Sök:

Sökresultat:

2789 Uppsatser om Traditionella könsmönster - Sida 25 av 186

VÄrdprogram för kulturhistoriska byggnader : En studie

Det finns olika system för att hantera och delge information till fastighetsÀgare och förvaltare. Dessa system Àr idag oftast pappersbaserade, oftast en pÀrm med information. Med den digitala tekniken kan man idag göra dessa handlingar mer attraktiva och lÀttillgÀngliga. Denna rapport, som Àr resultatet av mitt examensarbete, belyser vad ett vÄrdprogram Àr, hur det upprÀttas och vad det bör innehÄlla. Dessutom pÄvisas i rapporten hur man kan anvÀnda moderna IT-verktyg för att förenkla framstÀllningen och redovisningen av vÄrdprogram.

ATT NAVIGERA FR?N AKADEMIN TILL ARBETSLIVET: Antropologers utmaningar p? v?gen till professionalism bortom akademin

En fr?ga som ?r aktuell bland tredje ?rets studenter p? antropologprogrammet p? G?teborgs universitet ?r hur man g?r tillv?ga f?r att f? arbete efter examen, speciellt g?llande arbeten d?r man f?r till?mpa antropologisk kompetens. Denna studie unders?ker hur man blir professionell med en kompetens fr?n en utbildning som saknar f?rankring i ett specifikt yrke. Studien unders?ker ?ven vad utmaningarna ?r f?r att arbeta med antropologi p? ett professionellt s?tt utanf?r akademin och hur man navigerar som antropolog p? arbetsmarknaden, utanf?r akademin. F?r att visa detta framh?vs s?v?l nyexaminerade som arbetserfarna antropologers situationer, ber?ttelser, perspektiv och m?nster.

Vem syns? : En kvantitativ studie av mÀn och kvinnor i Norrbottens lokalpress

I uppsatsen underso?ks hur ma?n och kvinnor representeras i Pitea? Tidningen, en av Norrbottens sto?rsta lokaltidningar. I Norrbotten pa?ga?r en genusdebatt, som kretsar kring kvinnors sva?righeter att sla? sig fram pa? na?ringsmarknaden. Fo?ljande studie utga?r ifra?n en kvantitativ inneha?llsanalys, som genom en rad variabler so?ker besvara uppsatsen fra?gesta?llningar: [1] Hur stort utrymme ges ma?n respektive kvinnor i tidningen? [2] I vilka sammanhang fo?rekommer ma?n respektive kvinnor i nyhetsrappoteringen? och [3] Vilka skillnader och likheter finns i framsta?llningen av kvinnor och ma?n? Genom en rad olika teorier och tidigare forskningar tolkas resultatet och analyseras i en slutlig diskussion.

Jag Àr bara en helt vanlig tjej som vÀljer att bli lastbilschaufför

Andelen tjejer pÄ Fordons- och transportprogrammet har mer Àn fördubblats under en tioÄrs period. Nyfikenhet vÀcktes över vad det Àr som gör att tjejer vÀljer ett gymnasieprogram med en manlig könsstÀmpel och hur de upplever sitt utbildningsval i förhÄllande till traditionella könsnormer. Den hÀr studien syftar till att beskriva och analysera tjejers val till det manligt dominerade Fordons- och transportprogrammet. Som undersökningsmetod har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr Ätta tjejer pÄ Fordons- och transportprogrammet mot inriktningen transport i Ärskurs 2 har intervjuats. För att analysera vÄrt empiriska material har begreppen modellinlÀrning, habitus, handlingshorisont, realistisk, normer och attityder tillÀmpats som teoretisk utgÄngspunkt.

RUT-en nödvÀndig lyx : A?ldre personers erfarenheter av och resonemang kring sitt anva?ndande av husha?llsna?ra tja?nster med rutavdrag

The aim of this thesis was to study elderly people?s experiences of and approach to their usage of home care services with tax deduction. The aim was also to describe how elderly people reason about their underlying motives of using home care service with tax deduction. The study is based on six qualitative interviews with people between the ages of 65 and 80, living in Nacka, Sweden. This thesis is a collaboration with Stiftelsen Stockholms la?ns A?ldrecentrum/ Stockholm Gerontology Center and part of their follow up study concerning simplified administration for elderly people applying for home care services in Nacka.

Elevers Äsikter om lÀrares agerande gÀllande
könstillhörighet: en fallstudie pÄ en byaskola i Norrbottens
lÀn

I lÀroplanen (Lpo94) stÄr det att ?Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster.? LÀrarna ska följa lÀroplanen och aktivt och medvetet frÀmja kvinnors och mÀns lika rÀtt och möjligheter, men tycker eleverna att detta efterföljs? Tidigare forskning visar att pojkar som grupp dominerar lektionerna och fÄr mer tid och mer uppmÀrksamhet av lÀrare Àn vad flickor fÄr. De klara könsmönstren modifieras dock av nyare studier dÀr man kan se en förÀndring i skolans könsmönster. Tidigare forskning och studier grundar sig dock pÄ lÀrares och utomstÄendes observationer, vilket gör det intressant att undersöka skolans arbete med jÀmstÀlldhet utifrÄn ett elevperspektiv. Syftet Àr att undersöka hur elever pÄ högstadiet uppfattar lÀrares arbete med att motverka traditionella könsmönster och om svaren skiljer sig Ät med avseende pÄ kön.

Du Àr du för du Àr du : En studie om pedagogernas syn pÄ genusuppdraget i förskolan

Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogernas syn pÄ genusuppdraget i förskolan. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för studien: Vad anser pedagogerna att innebörden av arbeta med genusuppdraget i förskolan Àr? Vilken betydelse har genusuppdraget i förskolan enligt pedagogerna? För att undersöka dessa frÄgor anvÀndes kvalitativa intervjuer pÄ fyra pedagoger. Datamatrialet analyserades och kategoriserade arbetet utifrÄn informanternas upplevelser i dessa delar: arbetet med genus, genusuppdragets betydelse och andra pÄverkande faktorer.Resultatet visade att pedagogerna ansÄg att genusuppdraget var en viktig del i arbetet gÀllande att motverka de traditonella könsrollerna. Genom att visa barnen att de traditionella bilderna inte Àr de enda och att alla Àr lika mycket vÀrda oberoende av könstillhörighet och att du Àr du och att du duger som du Àr var ett genom gÄende tema i resultatet.

"Gift orm... undrar hur det bröllopet sÄg ut!" : Ett undervisningsexperiment om hur felaktig sa?rskrivning kan fo?rebyggas

Felaktig sa?rskrivning a?r ett utbrett problem i svenska texter. Det finns forskning ba?de om vilka typer av ord som sa?rskrivs och om ta?nkbara orsaker till varfo?r sa?rskrivning sker. Bristen pa? fo?rslag till undervisning och fo?rebyggande a?tga?rder ro?rande sa?rskrivning a?r vad som har motiverat denna studie.

Karneval pÄ Internet : En studie kring bilder av döda pÄ sociala nÀtverk

Denna uppsats behandlar publiceringen av bilder av döda pÄ sociala nÀtverk. ForskningsfrÄgan Àr vad som karakteriserar publiceringen av dödsbilder pÄ sociala nÀtverk vad avser just framstÀllningen av bilderna. Den teoretiska bakgrunden Àr i huvudsak David Campbells teorier kring hur publicering av bilder av lidande och död styrs genom tre etiskt normativa regulatorer. Metoden Àr semiotisk analys och i tre fallstudier fastslÄs att publiceringarna Àr otypiska frÀmst för att de förekommer medan det Àr mycket ovanligt att se publiceringar av denna typ i traditionella medier. Bilderna uppfyller inte rÄdande standard i medieindustrin vad gÀller smakfullhet och anstÀndighet.

LÀrorummets livsvÀrld och kunskapens maktdiskurs : Om spÀnningsförhÄllandet mellan de moderna och postmoderna kunskapsparadigmen samt deras relationer till lÀroplansförfattningen och klassrummets fysiska miljö

Uppsatsen har för avsikt att ur en filosofisk ansats försöka ÄskÄdliggöra teoretiska och tankemÀssiga komplikationer mellan kunskapssynen i lÀroplanen för de frivilliga skolformerna och det traditionella klassrummets fysiska och upplevda miljö. Detta för att pröva ansatsens möjligheter vid framtida teoretiska och empiriska studier. Uppsatsen vill dÀrför dels ta reda pÄ vad lÀroplanen och dess beredningsarbete föreskriver för typ av kunskapsundervisning, dels undersöka hur lÀroplanen och dess beredningsarbete resonerar kring kunskap. För att nÄ en djupare förstÄelse för lÀroplanens formuleringar i detta avseende, lÀgger jag ett utvecklingsperspektiv pÄ samhÀlle, skola och kunskap. Analysen visar att skolans kunskapsuppgift Àr tudelad.

Alternativa index - En studie av mean-variance-effektiviteten hos index baserade pÄ fundamentalvÀrde kontra börsvÀrde

Finansiella index Àr viktade genomsnitt av olika tillgÄngars avkastning frÄn en bestÀmd tidpunkt. Traditionella index Àr börsvÀrdeviktade. Problemet med denna typ av index Àr att börsvÀrdet tidvis kraftigt kan överdrivas pÄ grund av spekulation. Alternativa index bygger pÄ företags fundamentalvÀrden. De viktas dÀrmed efter företags faktiska redovisade siffror i balans- och resultatrÀkningar.

Det Àr vÀrre att inte börja studera Àn att hoppa av : En fenomenologisk studie om hur icke traditionella studenter upplever studieavhopp frÄn högskoleutbildning

In Sweden we have the highest rate of nontraditional students among Europe. Coincidently, we also have the highest rates of drop outs among OECD. In this particular field, drop out from higher education, there is a need fore more qualitative studies that can support the "statistics". Studies about experiences of drop outs are significant for society, university and individual. The aim of this study is to describe and understand how nontraditional student experiences drop out from higher education.

Gymnasieelevers och lÀrares syn pÄ det vidgade textbegreppet

Denna uppsats syftar till att belysa den eventuella skillnad i uppfattning om och syn pÄ ett vidgat textbegrepp som kan förvÀntas rÄda mellan lÀrare och elever samt mellan kvinnliga och manliga individer ur respektive grupp. Undersökningen Àr kvalitativ, dÄ jag som metod har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer som analyserats och tolkats utifrÄn den hermeneutiska tolkningsmetoden. Resultatet visar att det hos de intervjuade, bÄde lÀrare och elever, rÄder en hierarki mellan olika texttyper samt att de intervjuade lÀrarna i huvudsak anvÀnder sig av andra texter Àn de traditionella tryckta för att ÄskÄdliggöra, stödja eller komplettera skönlitteraturen. Denna bild av det vidgade textbegreppets plats i undervisningen bekrÀftas av eleverna. En majoritet av eleverna skulle gÀrna se ett utökat arbete med ett vidgat textbegrepp i svenskundervisningen, men mÄnga utrycker oro över att en sÄdan undervisning skulle ske pÄ bekostnad av den traditionella undervisningen med skönlitteratur, vilken uppfattas som det egentliga svenskÀmnet.

Robotens och andra grÀsklipparmaskiners utveckling och framtida potential i hemtrÀdgÄrden

Detta arbete har undersökt om grÀsmatteskötsel kan förenklas genom modern teknik i form av robotgrÀsklippare. Idén till uppsatsen bottnar i hur trÀdgÄrdsÀgare skall kunna förenkla arbetet i trÀdgÄrden. IstÀllet för att lÀgga ner massor av tid och arbete pÄ grÀsklippning ska man kunna ha sin trÀdgÄrd mera som rekreation. Uppsatsen trycker Àven pÄ hur grÀskvaliteten skall bli den bÀsta med minsta möjliga anstrÀngning. Utöver detta nÀmns Àven grÀsmattans historia, grÀsarter och hur den framtida utvecklingen av robotgrÀsklippare skulle kunna se ut. Idag anvÀnds olika grÀsklipparprodukter beroende pÄ hur stor yta som behöver klippas.

Born Globals : Den nya vÀgen till ett internationellt företagande

FöretagsvÀrlden, med avseende pÄ företagets mognad och om de vÀljer hemmamarknaden eller den internationella marknaden som den primÀra, tidigare var indelad i tre större omrÄden. Dock har det under de senaste Ären skapats en fjÀrde typ av företag, Born Globals. Dessa företag utnyttjar det faktum att vÀrlden virtuellt sett har blivit mindre, exempelvis genom anvÀndandet av Internet. Dessa verkar skilja sig frÄn de traditionella företagen i bÄde struktur och tillvÀgagÄngssÀtt. Vi analyserar dÀrför i denna studie möjligheten att applicera traditionella affÀrsmodellsteorier pÄ de nya Born Global företagen. Studien avser Àven delvis att identifiera potentiella faktorer för teoretiskt skapande av nya affÀrsmodellsteorier, men ocksÄ till att identifiera en grund till en modell som Born Global företagen praktiskt kan anvÀnda i uppstartsfasen.Hur kan dagens traditionella affÀrsmodellsteorier appliceras pÄ de moderna Born Global företagen, vilken Àr den eventuella diskrepansen och varför?För att besvara problemformuleringen pÄ bÀsta sÀtt genomförde vi fyra djupintervjuer med nystartade företag som avser operera pÄ den internationella marknaden redan i uppstartsfasen.

<- FöregÄende sida 25 NÀsta sida ->