Ett problem med elektroniska patientjournalsystem är att arkitekturen för patientjournalerna inte är gemensam vilket försvårar automatiskt utbyte av patientdata. En arkitektur har skapats inom ett projekt som heter openEHR. Förhoppningen är att denna arkitektur ska klara av automatiskt utbyte av patientdata mellan elektroniska patientjournalsystem.I openEHRs arkitektur används något som kallas arketyper. Arketyper är återanvändbara modeller för att begränsa, strukturera och förklara vad som lagras i elektroniska patientjournaler som bygger på denna arkitektur. Istället för att områdesspecifik information, som vad ett blodtryck är, skapas i systemet flyttas den och annan liknande kunskap ut från systemarkitekturen och in i arketyperna.

Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av elevhälsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet är framförallt att belysa uppfattningarna av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vi har utgått från en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vår studie innebär det att vi har använt oss av semistrukturerad intervjuform, då vi vill få fram specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av fenomenet elevhälsan. I analysen av vårt empiriska material har vi använt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

Den samtida individen kommer idag i kontakt med ett oräkneligt antal verksamheters försök till kommunikation. Detta kan vara önskvärt, ofrånkomligt, avsiktligt eller omedvetet. Faktum är att dagens konsument har möjligheten att välja när och var denne vill kommunicera. Nutida teknik tillåter konsumenten att styra över hur pass effektiv företagens kommunikation blir. Dessa försöker därför återta kontrollen genom att hitta nya medel utöver de traditionella såsom reklam, PR, personlig försäljning etc.Produktplacering i filmer har växt som kommunikationskanal under de senaste 30 åren och kommit att bli en mångmiljardverksamhet.

Denna studie har som övergripande syfte att utifrån hur tre lärare beskriver sin dramaundervisning undersöka om det bedrivs entreprenörskap på dramalektionerna i skolan. För att få svar på mina frågor använde jag mig av kvalitativa intervjuer och intervjuade tre verksamma dramalärare inom gymnasieskolan. Mitt resultat visar att det utifrån lärarnas utsagor inte bedrivs någon entreprenörskapsundervisning i traditionell mening på dramalektionerna. Men begreppet entreprenörskap i skolan har flera definitioner. Utifrån definitionerna i GY11 om hur entreprenörskap i skolan ska tolkas bedrivs det därför entreprenörskapsundervisning på dramalektionerna i form av entreprenöriellt lärande.

Studiens syfte var att genom litteraturstudier undersöka mörningsprocessen i nötkött samt studera hur vakuummörning, hängmörning samt mörning i Tublin mörningspåse påverkar nötköttets ätkvalité. Studien innefattar också intervjuer där syftet med dessa var att kartlägga vilka mörningsmetoder som idag tillämpas hos svenska småskaliga slakterier/ styckningsanläggningar. Av det nötkött som idag produceras i Sverige är variationen i kvalité stor. Konsumenten kan därför inte garanteras ett nötkött med liknande egenskaper vid varje inköpstillfälle, trots att köttet kommer från samma typ av styckningsdetalj. För att kunna konkurrera med den ökade importen av nötkött är det viktigt att svenskt kött håller hög och jämn kvalité.

IKT och digitala redskap är något som ständigt förändras, utvecklas och blir en allt större del av undervisningen i den svenska skolan. Syftet med studien är att undersöka hur IKT används i undervisningen och hur eleverna ser på användningen av IKT, både fördelar och nackdelar. I studien används en kvantitativ metod i form av enkätundersökning med små inslag av kvalitativa frågor som vi lät 83 elever besvara. Eleverna går på högstadiet eller gymnasiet i södra Sverige. I resultatet presenteras hur IKT används i skolan, vilka fördelar och nackdelar IKT har enligt de tillfrågade eleverna.

Organisationers intresse fo?r att kunna utvinna information ur data och da?rigenom erha?lla konkurrensfo?rdelar har o?kat under senare a?r. En strategi som mottagit mycket uppma?rksamhet a?r Business Intelligence (BI). Det har emellertid visat sig att fa? organisationer upplever de fo?rva?ntade fo?rdelar som BI a?r ta?nkt att leverera.

Vi ville undersöka några svenska gymnasielärare i historias attityder till att låta sina elever arbeta kontrafaktiskt. Vilka svårigheter de ser med arbetet, hur de arbetar eller kan tänka sig att arbeta med det och om de såg några specifika för- eller nackdelar jämfört med mer traditionell undervisning? För att ta reda på detta utförde vi kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lärare. Vi hörde inte av oss på förhand om huruvida de arbetat kontrafaktiskt tidigare och vi väntade oss en viss skepsis mot arbetssättet. Men vad vi fann var att även om inte alla medvetet arbetat med det så var alla insatta i, och positiva till, metoden.

Kommunikationsproblem mellan användare och systemutvecklare har varit känt i systemutvecklingskretsar under lång tid. På senare tid har även företagen börjat uppmärksamma betydelsen av ett fungerande samarbete. Eftersom användare och systemutvecklare träffas mycket vid valideringen av system och kravspecifikation är det här som mycket av kommunikationsproblemen uppstår. Problemet består till stor del av att systemvetarna har svårt för att lyssna på icketeknisk kunskap. Användarnas språk blir helt enkelt för amatörmässigt.Vid valideringsfasen skall användarna validera de verksamhetsbeskrivningar som tagits fram av systemvetarna.

Många projekt misslyckas och en av anledningarna är dålig styrning av projektet i allmänhet och inom IT branschen i synnerhet. Baserad på kritik av de traditionella metoderna under de senaste åren, så har det uppkommit flera lättrörliga metoder som kallas Agila metoder. Scrum är den mest kända Agila metoden som används idag. Metoden lovar goda resultat, men i en artikel ur tidningen Computer Sweden (feb 2009) står det ?siffror visar att nio av tio Scrumprojekt misslyckas?.

De kunskapsintensiva företagen har ökat sin närvaro på marknaden. Dessa företag har en annan sammansättning än traditionell industri gällande företagens tillgångar vilket ger upphov till att den traditionella bilden av redovisningens innehåll börjar ifrågasättas. Detta arbete har till syfte att beskriva vilka modeller, målgrupper och motiv företag har för att redovisa intellektuellt kapital i årsredovisningen. Utifrån ett urval på 200 företag genomfördes en fallstudie på fem företag som i någon bemärkelse presenterat intellektuellt kapital i årsredovisningen. Resultatet pekar på att det intellektuella kapitalet börjar få en framträdande roll inom kunskapsintensiva företag.

Uppsatsen är en reflekterande och behandlar ett verk som har skapats inom ramen för examensarbete i medier vid Högskolan i Skövde. Verket består av en datoranimerad sekvens med rytmisk sportgymnastik. Texten inleds med idén bakom verket och de mål som har satts upp för arbetet.Efter det ges en kort introduktion till rotoscoping och varför de vanliga metoderna inte fungerar i just detta fall. Därefter följer hur jag anpassat den traditionella rotoscoping-metoden till 3D-verktyget Maya och utvunnet rörelsedata för att vidare förädla rörelsen med hjälp av några av Disneys 12 animationsprinciper.Sedan tillkommer en redovisning av de estetiska moment som har ingått i framställandet av min animation och klarlägger den tekniska och kreativa processen bakom verket. Den centrala slutsatsen som presenteras i rapporten är att en utvecklad form av traditionell rotoscoping kombinerad med ett par av Disneys 12 animationsprinciper har använts och fungerat för att avbilda rytmisk sportgymnastik med band med hjälp av tekniskt låg kvalitativ referensmaterial..

Agila metoder och modeller ses ofta som nytänkande och används idag flitigt av företag och organisationer runt om i värden. I realiteten är grunden till det agila metoderna idag 13 år och mycket har hänt, både teknisk och kring sättet vi arbetar, sedan 2001. Den agila metodiken baseras på två dokument, det agila manifestet och de agila principerna, där principerna är till för att konkretisera manifestet. Eftersom principerna är konkreta anser vi att de har en stark koppling till hur agil utveckling de facto bedrivs. Vi har därför valt att undersöka hur principerna står sig bland utvecklarna över ett decennium efter att de skrevs samt om utvecklarna ser ett behov av revidering och vilka delar de i så fall skulle vilja förändra.

Informationssystem utgör en allt viktigare del av förbättringsarbetet i organisationer. Av den anledningen bidrar ett företags förmåga att sammanställa och hantera sina informationsflöden till allt större konkurrensfördelar, vilket i sin tur uppmärksammat behovet av informationssystem som motsvarar intressenternas önskemål. Ett informationssystem som inte motsvarar organisationens behov bidrar således till kvalitetsbristkostnader i verksamheten. Merparten av de befintliga behovsinsamlingsmetoderna förutsätter att intressenterna till ett informationssystem är uppenbara, något som är ett felaktigt antagande. Av den anledningen är det svårt för verksamheter att utan tidigare erfarenheter av liknande arbetssätt genomföra en väl genomarbetad behovsinsamling.

Syftet med min undersökning är att genomföra en pilotstudie om svensklärares attityder till sitt ämne och se om dessa påverkas av skolform. Jag har genomfört 4 kvalitativa intervjuer på tre gymnasieskolor varav en är offentlig och de övriga två fristående. Genom att jämföra resultatet av mina intervjuer med tidigare undersökningar samt forskning kring den fristående gymnasieskolan har jag försökt svara på frågeställningen: Finns det hos svensklärare attitydskillnader till ämnet svenska som kan kopplas till skolform? Studiens svar på frågeställningen visar sig kunna tolkas på två sätt, beroende på vilka faktorer som läggs i begreppet attityder till sitt ämne. Enligt en traditionell tolkning av begreppet så blir svaret på frågeställningen negativt.