Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

Fyrpålsfundament har traditionellt utförts med uppbockad jämnt fördelad rutarmering. Efter införandet av de europeiska konstruktionsreglerna, Eurokoderna, rekommenderas att en fackverksmodell tillämpas vid dimensionering av pålfundament. Normalt appliceras en fackverksmodell med trycksträvor som går från pelare ut till respektive påle och med dragband mellan pålarna. Armeringen utförs som slutna slingor koncentrerat mellan pålarna. Entreprenör föredrar den jämnt fördelade rutarmeringen då utförandet av den armerade betongplattan underlättas.I det här examensarbetet undersöks en alternativ fackverksmodell som förväntas ge en spänningsbild som motiverar en jämnare utbredd armering i betongplattans underkant samtidigt som alla dimensioneringskrav i brottgränstillstånd är uppfyllda.

Samtidskonst har en unik förmåga att ställa frågor om vår nuvarande tid utifrån ett synnerligen intressant perspektiv. Detta därför att den ofta skildrar vårt samtida samhälle utifrån ett mindre traditionellt synsätt. Eftersom förutsättningarna att arbeta med samtidskonst i bildundervisning beror på pedagogens inställning till ämnet och dennes konstsyn, valde vi att undersöka på vilket sätt samtidkonsten utnyttjas av bildpedagoger. Arbetets syfte var att undersöka om ett mer traditionellt synsätt präglar bildundervisningen på gymnasiet eller hur man som bildpedagog använder sig av samtidskonst i sin undervisning. Vi valde att intervjua sex stycken bildpedagoger på tre stycken olika gymnasier för att få en övergripande bild av området.

Vid första anblick kan rum och platser verka könsneutrala. Men eftersom dessa är skapade av människor som ingår i politiska och sociala sammanhang påverkas även de av omgivningens könsnormer. Syftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka hur landskapsarkitekter ser på genusperspektiv och hur de konkret arbetar med det i sitt yrke. Med en ostrukturerad intervjuform har tre stycken yrkesverksamma landskapsarkitekter intervjuats i Stockholm. Resultatet av intervjun visade på att de dominerande frågorna inom genusperspektivet är trygg- och säkerhetsaspekten samt barns lekplatser.

SammanfattningDen aktuella forskning är entydig gällande hur den största delen av matematikundervisningen bedrivs på grundskolan; katederundervisning och individuellt räknande i matematikböcker är dominerande. Det finns belägg för att detta även är en trolig bild av gymnasiematematiken, trots ringa forskning inom området. I den aktuella matematikdidaktiska forskningen framförs att denna typ av traditionell undervisning inte leder till måluppfyllelse för alla elever. Därför efterfrågas undervisningssätt innehållande annat än katederundervisning och enskild räkning i matematikboken.Vi har i denna studie lyckats lokalisera och beskriva fyra olika undervisningssätt som uppfyller detta kriterium. Vi har kommit fram till detta främst genom att låta matematiklärare, verksamma inom gymnasiet beskriva sina undervisningssätt.

Denna rapport är en jämförelse mellan två olika byggtekniker för husbyggande. I jämförelsen behandlas aspekterna tid, kostnad och miljö. De metoder som jämförts är Koljerntekniken och det traditionella platsbyggandet. Koljerntekniken är en rationell byggmetod utvecklad av Åke Mård där de byggtekniska konstruktionsdelarna är prefabricerade och till större delen utgörs av materialetcellglas. Cellglas är ett material som mestadels består av återvunnet glas där luft tillförs vid tillverkningen, materialet har både isolerande och bärande egenskaper.

Avsikten med projektet har varit att hitta skillnader i APD- och logistikplaner i samband med väderskyddat byggande gentemot traditionellt byggande där väderskydd inte används. Spelar APD-planen en viktig roll när det gäller väderskydd? Kan man effektivisera byggandet med en smart APD- och logistikplan? Med hjälp av litteratur och fallstudier är detta frågor som vi ska försöka besvara. Använd litteratur består av forskarrapporter och tidigare examensarbeten. Projektet består av fallstudier där tre platschefer intervjuats.

Idag står bostads- och servicesektorn för cirka 40 procent av Sveriges energianvändning, det är därför viktigt att vidta åtgärder som leder till en effektivare energianvändning. Det gör man bland annat genom att minska energianvändningen för uppvärmning av bostäder. Energiförbrukningen i ett passivhus är ungefär en fjärdedel av förbrukningen för ett traditionellt hus. Passivhus är välisolerade och täta byggnader som till stor del värms upp av den energi som redanfinns i huset. De boende och deras hushållsapparater är mycket viktiga energikällor.

Denna studie gjordes för att belysa den problematik som kan uppstå inom föreningslivet i städer med en mångfasetterad befolkning . Malmö har under de senaste årtiondena utvecklats till vad som kallas en dual-city där klyfterna mellan de rika och de fattiga i staden blivit allt större. Frågeställningarna jag syftat till att besvara i denna uppsats är: Hur är fördelningen av samhällsklasser i Malmös olika stadsdelar? Finns det skillnader i hur stort idrottsutövandet är mellan samhällsklasserna? Finns det skillnader i idrottsutbudet mellan de olika stadsdelarna i Malmö? Dessa frågor har besvarats via ett sociologiskt perspektiv där teorier från Bourdieu har varit dominerande. Resultaten visar att på grund av de stora klyftorna mellan rika och fattiga i Malmös stadsdelar har Malmö idag ett uppdelat föreningsliv.

Uppsatsen undersöker genusstrukturer inom det akademiska fältet i Sverige genom analyserav kvinnliga och manliga akademikers relationer till det ekonomiska och akademiska kapitaletinom fältet. Teoretisk utgångspunkt är Pierre Bourdieus teori om habitus, symboliskt kapitaloch fält. Traditionellt kvinnliga och manliga forskningsintressen hos kvinnliga och manligaprofessorer undersöks i relation till deras föräldrars utbildning.Uppsatsen visar att kvinnors och mäns olika intressen är relaterade till ekonomiskt ochakademiskt kapital inom kvinnligt och manligt dominerade delar av fältet. Undersökningen avforskningsintressen visar att kvinnor tenderar att intressera sig mindre för traditionellt manligaforskningsområden jämfört med män även då de arbetar inom samma vetenskapsområde.Kvinnor är mindre intresserade än män av att forska om ekonomi, naturvetenskap och teknik.Skillnaderna mellan kvinnor och män ökar när deras mödrar eller fäder har en lägreutbildning, när mödrarna har en mer traditionellt kvinnlig utbildning eller när deras fäder haren mer traditionellt manlig utbildning.Analyserna av det akademiska fältet visar också att de mest kvinnligt domineradevetenskaperna är fattigast på ekonomiskt och akademiskt kapital, medan de manligtdominerade vetenskaperna har de största tillgångarna i form av ekonomiskt och akademisktkapital inom det akademiska fältet. Vetenskapsområden där kvinnor dominerar inomprofessorskåren har låg tillgång till ekonomiskt kapital i form av forskningsanslag.

Syftet med den här uppsatsen är att belysa ämnestraditioner i skolämnet historia för gymnasiet utifrån exemplet; de populäraste utlagda/publicerade läromedlen på Lektion.se. Jag gör en kvalitativ textanalys av två av de populäraste texterna/läromedlen från Lektion.se för att besvara frågorna: Vilka ämnestraditioner finns representerade bland de populäraste läromedlen? Och vilka ämnestraditioner dominerar bland dessa? För att identifiera ämnestraditioner så undersöker jag vilken undervisnings- eller historieskrivningskategori som författarna varit inspirerad av: den klassiska, objektivistiska, formella eller kategoriala. Jag fann att texterna pekar på att det i många fall är en traditionellt faktaspäckad historieundervisning där den svenska mannen är norm i en genetisk framställning av historien som styrs av strukturella förändringsfaktorer och kamp om makten. Och att alla undervisningskategorier finns företrädda.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet var att undersöka energiutgifterna vid användandet av en dansmatta respektive ett traditionellt danspass.Våra frågeställningar var: Hur skiljer sig energiutgiften för ett traditionellt danspass mot ett pass med dansmatta? Samt: hur förhåller sig energiutgiften i de olika aktiviteterna till de dagliga rekommendationer för fysisk aktivitet?Metod: Försöksgruppen som genomförde studien bestod av fyra män och fyra kvinnor i åldrarna 23-26 år. Försökspersonerna har sedan tidigare blandad vana av fysisk aktivitet. Metoden utarbetades utifrån sambandet mellan hjärtfrekvens (HF) och arbetsbelastning (w). Försökspersonerna fick genomgå tre olika typer av tester.

Målet med detta arbete är att utveckla och utvärdera ett shadergrafsystem med stöd för ?era shaderspråk. Fokus ligger på implementationen av en prototyp och hur dess delar fungerar. Prototypen utvärderas med hjälp av ett par experiment för att se hur användbart systemet för datorspel. Experimenten visar att systemet kan användas istället för traditionellt handskrivna shaders och på så vis avlasta programmerare och ge mer kontroll till gra?ker..

Syfte och fr?gest?llningar: Syftet med studien ?r att unders?ka vad l?rarna uppger som lyckad friluftslivsundervisning. Vidare avser studien att kartl?gga vilka arbetss?tt och strategier l?rare anv?nder. F?r att besvara syftet har f?ljande forskningsfr?gor formulerats: I vilka situationer upplever idrottsl?rare att de uppn?r lyckad undervisning i friluftsliv? Vilka faktorer beh?vs f?r att kunna genomf?ra lyckad undervisning enligt idrottsl?rarna sj?lva? Metod: Studien baserades p? fem semi-strukturerade intervjuer med l?rare i ?mnet idrott och h?lsa p? gymnasiet och h?gstadiet.

Den här studien handlar om hur matematiklärare varierar sin undervisning. Syftet med studien är att undersöka vad matematiklärare använder för alternativa undervisningsformer och vad matematiklärare anser om variation i undervisningen.Fem matematiklärare på tre gymnasieskolor har intervjuats och som datainsamlingsmetod har halvstrukturerade kvalitativa intervjuer använts. Resultatet visar att det finns en skillnad i hur mycket lärarna varierar undervisningen och även åsikterna om variation i undervisningen skiljer sig. Vissa av lärarna förespråkar ett traditionellt undervisningssätt och betonar vikten av mängdträning, medan andra tycker att undervisningen borde varieras mer för att öka elevernas motivation till matematikämnet. Samtliga intervjuade lärare använder grupp- och diskussionsuppgifter i undervisningen och detta är den vanligaste alternativa undervisningsformen som lärare använder sig av.