Syftet med uppsatsen är att undersöka hur arbetet för ett jämställd idrottande i Sverige ser ut och undersökningens fokus ligger på staten och de tre kommunerna Karlskrona, Kristianstad och Växjö. Resultatet av uppsatsens undersökning är att killarna får större del när det gäller de idrottspolitiska satsningarna. Även fast staten i huvudmålen för idrottspolitiken belyser kvinnor och mäns lika värde satsas det mest på de traditionella manliga idrotterna vilket syns tydligt på bland annat de kommunalägda idrottsanläggningarna samt på det faktum att kvinnorna inom idrottsrörelsen har mindre inflytande än män. Jämställdhetsarbetet ser olika ut i de tre kommunerna. Bäst arbetar Växjö och därefter kommer Karlskrona.

Syftet med denna studie är att kartlägga vilka värdeskapande faktorer som i högre grad kan utveckla varumärket till ett strategiskt konkurrensmedel. Genom intervjuer med experter inom varumärkesområdet kom skribenterna fram till att vad som i den traditionella varumärkesteorin anses vara viktigt för att utveckla varumärket som ett strategiskt konkurrensmedel i relativt omfattande utsträckning har omprövats. Då varumärket utvecklas i takt med att samhället i stort utvecklas blir det naturligt att de värdeskapande faktorer som krävs kontinuerligt förnyas. Viktiga inslag för morgondagens varumärkesstrategier inkluderar bland annat förmågan att kunna blicka framåt, att kunna berätta en historia och att beakta det interna perspektivet. Samtidigt finns det ett antal värdeskapande faktorer som tycks vara bestående och oberoende av samhällsförändringar.

I dagens byggnader ställs allt högre krav på stora rum och öppna ytor vilket ger efterfrågan på ökad spännvidd hos bjälklagen. Detta är svårt att klara av med traditionella träbjälklag. För att ändå få ett lätt bjälklag undersöks möjligheten att kunna fördela ut bjälklagets belastning i två riktningar. Bjälklaget ska alltså vara fyrsidigt upplagt. För att lösa detta har en idé uppkommit som går ut på ett samverkansbjälklag mellan trä och plåt.

Sammanfattning Byggbranschen som sådan har över lång tid visat sig vara en mycket konservativ bransch. Gamla beprövade metoder och konstruktionslösningar tenderar att väljas före det som kan anses som nytt och oprövat. Under senare år har dock ett stigande energipris samt den globala uppvärmningen drivit utvecklingen i en riktning där energieffektiva byggnader efterfrågas i allt större omfattning. Detta medför en efterfrågan för nya material och byggnadssätt som kan ersätta eller komplettera de mer traditionella. Ett för i Sverige förhållandevis nytt byggnadssätt är att uppföra byggnader med Structural Insulated Panels SIPS. Dessa är konstruktionselement som används för både väggar och tak.

Syftet med denna uppsats är att förklara varför byggföretag redovisar sitt humankapital i årsredovisningen. I och med kunskapssamhällets framväxt har mer och mer av företagens värde börjat bestå av immateriella tillgångar i form av bland annat humankapital. Dessa tillgångar syns inte i den traditionella redovisningen och därför har behovet hos företagen ökat att kunna redovisa sitt humankapital i årsredovisningen. I och med att allt fler tillämpar denna typ av redovisning så har det spridit sig mellan olika företag och olika branscher. Det är dock inte säkert att detta ger positiva effekter för alla företag.

Undersökningen berör pojkars och flickors lek i förskolan. Syftet är att undersöka hur genus formas i förskolans värld. Detta studeras genom att titta på leksituationer bland barn som vistas i verksamheter som bedrivs i inomhus- och utomhusmiljöer. För att få en fördjupad kunskap om detta undersöks även pedagogernas reflektioner kring pojkars och flickors lek i deras verksamhet. Vi har använt oss av två avdelningar i undersökningen.

Syftet med arbetet var att klarlägga vad pedagoger anser är skillnaderna mellan så kallad traditionell pedagogik och Montessoripedagogik, samt belysa för och nackdelar mellan dem. Empiri har insamlats med djupintervjuer av tolv Montessoripedagoger som även har erfarenhet av traditionell pedagogik. Det resultat vi fick fram var att Montessorilärare har många gemensamma drag såsom synen på barn, arbetssätt, engagemang och att de anser att Montessoripedagogiken är lätt att anpassa till Lpfö 98 och Lpo 94. Resultatet har visat att Montessoripedagogerna i studien uttrycker gemensamma uppfattningar om fördelar med Montessoripedagogiken samt nackdelar med den traditionella pedagogiken. De har dessutom svårt att finna några nackdelar med Montessoripedagogiken.

Jag anva?nder mig ofta av afrikanska traditionella rytmer na?r jag skriver musik. Jag experimenterar ofta med att blanda dessa rytmiska traditioner med andra kompositoriska parametrar till ny musik. Bakgrunden till den ha?r uppsatsen a?r ba?de detta mitt experimenterande och mitt fo?rflutna som slagverkare, vad och hur jag da? har ta?nkt om rytmer och musik, allt ur en musikers perspektiv.Syftet a?r att reflektera o?ver hur det kan vara att i sitt komponerande inspireras av traditioner fra?n olika kulturer.

Jag anva?nder mig ofta av afrikanska traditionella rytmer na?r jag skriver musik. Jag experimenterar ofta med att blanda dessa rytmiska traditioner med andra kompositoriska parametrar till ny musik. Bakgrunden till den ha?r uppsatsen a?r ba?de detta mitt experimenterande och mitt fo?rflutna som slagverkare, vad och hur jag da? har ta?nkt om rytmer och musik, allt ur en musikers perspektiv.Syftet a?r att reflektera o?ver hur det kan vara att i sitt komponerande inspireras av traditioner fra?n olika kulturer.

Jag anva?nder mig ofta av afrikanska traditionella rytmer na?r jag skriver musik. Jag experimenterar ofta med att blanda dessa rytmiska traditioner med andra kompositoriska parametrar till ny musik. Bakgrunden till den ha?r uppsatsen a?r ba?de detta mitt experimenterande och mitt fo?rflutna som slagverkare, vad och hur jag da? har ta?nkt om rytmer och musik, allt ur en musikers perspektiv.Syftet a?r att reflektera o?ver hur det kan vara att i sitt komponerande inspireras av traditioner fra?n olika kulturer.

Nyckelord används på ett flertal sätt för att nå högre rankning i sökmotorresultaten på webben och många författare inom ämnet beskriver hur viktigt det är att använda rätt nyckelord när man sökop-timerar sin webbplats. I litteraturen om sökmotoroptimering beskrivs och kategoriseras nyckelord på ett flertal sätt. Teori-delen i denna uppsats är tänkt att vara en samlingsplats för information om nyckelord. Detta för att skapa en samlad helhetsbild av nyckelordsprocessen och beskriva de olika kategorierna av nyckelord så att detta finns dokumenterat på ett och samma ställe. I den andra delen av uppsatsen beskrivs en empirisk studie som gjorts för att få reda på om andra manuella metoder än den traditionella brainstormingen kan användas för att ta fram passande nyck-elord till en webbsida. De testade metoderna är slumpordsassociation, negativ idégenerering och 6-3-5. Även brainstorming testades för att jämföras med de andra tre metoderna.

Intresset för e-tjänster och affärsmodeller har ökat det senaste decenniet, med anledning av Internets snabba utspridning och att allt mer webbaserade organisationer vuxit fram. Det råder dock viss missuppfattning över koncepten, vilket kan härledas från de många olika definitioner som finns för både affärsmodeller och e-tjänster. I detta arbete ses e-tjänster som webbaserade tjänster som erbjuds genom användningen av Internet. För affärsmodeller finns två inriktningar: (traditionella) affärsmodeller och e-affärsmodeller. Många blandar ihop dessa och gör därmed ingen skillnad på begreppen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger i förskolan förhåller sig tillgenusmedvetenhet och hur de arbetar för att främja jämställdhet. I vilkenomfattning arbetet med jämställdhet sker i förhållande till Lpfö 98 (Skolverket,1998) är också föremål för intresse i undersökningen. Syftet är också att fåintryck av hur förskolepedagoger uppfattar och genomför uppdraget att motverkatraditionella könsmönster. Undersökningen bygger på kvalitativa metoder,intervjuer och observationer gjordes, och de fördelades på fyra förskolor.Resultatet av undersökningen pekar på att det bland pedagoger finns en vissmedvetenhet kring genus och traditionella könsmönster i förskolan. Tydligtframgår också att det råder osäkerhet kring definitionen av genusbegreppet ochatt pedagogerna saknar verktyg för hur de skall gå till väga i arbetet med genus.Det har visat sig att pedagogerna ofta prioriterar andra områden och att de intealltid uppfattar behovet av att arbetet med genus bör genomsyra helaverksamheten.

Vårt problemområde är hur genus och kön konstrueras i leken i åldrarna tre till sex år. Syftet med examensarbetet är att få en större insikt i hur barn på tre till sex års ålder konstruerar genus och kön i leken genom deras val av lekkamrater i det egna och det motsatta könet men också lekarnas innehåll. Frågor vi utgått ifrån är: Hur får, tar och ges barn olika roller i leken? Vilka får huvudroller respektive biroller? Vilken roll spelar identifieringsrollen? Vad händer när pojkar respektive flickor går in i varandras lek? När leker de könsuppdelat och vad kan det bero på? Vem bryter oftast könsmönstret och ifrågasätter traditionella könsroller? Det vi ville ha fram var hur interaktionen i leken med det motsatta könet och med det egna könet påverkar deras identitetssökning och uppfattning kring genus och kön. Detta tog vi reda på genom att göra observationer på två förskolor, en i en mindre sydsvensk stad och en i en större sydsvensk stad. Resultatet på de två förskolorna visade sig skilja ganska mycket åt, i den ena barngruppen såg tjejerna och killarna inte på varandra som två enskilda grupper medan på den andra förskolan visade de sig vara väldigt könsuppdelade..

När en kommersiell hamn byggs ut fordras omfattande muddringsarbete för att säkerställa ett brukligt djup för sjöfart. Då stora delar av muddermassorna ofta är förorenade av tungmetaller och miljögifter krävs särskilt omhändertagande av dessa. Traditionella omhändertagningsalternativ består av att deponera massorna på särskild avsedd plats på land eller tippa till havs, något som inte tillåts för förorenade sediment. En relativt ny metod är stabilisering/solidifiering (S/S) som innebär att muddermassorna behandlas med ett bindemedel för att sedan kunna användas som fyllnadsmaterial i exempelvis kajkonstruktioner. Dessa alternativ behöver noga vägas mot varandra med hänsyn till ekonomiska och miljömässiga aspekter.