Syftet med studien var att få en ökad kunskap om 15-åringars uppfattningar om kränkningar och trakassering på internet och vad de menar kan ha en motverkande effekt på att problemet uppstår. Datainsamling blev genomförd genom fyra fokusgruppintervjuer med 15-åringar från en skola i Sydsverige. Grounded theory användes för analys av intervjuerna. Resultaten teoretiserades ut i från ett genusperspektiv.Resultaten visade att Internet är en given del av ungdomarnas vardag och att kränkningar är vanliga. Både sändaren och mottagaren av en kommentar måste uppfatta den som illa menad för att det skulle vara en kränkning.

Valdeltagandet bland förstagångsväljare har i Sverige och många andra västeuropeiskaländer sedan 70-talet och framåt stagnerat. Samtidigt har det post-industriella samhälletoch dess värden fått en allt viktigare plats jämfört med mer traditionella värderingar. Jagvill undersöka huruvida det ökande gapet i valdeltagandegrad från valet 1973 och framåtmellan förstagångsväljare och resten av valmannakåren beror på en ökad grad av postindustriellavärden bland förstagångsväljarna. Detta görs genom statistisk analys avmaterialet Svensk valundersökning under åren 1973 och 2006 distribuerade av Svensknationell datatjänst (SND). Det finns en tydlig tendens att post-industriella värden i högreutsträckning har internaliserats bland förstagångsväljarna över tid.

Omfattande forskning inom området interaktion har gjorts för att förstå hur individer interagerar, och hur strukturer påverkar denna interaktion. Rika och komplexa förklaringar har givits genom strukturationell teori som förklarar interaktion utifrån såväl aktör och struktur som föränderlighet och stabilitet. Dessa beskrivningar har varit mycket omfattande, varför syftet med denna undersökning är att använda strukturationell teori till att undersöka interaktion på en arbetsplats, utifrån en liten mängd data. Intervjuer gjorda på en mediaredaktion och transkriptioner användes till en deduktiv tematisk analys. Analysen visade flera interaktionsstrukturer i temana: Kommunikation, Makt och Normer.

Ambitionen med denna uppsats är att bidra med ett inlägg i en aktuell debatt om likvärdighet i det svenska utbildningsväsendet. Syftet med undersökningen är att analysera måluppfyllelse i relation till likvärdighet. För att uppnå syftet relateras måluppfyllelse och likvärdighet även till en kunskapsdiskussion. Utifrån en begreppsanalys av likvärdighet och kunskap baserad på både forskning och utbildningspolitiska publikationer genomförs sedan en andra analys av elevers kunskapsspridning. Denna andra analys baserades på de resultat och begreppsdefinitioner som etableras i begreppsanalysen, men även på betygsstatistik som utgör materialet för undersökningen av kunskapsspridningen. Resultatet från begreppsanalysen blev en mer komplex insikt i förhållandet mellan begreppen likvärdighet, måluppfyllelse och kunskap.

Syftet med arbetet är att beskriva hur pedagoger tänker kring sin användning av utemiljön i pedagogiska sammanhang. Jag vill även beskriva vilken betydelse utemiljöns utformning har för dess användning enligt pedagogerna. Jag har valt att utgå från pedagogers tankar på en traditionell förskola och en uteförskola för att se om några skillnader och likheter finns i deras tänkande. För att få svar på mina frågeställningar har jag valt att använda mig av kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat tre pedagoger på den traditionella förskolan samt två pedagoger på uteförskolan.

Bakgrund: Den ?kade migrationen g?r att sjuksk?terskor m?ter fler migranter med olika kulturella syner p? psykisk oh?lsa. Psykosociala p?frestningar ?kar hos migranter risken f?r att drabbas av psykisk oh?lsa och vid otillr?cklig kunskap leder detta till bristande bem?tande vid v?rd av migranter. Syfte: Syftet ?r att beskriva sjuksk?terskors erfarenhet av att v?rda migranter med psykisk oh?lsa fr?n annan kulturell bakgrund.

Anorexia Nervosa är en sjukdom som debuterar i tonåren och som främst drabbar flickor. Personer med anorexi har en intensiv rädsla för så kallad normalvikt, samt viktuppgång. Syftet med denna studie var att belysa livsvärlden hos två unga kvinnor med denna sjukdom. Metoden som användes var en litteraturstudie. Studien genomfördes, genom analys av två självbiografiska böcker.

Denna C-uppsats studerade ett urval av livsstilstidningen Vanity Fairs omslagsbilder med hjälp av en semiotisk analys. Detta för att belysa egenskaper i omslagsbilderna vilka kunde visa hur män och kvinnor representerades och vilka ideal rörande fysiska attribut de uppvisade. Detta var uppsatsens syfte och frågeställningarna beträffade hur representationen av könen såg ut, om det fanns några tydliga skillnader och hur könsrollerna såg ut då båda könen figurerade på ett omslag. Frågeställningarna rörde även vilka ideal för män och kvinnor om fysiska attribut, om några, som porträtterades på omslagsbilderna och om, och då i så fall hur, de avvek från idealen. Materialet bestod av sex omslagsbilder från Vanity Fairs utgåvor under 2011.

De första försöken till att systematisera mentorskapet förekom redan på grekernas tid, 1000 fkr då kung Odysseus utsåg sin gode vän Mentor att vårda och fostra hans familj medan han själv deltog i det Trojanska kriget. Trots mentorskapets tidiga ursprung blev fenomenet inte aktuellt i Sverige förrän på 1980-talet, efter det att arbetsgivare insett betydelsen av personalutbildningar och personalutveckling. I dagens lär- och kunskapstörstiga samhälle med ett högt tempo blir det alltmera angeläget med eftertanke och reflektion kring både arbets- och livssituationen. Mentorskap symboliserar en relation mellan en vis person som utbyter erfarenheter och kunskap med en mindre erfaren person för såväl personlig- som karriärmässig utveckling. 2000-talets teknologiska revolution har även möjliggjort öppningar för andra mentorskapsmetoder.

Bakgrund: Internationell forskning påvisar att sjuksköterskans genuina omvårdnadsarbete försvåras inom den rättspsykiatriska vården. Kärnan i denna problematik är den tvetydighet som uppstår då sjuksköterskan förväntas bedriva en etiskt grundad omvårdnad gentemot patienter som vårdas mot sin vilja. Forskning, särskilt ur ett kunskapsteoretiskt perspektiv, saknas gällande sjuksköterskors möjlighet att använda sin professionsspecifika kunskap inom den rättspsykiatriska slutenvården. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskans möjlighet att tillämpa sin professionella kunskap inom den rättspsykiatriska slutenvården. Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats baserad på tematiskt utarbetade, interaktiva intervjuer med sex sjuksköterskor verksamma vid en rättspsykiatrisk klinik i en svensk storstad.

I det traditionella samhället där man umgicks med sina vänner genom att ha stämt träff när man stötte på varandra, och planerade nästa tillställning vid hemfärden från den förra, var interaktionsmedier, kommunikationsteknik och multimedier etc inte några introducerade begrepp i samhället. Man befann sig i sin vardag och färdades i egen hög person om man skulle någonstans. I det moderna samhället och i och med mobiltelefonens existens, har samhället förändrats och det är numera inte någon självklarhet att man behöver färdas till andra sidan jordklotet för att få kontakt med någon som befinner sig där. Genom mobiltelefonens olika tjänster har man idag möjlighet att befinna sig samtidigt på flera olika platser i samhället, om inte kroppsligen så visuellt. Interaktionssamhället nu och då: En kvalitativ studie med utgångspunkt i mobiltelefonianvändning, har framställts utifrån det faktum att det existerar stora skillnader i interaktionsmönster i jämförelse mellan det traditionella samhället då mobiltelefoner inte existerade och det moderna samhället där mobiltelefonianvändning utgör det största mediet för interaktion.

Den tekniska och medicinska utvecklingen inom intensivvård har inneburit att intensivvårdsjuksköterskors ställs inför allt högre krav. Intensivvårdssjuksköterskor förväntas ha unika tekniska färdigheter, medicinsk omvårdnadskompetens och förmåga att bemöta patienter och deras närstående i akuta situationer. Syftet med studien var att beskriva hur erfarna intensivvårdssjuksköterskor utvecklas i yrkesrollen. Nio intensivvårdssjuksköterskor från två intensivvårdsavdelningar i Norrbotten intervjuades med öppna frågor. Intervjuerna analyserades som text med kvalitativ innehållsanalys.

Denna studie går ut på att undersöka vilka mediekanaler unga förstagångsväljare använde sigav för att få politisk information innan och under riksdagsvalet 2010. Syftet är också attundersöka hur traditionella massmedier, som tidigare varit den dominerande källan förpolitisk information, står sig i relation till sociala medier i den fragmenterade medievärld vilever i idag. Den teoretiska utgångspunkten är utifrån Uses and Gratifications-teorin samttidigare forskning rörande förstagångsväljare och sociala medier. Metoddelen är kvantitativ iform av en frågeundersökning med gymnasieelever som läser sista året på gymnasiet.Datainsamlingen genomfördes i Sundsvall och Jönköping under december 2010. Resultatet visar att unga förstagångsväljare fortfarande anser att de traditionella medierna,främst TV, är de viktigaste för deras politiska information. Det framgår också i resultatet attdet politiska intresset hos unga ökar under valår.

Vi ville med denna uppsats undersöka om instant messaging matchar de kommunikationsbehov som IT-anställda har. För att ta reda på detta använde vi oss av ett kvalitativt angreppssätt i form av intervjuer. Dessa intervjuer skapade även ytterligare kunskap vilken vi benämnt barriärer. En lista på IM-funktioner hämtades från Wikipedia och reviderades senare av oss. Kommunikationsbehoven identifierades under analysen av intervjuerna.

Den här kandidatavhandlingen undersöker fördelarna och begränsningarna med Internetbaserade operativsystem i molnet, så kallade Internet OS, och hur IT-företag ser på ämnet. Internet OS är operativsystem som placerar sina resurser och processorkraft ute på Internet, ofta med hjälp av olika molnettjänster. Det finns problem och utmaningar med Internet OS. Dessa problem kan vara ett hinder för företag att överge de traditionella operativsystemen, som exempelvis Windows, och övergå till Internet OS. Det saknas undersökningar om IT-företag vill eller kan flytta sin verksamhet till molnet. Vi vill ge en tydligare bild och bidra med ny kunskap om företags syn på Internet OS. Arbetet har genomförts med en litteraturstudie som har fokuserats på vad den akademiska världen vet om Internet OS med fokus på Chrome OS. Litteraturstudie går in på fördelar och nackdelar, samt framtida visioner.