, under inflytande av bland annat etiska diskussioner och den kristna kyrkans lÀror om skuld. Ett antal större straffrÀttsliga utredningar tillsattes för att modernisera först straffrÀtten i 1734 Ärs lag och senare ocksÄ 1864 Ärs Strafflag. NÄgon definition av uppsÄt (dolus) och oaktsamhet (culpa) infördes dock inte i lagtext, inte heller i Brottsbalken.

<- FöregÄende sida 60 NÀsta sida ->