Sökresultat:
1328 Uppsatser om Traditionell samhällssyn - Sida 38 av 89
Elevkommunikationens betydelse i dagens bildsal : En studie av tre bildlÀrares uppfattningar och erfarenheter av elevers kommunikation/elevkommunikationen utifrÄn digital vs traditionell verktygsanvÀndning i bildarbeten
Föreliggande undersökning fokuserar pÄ bildlÀrare och deras uppfattningar och erfarenheter av elevkommunikation utifrÄn digitala och traditionella verktyg i bildarbeten. Undersökningens metod har varit samtalsintervju dÀr det empiriska materialet Àr insamlat frÄn tre bildlÀrare. Under bearbetning och analys har jag inspirerats av fenomenografin som ett analytiskt verktyg. Det framkommer av resultatet att elevkommunikationen utgör en viktig del bÄde för process och produktion inom bildÀmnet, bÄde för bilders kvalitet och gruppens positiva energi och sammanhÄllning. Resultatet visar Àven att nÀr elever under bildarbeten anvÀnder traditionella verktyg, ger det en synligare process.
Förstudie av potential för biogas och kraftvĂ€rmeproduktion i ĂvertorneĂ„ och Ylitornio kommuner
I detta examensarbete för Högskoleingenjörsprogrammet för elkraft gjordes i arbetets första del en uppskattning och modellering av substrattillgĂ„ngen för en föreslagen mindre biogasanlĂ€ggning lokaliserad i ĂvertorneĂ„. AnlĂ€ggningen förses med substrat frĂ„n jordbruk, avfall frĂ„n reningsverk och matavfall frĂ„n bĂ„da ĂvertorneĂ„ och Ylitornio kommuner. Dessutom ingick en modellering av möjlig biogasproduktion och bedömning av lĂ€mplig biogasanvĂ€ndning. I denna modellering ingĂ„r Ă€ven en bedömning av om substrattransporterna Ă€r energimĂ€ssigt hĂ„llbara.De möjliga anvĂ€ndningarna för gasen Ă€r vĂ€rmeproduktion, kraftvĂ€rmeproduktion, fordonsgasproduktion och vĂ€tgasproduktion för bĂ„de fordon och kraftvĂ€rme med brĂ€nslecell. Slutsatsen var att det lĂ€mpligaste alternativet var en biogasen bör anvĂ€ndas till kraftvĂ€rmeproduktion av traditionell sort men att i framtiden kanske en uppgradering till kraftvĂ€rme frĂ„n vĂ€tgas med biogas vara möjlig om tekniken bedöms vara mogen.
Tekniska förutsÀttningar för webbaserad programuthyrning
Webbaserad programuthyrning innebÀr, till skillnad frÄn traditionell försÀljning och implementering av informationssystem, att kunder erbjuds hyra systems funktionalitet över Internet. Denna modell anses av mÄnga ha stor framtidspotential, men skeptiker ifrÄgasÀtter konceptets hÄllbarhet och vi upplevde kvalitetsrelaterade problem i samband med driftsÀttning av ett system som anvÀndes över Internet under förhÄllanden som ur ett tekniskt perspektiv liknar programuthyrning. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om tekniska förutsÀttningar, vad gÀller prestanda, pÄlitlighet och sÀkerhet, Àr goda för att bedriva webbaserad programuthyrning och om dessa förbÀttrats under de senaste Ären. För att besvara undersökningsfrÄgan genomfördes prövning av fem hypoteser med anknytning till problemomrÄdet. Empiriskt underlag togs fram genom mjukvarutester genomförda 1999 och 2003 samt en enkÀtundersökning stÀlld till det testade systemets anvÀndare.
PÄ torsdag Àr det podcast igen : en undersökning om den svenska podcasttrenden
Idag börjar fler och fler bekanta sig med begreppet podcast som börjat florera allt oftare i svenska medier. Denna uppsats behandlar ett aktuellt Àmne dÄ podcasttrenden fullkomligt hÄller pÄ att explodera i Sverige. I lÀnder som till exempel England och USA har podcastkulturen existerat lÀngre Àn i Sverige och hunnit fÄ en bred publik med mÄnga lyssnare8, medan trenden inte fÄtt sitt fÀste i Sverige förrÀn pÄ senare Är. Om vi ser till den tekniska aspekten kan vi konstatera att möjligheten med att starta sin egenproducerade podcast har funnits lÀnge, men vilka faktorer kan ha bidragit till denna plötsliga succé som vi anser uppstÄtt det senaste Äret?FrÄgestÀllningarna vi kommer att anvÀnda oss av i vÄr studie Àr:Hur har podcasttrenden etablerats i Sverige?Vilka faktorer har varit avgörande för utvecklingen?För att kunna besvara ovanstÄende frÄgestÀllningar kommer vi att fördjupa oss inom trender och dess framvÀxt, samt försöka ta reda pÄ vilka grundstenar som ligger bakom dessa trenders uppkomst.
Sekretessprövning - vid utlÀmnandet av allmÀnna handlingar
För att sÀkerstÀlla demokratin i samhÀllet Àr det viktigt att vanliga medborgare har insyn i den statliga och kommunala verksamheten. Samtidigt mÄste det Àven anses vara av yttersta vikt att skydda enskilda personer vilka kommer i kontakt med dessa verksamheter. Att sekretess bör existera mÄste dÀrför anses vara en sjÀlvklarhet, dels för att skydda dessa personer men Àven för att sÀkerstÀlla rikets sÀkerhet. Detta arbete har som utgÄngspunkt att undersöka hur sekretessprövningen sker dÄ medborgare begÀr tillgÄng till allmÀnna handlingar, bÄde i teorin men Àven praktiken. I den teoretiska rÀttsutredningen har traditionell juridisk metod anvÀnts.
Planering för en optimal gÄstad
MÄnga forskare har sett att luftens föroreningar ackumuleras i bÄlen hos epifytiska lavar och pÄverkar dem. Detta gör att utifrÄn vilka lavar som lever i ett omrÄde gÄr det att dra slutsatser om hur pÄverkad miljön Àr av luftföroreningar. UtifrÄn detta faktum har busk- och bladlavar inventerats lÀngs en strÀcka av E4:an norr om GÀvle. I undersökningen inventerades 36 tallar och 6 björkar lÀngs med E4:an och 18 tallar och 4 björkar i ett referensomrÄde nÄgra kilometer frÄn E4:an. PÄ dessa 64 trÀd och hittades 15 olika lavarter och en alg.
Idrott,frisk ?ellerriskfaktor? VargÄrgrÀnsen? : En network meta - analys för sambande tmellan fysisk aktivitet och risken förförmaksflimmer
Det finns en stark koppling mellan historisk markanvÀndning och biologisk mÄngfald. Flera Àngs- och betesmarksarter gynnas eller Àr beroende av traditionell hÀvd sÄsom slÄtter och bete. Syftet med studien Àr att undersöka om olikheterna i den historiska markanvÀndningen har pÄverkat den biologiska mÄngfalden. Genom att studera kartor frÄn olika tidsperioder kan förÀndringar i landskapet tydas. Arkivstudier kan sedan kopplas till kartor och komplettera de historieluckor som kartorna inte visar.
Traditioner i tiden: en studie av kommunala musikskolans
verksamhetskultur
Syftet med denna studie var att beskriva och förstÄ tvÄ i kommunala musikskolan förekommande verksamheter - orkesterinstrumental tradition och afroamerikansk tradition och relationen dem emellan. En viktig utgÄngspunkt har varit att beskriva utvecklingen fram till i dag och hur dagens verksamhet förhÄller sig till de historiska faktorer som legat till grund för kommunala musikskolans framvÀxt. Vi har i intervjuer undersökt hur elever och lÀrare förhÄller sig till traditionerna och hur rektorerna ser pÄ verksamheten. UtifrÄn ett antal aspekter har vi kunnat urskilja en traditionell och borgerlig orkesterinstrumental verksamhet samt en folkligt baserad afroamerikansk instrumentalverksamhet. SÄvÀl likheter som skillnader har identifierats mellan de bÄda verksamheterna i synen pÄ undervisning och lÀrande.
Vad skiljer e-mobbning frÄn vanlig mobbning?
I denna litteraturstudie sÄ belyser vi ett pÄ senare tid större problem som finns bÄde i skolan men Àven i hemmet, detta fenomen kallas för e-mobbning. Den traditionella mobbningen har funnits i Äratal men gentemot teknikens utveckling sÄ har Àven mobbningen utvecklats och sker nu Àven via datorer och mobiltelefoner. I denna studie sÄ stÄr skolans samt förÀldrarnas handlande i centrum nÀr det gÀller att motverka e-mobbning, dessutom sÄ undersöks det Àven hur delaktigheten samt utsatthet ser ut bland könen, hur ser fördelningen ut nÀr det gÀller just delaktighet och utsatthet. Vi har tagit del av ett flertal vetenskapliga studier dÀr vi har fÄtt vÄra svar ifrÄn. Det finns gott om olika sorters lösningar pÄ hur man kan förminska e-mobbningen dÀr det tydligt visar sig att elevens/barnets del Àr vÀldigt viktigt, att den sÀger till nÀr det sker e-mobbning.
?Jag stÄr fortfarande kvar hur mycket det Àn blÄser? ? En kvalitativ studie om att vara pappa till familjehemsplacerade barn.
Syftet med vÄr uppsats har varit att lyfta fram och synliggöra mÀns upplevelser av att vara familjehem och deras tankar om fadersrollen utifrÄn familjehemsuppdraget. VÄrt syfte har Àven varit att belysa hur mÀnnen sjÀlva beskriver sin roll i familjehemmet, sitt förÀldraskap samt hur ansvarsfördelningen i hemmet och gentemot det placerade barnet ser ut. Vi anvÀnde oss av den kvalitativa metoden dÀr vi intervjuade sex mÀn mellan Äldrarna 35 Är till 65 Är som alla var verksamma som familjehem. Resultaten visar att informanterna i vÄr studie Àr familjeorienterade, dÀr barn Àr en stor del av deras livsplan och att det i praktiken handlar om en traditionell organisering av vardagslivet. Informanterna har överlag goda erfarenheter av att knyta an till de placerade barnen och menar pÄ att det placerade barnets Älder har stor inverkan pÄ hur anknytningen sett ut.
Kommer produktplacering att ersÀtta traditionell TV-reklam?
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om produktplacering kommer att ersÀtta TV-reklam. Produktplacering och TV-reklam behandlas i denna uppsats ur mediekonsulters synvinkel. Studien har genomförts genom en kvalitativ analys, dÀr uppsatsens empiriska material har hÀmtats frÄn fem experter inom produktplacering och TV-reklam. Detta har vi gjort för att utforska deras syn, Äsikter och uppfattningar om Àmnena. VÄr teoretiska referensram Àr hÀmtad frÄn litteratur, Internet samt artiklar.Begreppen produktplacering och TV-reklam presenteras samt dess för- och nackdelar redogörs.
Biologisk mÄngfald i Tjörnedala - ett arv av den historiska markanvÀndningen : VÀxtinventeringar, kart- och arkivstudier
Det finns en stark koppling mellan historisk markanvÀndning och biologisk mÄngfald. Flera Àngs- och betesmarksarter gynnas eller Àr beroende av traditionell hÀvd sÄsom slÄtter och bete. Syftet med studien Àr att undersöka om olikheterna i den historiska markanvÀndningen har pÄverkat den biologiska mÄngfalden. Genom att studera kartor frÄn olika tidsperioder kan förÀndringar i landskapet tydas. Arkivstudier kan sedan kopplas till kartor och komplettera de historieluckor som kartorna inte visar.
"Det Àr svÄrt att förklara en bok" - en fallstudie i literacy i skolan
Syftet med uppsatsen har varit att pröva, beskriva, analysera och diskutera hur literacy kopplat till ett vidgat textbegrepp kan anvÀndas i ett klassrum för de lÀgre Äldrarna. Att arbeta utifrÄn ett literacy-perspektiv innebÀr att ta fokus frÄn de tekniska fÀrdigheterna och skapa meningsfulla lÀrandesituationer dÀr elevers sprÄkutveckling i vid mening utgör ett betydelsefullt inslag. Fokus i uppsatsen har legat pÄ lÀrares arbetssÀtt utifrÄn ett literacy-perspektiv och av den anledningen behandlar forskningsbakgrunden till största del detta. I forskningsbakgrunden tas Àven upp lÀrandeteorier, traditionell skriftsprÄksundervisning, critical literacy och ett vidgat textbegrepp. Vi har utgÄtt frÄn flera framstÄende forskare inom omrÄdena och satt deras tankar i relation till varandra.
Webbutveckling i praktiken : FörbÀttringsmöjligheter i utvecklingsprocessen
Webbutveckling Àr, i förhÄllande till traditionell systemutveckling, ett relativt ungt forskningsomrÄde. En hel del forskning har dock gjorts inom omrÄdet. MÄnga studier har syftat till att utveckla metoder och tekniker som ska stödja arbetet i praktiken. Det har emellertid visat sig att dessa metoder och tekniker sÀllan anvÀnds av webbyrÄer. ArbetssÀttet inom branschen beskrivs ofta som ostrukturerat och ibland kaotiskt.
Arbetsgivares utrednings- och ÄtgÀrdsskyldighet: Vid trakasserier och sexuella trakasserier
Syftet med uppsatsen var att utreda vad arbetsgivares utrednings- och ÄtgÀrdsskyldighet vid trakasserier pÄ arbetsplatsen, enligt diskrimineringslagens 2 kap 3 § innebÀr, hur utredningen ska gÄ till i praktiken samt vilka ÄtgÀrder som ansetts vara skÀliga att vidta i förhÄllande det intrÀffade. Syftet var ocksÄ att utreda vad Arbetsdomstolen ansett vara trakasserier samt sexuella trakasserier. Vi har endast utrett utrednings- och ÄtgÀrdsskyldigheten vid trakasserier inom arbetslivet, trots att motsvarande skyldigheter Äterfinns för utbildningssamordnare och försvarsmakten. För att utreda rÀttslÀget anvÀnde vi oss av traditionell juridisk metod. Resultatet visade att arbetsgivaren först mÄste skaffa sig en uppfattning om vad som intrÀffat, genom att frÀmst tala med den som pÄstÄs ha blivit utsatt för trakasserier.