The purpose with this paper is that trough a description of the management control at Jitech AB find out if traditional management control have been abandoned for benefit for modern management control and in which extent the transition have happened. Further is the second purpose with this paper to find out which decisions that lies behind the design of the management control and how these are in opposition to with the theory..

Sammandrag Syftet med denna studie är att göra en studie av en skolas arbete med ett läsutvecklingsprogram, kallat LUS, efter Bo Sundblads (2001) LäsUtvecklingsSchema, genom att intervjua några deltagande lärare, ledningspersonal samt en projektledare inom kommunen. Syftet är också att få svar på om LUS- metoden är ett bra arbetssätt för att kunna se barns läsutveckling, samt att utvärdera skolans ovan nämnda arbete. Jag har intervjuat personal, ledning och ansvarig projektledare i kommunnämnden om deras arbete med LUS. Resultatet visar att lärarna i stortsätt är nöjda med hur metoden implementeras av skolledning och kommunnämnd. Metoden LUS fungerar bra, när man som lärare vill följa barns läsutveckling.

Syftet med rapporten är att försöka genomföra en traditionell företagsanalys på ett antal utvalda fotbollsklubbar från både England och Sverige. Vidare har det också undersökts vilka begränsningar och regler som UEFAs regelverk Financial Fair Play innehåller och vilka utmaningar implementeringen av detta regelverk kan innebära för klubbarna. Genom fotbollsklubbarnas årsredovisningar samt sex intervjuer har vi kommit fram till att en traditionell företagsanalys, som nyckeltalsanalys inte går att tillämpa på fotbollsklubbar på grund av ägartillskott och Soft Budget Constraint. Fotbollsklubbarna verkar i en hög grad av Soft Budget Constraint då det inte finns några incitament för klubbarna att sköta sin ekonomi. Financial Fair Play har instiftats för att förhindra både ägartillskott och stöd från stater i form av skattelättnader.

Vad gör projektledare för uppdragsutbildning vid en utvecklingsavdelning knuten till en högskola? Frågan utgör startpunkten för denna studie kring ledning av processer i spänningsfält.Syftet är att belysa projektlederi och kritiska faktorer knutna till detta projektlederi, genom de uppfattningar som projektledare ger uttryck för i en fokuserad gruppintervju med projektledarnas skriftliga narrativer som stimuleringsmaterial.Undersökningens underliggande och sammanflätade syfte är att finna en metod för att utreda en process, ett tillvägagångssätt som samtidigt kan stödja projektledargruppens individuella och kollektiva lärandeprocesser om sitt projektlederi.Studiens teoretiska ram utgörs av Jean Bartuneks dynamiska modell för kraft och vitalitet i förändringsagentgrupper och i förändringsagentgruppers arbete.Undersökningen visar att projektlederi i spänningsfält handlar om att balansera och kommunicera olika intressentgruppers krav och behov. Projektlederiet i denna studie pågår i en självfinansierande verksamhet, som är beroende av den statsbidragsfinansierade organisation den utgör en del av. Konstruktionen i sig bidrar till att skapa och återskapa spänningsfältet. Undersökningen visar vidare att konstruktionen i praktiken ger projektledare ett dubbelt uppdrag, dvs dels att utveckla intressenternas verksamheter, dels att fånga uppdrag för att finansiera verksamheten.

Då scenkomplexitet och ett högre antal ljuskällor blir vanligare inom spel har ett behov av algortimer för att hantera dessa scener, med bra prestanda, uppståt. En allt vanligare algoritm för detta är Deferred Shading. Rapporten utvärderar två olika metoder för Deferred Shading (traditionell Deferred Shading och Light pre-pass rendering)..

Informationsteknologins utveckling under de senaste decennierna har möjliggjort en utveckling mot en allt mer global värld. Marknaden internationaliseras och geografiskt avstånd väger inte längre lika tungt när ett samarbete ska etableras. Genom att lösningar för elektronisk kommunikation blir mer spridda, lättillgängliga och billiga, och i takt med att teknikmognaden i organisationer och hos medarbetare ökar, har inte bara den teoretiska organisationsbilden utan även vardagen i många företag börjat präglas av en ny geografisk bredd.Den här studien fokuserar på hur projektledare arbetar med lag- eller teamkänsla i projektgrupper som verkar i en miljö där de fysiska mötena är få eller helt saknas. Undersökningen fokuserar på de praktiska verktyg och arbetssätt som projekt­ledaren har och kan använda i projektet för att skapa lag- eller teamkänsla.Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med åtta projektledare i Sverige. De representerar olika branscher inom offentlig och privat verksamhet och arbetar med distribuerade team av olika typ och storlek.

Denna studie visar hur det fungerar att använda sig av Montessoripedagogik i högstadiets kemi- och biologiundervisning. Kan man använda sig av dessa metoder på en vanlig, traditionell skola? Vi har besökt två Montessoriinspirerade högstadieskolor i Stockholms län, intervjuat tre NO-lärare samt observerat själva undervisningsmomenten. Vi har sett att Montessoripedagogiken skulle kunna vara en stor hjälp för lärare på en vanlig, traditionell skola. Montessoris grundtankar finns redan hos oss lärare, det gäller bara att tillämpa dem mer konkret.

Nya metoder och dess verktyg är anledningar till varför många systemutvecklingsprojekt misslyckas. Orsaken är att verksamheter tycker att det är för svårt att anpassa metoderna. En systemutvecklingsmetod är RUP som denna rapport har avgränsats till. Det som undersöks i rapporten är hur en projektledare, då metoden RUP används, bör planera ett systemutvecklingsprojekt i syfte att förebygga centrala problem. Problempreciseringen anses vara viktig eftersom den i grund och botten handlar om att utveckla ett framgångsrikt informationssystem.För att få svar på problempreciseringen gjordes en surveyundersökning där tekniken intervju använts för att samla relevant information.

Hallgren, Emma & Ottosson, Ann (2008). Interaktion - En komparativ studie mellan I Ur och Skur och traditionell förskoleverksamhet rörande samspelet mellan barn och pedagog. (Interaction - A comparative study between ?I Ur och Skur? and traditional pre-schools, concerning the interaction between child and pedagogue.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. I vår studie har vi undersökt eventuella skillnader i mötet mellan pedagoger och barn i traditionell respektive utomhuspedagogisk förskoleverksamhet, I Ur och Skur. Vi ville lyfta fram de eventuella skillnader som finns för att förstå om och hur verksamhetens form påverkar mötet mellan pedagoger och barn och i vilken mån barnens behov och intressen tas till vara i verksamheten. Genom vår studie vill vi även lyfta fram den eventuella betydelsen av olika verksamhetsformer för tanken om en verksamhet för alla.

Denna kandidatuppsats behandlar ämnet ledarskap och beskriver hur ledarskapet hos en projektledare i Föreningen X har sett ut. Fokus ligger på projektledaren som den formella ledaren i projektgruppen och hur personen har hanterat sin projektledarroll. Studien ser närmare på projektledarens ledarroll utifrån ett styrande, stödjande och delegerande perspektiv samt de krav som sätts på projektledarollen. Utöver detta behandlas och presenteras den teori som rör krav på ledarskap, situationsanpassat ledarskap, tidsbegränsat ledarskap samt synen på svenskt ledarskap. Vidare presenteras den normativa modellen Fundamental Interpersonal Relationship Orientation (FIRO) som förklarar ledarskapet inom olika grupputvecklingsfaser.

Syftet är att beskriva och jämföra kvalitéer i texter producerade av elever i skolår 3 som undervisas efter traditionell läs- och skrivinlärning samt elever som undervisas efter metoden att skriva sig till läsning (ASL). Bakgrunden är till stor del uppbyggd kring olika aspekter av läs- och skrivinlärning och närliggande teorier kring de valda inlärningsmetoderna. Metoden som vi använde oss av för att finna dessa kvalitéer var textanalyser. Vi samlade in 48 stycken texter från två olika klasser med två olika undervisningsmetoder, ASL och traditionell undervisning. Resultatet vi kom fram till var att de fanns en stor variation i texterna.

Den här uppsatsen handlar om metoder som ryms inom lärstilar, samt processbarhetsteorin.  Uppsatsens syfte är att utifrån processbarhetsteorin jämföra syntaktiska resultat av traditionell undervisning om ordföljd i påståenden i huvudsatser i svenska som andraspråk hos vuxna sfi-elever med undervisning där eleverna erbjuds ett utbud av visuellt, auditivt, taktilt samt kinestetiskt material av detsamma. Undersökningen genomfördes som ett kvasiexperiment med en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Informanternas syntaktiska nivå analyserades enligt processbarhetsteorin före och efter de olika undervisningsmetoderna i grupperna. Resultatet visade att informanterna i experimentgruppen höjde sig i nivå enligt processbarhetsteorin i större utsträckning än informanterna i kontrollgruppen gjorde. Slutsatsen är att fler elever når en högre syntaktisk nivå när de får ett urval av visuellt, auditivt, taktilt och kinestetiskt material i grammatikundervisningen än när de endast undervisas traditionellt..

Syftet med den här rapporten var att undersöka hur och på vilket sätt fyra förskolor arbetar med matematik, samt om och hur de arbetar för att uppfylla läroplanens mål (Lpfö98). Undersökningen gjordes mot en Montessoriförskola samt en traditionell förskola. Dessutom används resultatet ur en annan undersökning av två Reggio Emiliainspirerade förskolor för att få en bredare grund i rapporten.För att få reda på frågeställningarna delades enkäter ut till personalen på förskolorna. Därefter gjordes intervjuer med en av föreståndarna på vardera förskola. Och för att få reda på hur pedagogerna arbetar med matematik i barngruppen gjordes löpande observationer.Slutsats: Den traditionella förskolan arbetar aktivt med matematik i vardagen, de två Reggio Emiliainspirerade förskolorna arbetar med matematik i vardagen men inte aktivt.

Reklambranschen är en bransch som lägger mycket fokus och stort värde på skapandet av originalitet och nytänkande för att frambringa effektiva lösningar. Reklam handlar om att påverka en individ och skapa reaktioner, vilket kan leda till att personen köper den marknadsförda produkten eller tjänsten. En reklambyrås vardag är att arbeta med flera olika uppdrag i varierade storlekar och projektledaren kan leda runt tjugo projekt samtidigt. Projektgruppen har en ständigt tuff utmaning att överträffa sig själva och kundens önskemål för att slå igenom marknaden samt nå ut till konsumenten. Projektledaren har en viktig roll i denna process genom att både leda sina medarbetare och att motivera dem till att vara kreativa.Denna studie har som syfte att studera samt ge exempel på hur projektledare på en reklambyrå motiverar kreativiteten hos projektdeltagarna.

Sedan 1940-talet har uppfattningen kring ledarskap gått från att man är född till ledare, till att alla kan utvecklas. Det finns olika sätt att bli projektledare i en organisation. Denna studie undersöker vad det innebär när en ledare är utbildad inom ledarskap och inte projektets ämnesområde. Att vara projektledare handlar inte om att ha stor kunskap inom projektområdet. Man måste vara en person som kan planera arbete, kommunicera effektivt, komma överens med alla slags människor och skapa god stämning.