Valdeltagandet bland förstagångsväljare har i Sverige och många andra västeuropeiskaländer sedan 70-talet och framåt stagnerat. Samtidigt har det post-industriella samhälletoch dess värden fått en allt viktigare plats jämfört med mer traditionella värderingar. Jagvill undersöka huruvida det ökande gapet i valdeltagandegrad från valet 1973 och framåtmellan förstagångsväljare och resten av valmannakåren beror på en ökad grad av postindustriellavärden bland förstagångsväljarna. Detta görs genom statistisk analys avmaterialet Svensk valundersökning under åren 1973 och 2006 distribuerade av Svensknationell datatjänst (SND). Det finns en tydlig tendens att post-industriella värden i högreutsträckning har internaliserats bland förstagångsväljarna över tid.

Syftet med arbetet är att beskriva hur pedagoger tänker kring sin användning av utemiljön i pedagogiska sammanhang. Jag vill även beskriva vilken betydelse utemiljöns utformning har för dess användning enligt pedagogerna. Jag har valt att utgå från pedagogers tankar på en traditionell förskola och en uteförskola för att se om några skillnader och likheter finns i deras tänkande. För att få svar på mina frågeställningar har jag valt att använda mig av kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat tre pedagoger på den traditionella förskolan samt två pedagoger på uteförskolan.

The purpose with this examination is to interpret and analyze interviews with a few chosen teachers and parents to find out what they think about using Instagram in preschool. My purpose of my study is also to see how preschools can improve parental interaction by using social media in their daily occupation.My questions for this study are: How can you use social media in preschool and what is the purpose with this? What does a few teachers thinking about using Instagram in preschool? What does a few parents thinking about using Instagram in preschool? Could it be any problems with the using of Instagram in preschool? What kind of material is published on a few chosen preschools Instagram account? To get answers to my questions, I have made qualitative interviews with three teachers and three parents. As a complement to my interviews, I have made an observation and description what preschools publish on their Instagram account. I have featured some research about parental interaction and the meaning of that.

Internet och sociala medier har radikalt förändrat förutsättningarna för hur människor konsumerar medier och kommunicerar med såväl varandra som företag och organisationer (Carlsson, 2011; Karlsson, 2013:265; Wadenström, 2001). Sociala mediers hastiga framväxt väcker frågor om hur och varför människor använder dessa. När företag inte längre kan skilja sig ur mängden med traditionell envägskommunikation (reklam) för att vinna konsumenternas uppmärksamhet satsar allt fler på att bygga goda, långsiktiga relationer. Sociala medier är i det avseendet ett kostnadseffektivt verktyg som nyttjas av allt fler i allt större utsträckning. Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka vilka tillfredsställelser användare erhåller från Instagram samt vilka förståelser och kunskaper modeföretag har av desamma, och hur dessa faktorer samspelar och kommer till uttryck i egenskap symmetrisk kontra asymmetrisk kommunikation. Studien innehar en sociologisk ansats med avstamp i bl.a.

Användandet av sociala medier av politiker har fått global spridning de senaste åren. Med Obama i framkant har det visat sig att det är betydelsefullt att ha ett starkt personligt varumärke på sociala medier såsom Twitter. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur några svenska politiker konstruerar ett personligt varumärke via mikrobloggen Twitter. Vi har undersökt hur politikerna framställer sig och vilka roller som synliggörs, samt vilken agenda som ligger bakom deras framställning. Vi har använt oss av flera olika teoretiska begrepp för att analysera vårt material.

I det traditionella samhället där man umgicks med sina vänner genom att ha stämt träff när man stötte på varandra, och planerade nästa tillställning vid hemfärden från den förra, var interaktionsmedier, kommunikationsteknik och multimedier etc inte några introducerade begrepp i samhället. Man befann sig i sin vardag och färdades i egen hög person om man skulle någonstans. I det moderna samhället och i och med mobiltelefonens existens, har samhället förändrats och det är numera inte någon självklarhet att man behöver färdas till andra sidan jordklotet för att få kontakt med någon som befinner sig där. Genom mobiltelefonens olika tjänster har man idag möjlighet att befinna sig samtidigt på flera olika platser i samhället, om inte kroppsligen så visuellt. Interaktionssamhället nu och då: En kvalitativ studie med utgångspunkt i mobiltelefonianvändning, har framställts utifrån det faktum att det existerar stora skillnader i interaktionsmönster i jämförelse mellan det traditionella samhället då mobiltelefoner inte existerade och det moderna samhället där mobiltelefonianvändning utgör det största mediet för interaktion.

Abstract på svenska: Bakgrund: Vid en förlossning upplever kvinnan oftast svår eller extrem smärta. På senare år har efterfrågan på alternativ till traditionella smärtlindringsmetoder ökat och akupunktur har visat sig kunna ge både smärtlindring och avslappning. Syfte: Att belysa erfarenheter och upplevelser av akupunktur vid förlossningssmärta. Metod: En litteraturstudie genomfördes genom granskning och analys av åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Erfarenheter av smärtlindring, erfarenheter av avslappning, minskat behov av traditionell smärtlindring och akupunkturens inverkan vid förlossningens samtliga skeden.

Benämningen patient är ett kollektivt begrepp, som sätter sjukdomen och dess behandling i fokus. Hälso-och sjukvården har haft svårt att förändra sitt traditionella perspektiv där patienten betraktas längst ner i den hierarkiska sjukvårdsorganisationen. För att förändra det traditionella perspektivet så har ett nytt synsätt utformats där begreppet "patient" byts ut till "person". Personcentrerad vård började införas inom äldre- och demensvården, men tankar finns om att det även ska införas inom specialistvården. Syftet med studien var att utifrån litteraturen beskriva vad som kännetecknar personcentrerad vård ur ettomvårdnadsperspektiv.

Som den största webbaserade portalen har Facebook blivit en viktig plattform för många företag. Ett enkelt sätt att kommunicera med sina kunder är genom att företaget administrerar sitt egna varumärkescommunity på Facebook. Studier har visat på möjligheter för företag att stärka relationer till konsumenter och även höja varumärkesvärde, men risker med b.la. negativ åsiktsspridning har ändå lett till debatter om varumärkescommunities verkliga påverkan för företag. Denna studie undersöker hur varumärkescommunities på Facebook i Sverige påverkar olika konsumentrelationer och vilken påverkan de har på svenska varumärken.

TitelGP.se - Om publiken själv får väljaFörfattareMartin Gunséus och John RejnäsHandledareJakob BjurKursExamensarbete i Medie- ochkommunikationsvetenskapInstitutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG)Göteborgs universitetOrd 18 936TerminVårterminen 2011SyfteSyftet med vår studie är att undersöka vad som karaktäriserar detredaktionella innehåll som publiken väljer att dela från gp.se.MetodKvantitativ innehållsanalysMaterialAnalysen har genomförts på innehållet i 280 artiklar som publicerats pågp.se och därefter delats på Facebook. Analysenämnar förklara vad som är generellt för det innehåll som delas samt hur detta står i relation till redaktionell nyhetsvärdering och teorier om användarnas beteende inom sociala medier.Huvudresultat Vår studie visar att besökarna på gp.se delar innehåll som handlar om politik, olyckor och brott. Det är dessutom innehåll som i stor utsträckning har lokal anknytning. Innehållet skildras på ett sätt som ligger geografiskt, kulturellt och normativt nära publiken. Utöver detta är delningarna i viss utsträckning beroende av uppseendeväckande innehåll.En stor del av innehållet som delas är politiskt, ett innehåll som i vissa fall står för ett stort antal delningar i relation till besökare.

Denna studie syftar mot att undersöka om arbete med musikaliska förebilder kan utveckla musikundervisningen. Arbetet fokuserar på två delar, lärarens förebildande roll och andra musiker som förebild i form av andra medier till exempel cd-skivor samt att ta reda på hur elever upplever denna undervisning. Vi ville se vad aktiva musiklärare tycker om detta arbetssätt, där läraren vid sidan om sitt eget förebildande använder sig av andra medier, till exempel Internetsidan Youtube. Undersökningen utfördes genom en lektionsserie med efterföljande intervjuer med två musiklärare och de fyra deltagande eleverna. Lektionsserien ägde rum i samband med vår verksamhetsförlagda utbildning vårterminen 2008.

39 pedagoger yrkesverksamma i förskolan har fått svara på frågor om hur de tolkar begreppet ?stereotypa könsroller? och hur de motverkar traditionella könsmönster, vilket uttrycks i förskolans läroplan Lpfö98, rev 2010. Intresset av att ta reda på vad pedagogerna anser, grundar sig i att vi erfarit att pedagoger arbetar olika med genus och jämställdhet i förskolan. Dessutom har det på senare tid pågått en intressant debatt som handlar om att pedagogers olika uppfattning av vad begreppet ?stereotypa könsroller? innebär.Forskning visar att pedagoger snarare förstärker än motverkar traditionella könsmönster och att det beror på människors egen tolkning av vad det innebär och att vi påverkas av vår föreställning om hur pojkar respektive flickor förväntas vara.

Syftet med studien är att undersöka huruvida det är mer eller mindre motiverande för anställda inom mjukvaruindustrin att jobba enligt agila utvecklingsmetoder än enligt traditionella utvecklingsmetoder.Undersökningen har gjorts med teoretisk utgångspunkt från motivationsskapande variabler ur de kontemporära motivationsteorierna Self Determination Theory samt Job Characteristic model.Som en ansats till att besvara frågeställningen har en kvalitativ fallstudie genomförts på företaget Kambi Sport Solutions AB. Kambi Sport Solutions AB har under de senaste åren genomfört en organisationsförändring där traditionella projektledningsmetoder ersatts av agila projektledningsmetoder.Studiens empiri visar med stöd ur motivationsteori att övergången till agila metoder signifikant påverkat individens motivation positivt. Framförallt som en följd av en högre grad av självbestämmande, kunskapsvariation, identitet i och betydelse av arbetsuppgiften, autonomi samt feedback.  .

Syftet med uppsatsen är att ge en teoretisk bakgrund för att försöka förstå dagens agerande och förhållningssätt till Corporate Social Responsibility (CSR) samt att utreda vad företag köper när de integrerar CSR i sitt arbete. För att försöka förstå agerande och förhållningssätt till CSR tydliggörs köpbeslutsprocessen och användbarheten i traditionella modeller diskuteras. Utredningen har genomförts med en abduktiv ansats och via en explorativ, genom i huvudsak semistrukturerade intervjuer. Slutsatsen präglas av att företaget främst köper intressentrelaterad nytta genom CSR, att det finns en trend mot icke-kommersiella syften med CSR och att traditionella modeller kan användas, dock inte för en fullständig bild. Uppsatsen relaterar i analys och slutsats till frivilligorganisationen Hungerprojektet.

Sverige har en lagstadgad anmälningsplikt som är obligatorisk för alla som i sitt arbete kommer i kontakt med barn. Lagen är tydlig med att alla misstänka missförhållanden skall anmälas. Forskning visar att anmälningsplikten inte alltid fungerar och att det bara är en liten del av de barn som riskerar att fara illa som kommer till socialtjänstens kännedom. Vidare forskning visar att få anmälningar kommer från hälso- och sjukvården. Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter i mötet med barn som far illa eller riskerar att fara illa.