Syftet med studien är att granska personalens erfarenheter av tidmätning och IT-baserad planering inom en enhet i hemtjänsten i en storstadskommun. Mina frågeställningar är som följer.? Hur upplever personalen IT-planerad schemaläggning och tidsregistrering i sitt arbete?? Hur påverkas hemtjänstens personalgrupper?Utifrån ett semistrukturerat frågeformulär har hemtjänstpersonal under intervjuer berättat om sina erfarenheter om IT-baserad arbetsplanering och tidmätning. Intervjuresultatet har jag analyserat med hjälp av Ingrid Nilsson Motevasels (2002) idealtyper, kollektivisten och den autonome samt Harry Bravermans (1977) redogörelse av Taylors principer om scientific management. Personalens upplevelse efter införandet av IT-planering och tidmätning av utförd hjälp i hemmet beskrivs ur ett personalperspektiv.

The current planning philosophy is based on a political utopic modernism founded during the first part of the 20th century. The focus is, in planning a defined area, to maximize the internal efficiency and to create a competitivesociety. During the latter part of the former century globalization changed the context, thus creating the need for a new way of approaching physical planning. This paper shows that the historical and philosophicalmetaphor of flow can be applied to meet the demands in the global city. It also shows how the edge, as where interaction takes place, is an important part of the content that has to be defined.

Abstrakt Denna studie är ett examensarbete i mastersprogrammet inom fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Studien handlar om vilka möjligheter det finns för att planera bebyggelse i områden som riskerar att drabbas av översvämningar. Examensarbetet belyser den problematik som finns gällande osäkerheten kring hur mycket havsnivån stiger och hur kommunerna ska förhålla sig till det i sin planering. Utifrån en fallstudie av två svenska kustkommuner, Helsingborg och Nacka, belyses deras strategier och åtgärder för att hanterar den osäkerhet kring stigande havsnivåer genom fysisk planering. I fallstudien diskuteras två planeringstjänstemäns syn på den egna kommunens hantering av översvämningsrisken och vilken kunskap de besitter om den aktuella frågan.

SAMMANDRAG: Akademiker och praktiker framhåller en gemensam kritik kring den traditionella budgeteringens tillkortakommanden. Ett stort urval av akademisk litteratur och artiklar går att finna kring denna kritik. Vad som saknas är dock ett konkret förtydligande av hur företag i praktiken lyckats avskaffa budget och arbeta med budgetlös styrning. Denna uppsats syftar att utifrån Handelsbankens långa tradition utan budget fylla det tom- rum som upplevs finnas kring budgetlös styrning och beskriva hur denna styrning fungerar i praktiken. Utifrån ett ?practice-based perspective? är utgångspunkten att undersöka hur Handelsbankens vardagliga arbete sker, vilka budgetproblem denna budgetlösa styrning lö- ser och att identifiera möjliga nya problem den medför.

Syftet med detta arbete är att hitta en alternativ produktionsgren till ägaren för det utvalda fallföretaget efter gårdens förutsättningar och göra relevanta kalkyler så att ägaren får ett tillräckligt bra underlag att fatta ett beslut på för de närmsta åren. Den aktuella gården ligger i Värmland belägen på Värmlandsnäs. Idag bedrivs det spannmål- och grisproduktion, men efter många års rationalisering på gården börjar det finnas arbetsutrymme för en alternativ produktion som ett extra ben att stå på. Förutsättningarna på gården är mycket goda med bra anpassad miljö för kronvilt och befintliga maskiner och mark för egen-producerat foder. Marknaden i Sverige för närodlat svenskt kött har på senare tid ökat. Men det är fortfarande så att den traditionella hjortköttproduktionen är svår att få lönsamhet på och man måste på något vis förädla sin vara. Valet föll på att titta närmare på mobilslakthantering och jämföra det med traditionell uppfödning där man skjuter djuren i en hage och sedan skickar till ett slakteri.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Landskapsvårdens hantverk, 15 hp, [2014].

Examensarbetet syftar till att utreda möjligheterna till ett nya bostäder i norra delen av Ljungby stad. Det utgörs av ett komplext och splittrat område som består av såväl bostäder, industrier, avslutade deponier med mera. Metodiken består av inventering, analys och planförlag. Inventeringen skapar grund för analysen som ska utkristallisera vilka områden som kan vara lämpliga för nya bostäder ? det vill säga planförslaget. Med ett andra ord ett traditionellt examensarbete inom ramen för programmet för Fysisk planering. Ljungby växer långsamt.

För att skapa mer verkliga siffror och aktualitet i beslutsunderlag har lean accounting som ekonomistyrningsmetod uppkommit. Metoden sägs bättre komplettera de förändringar som skett mot mer processorientering inom företag. Syftet med denna uppsats är att beskriva de skillnader och likheter som förekommer mellan traditionell ekonomistyrning och lean accounting. Även hur lean accounting kan utgöra ett mer komplett styrsystem i processorienterade företag i dess strävan mot lönsamhet, diskuteras. Detta görs för att identifiera de brister som sägs uppkomma då traditionella ekonomistyrningsmetoder används i processorienterade företag.

Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Den fysiska planeringen kan skapa en bättre bebyggd miljö som påverkar folkhälsan i befolkningen. Kommunerna har ansvar för folkhälsan genom olika politikområden samt genom bland annat fysisk planering. I Trosa kommun finns riktlinjer för folkhälsoarbetet utarbetade för att denna aspekt ska integreras i hela den kommunala verksamheten. Syftet med uppsatsen var att studera nyckelpersoners upplevelser av hur folkhälsoaspekter integreras i den fysiska planeringen i Trosa kommun.

I samband med att de två senaste regionala utvecklingsplanerna upprättats har regionplaneringen i Stockholms län kommit att utvecklas till att fokusera mer på dialog och process via sociala nätverk. Syftet med denna uppsats är att undersöka varför denna utveckling kommit till stånd och hur den sett ut samt analysera hur regionplaneringen bedrivs genom dessa sociala nätverk. Det empiriska materialet har bestått av intervjuer med representanter från olika samverkansprocesser som bedrivs eller har bedrivits inom det fallstudieområde jag valt; Stockholmsregionens gröna kilar. Den teoretiska utgångspunkten har varit territorial governance samt kommunikativ och kollaborativ planering. Slutsatserna är att regionplaneringens frånvaro av lagstiftad genomförandemakt ger dem en annan makt över den regionala utvecklingen i form av tillgång till governancenätverk.

Inga riklinjer från statligt håll finns för Sveriges skolors skolgårdar. De kan vara hur små eller storasom helst och de kan vara hur innehållsrika eller innehållslösa som helst eller inte ens existera.Högstadieskolor är ett relativt outforskat ämne som inte har getts något stort utrymme i forskningom elever och deras skolgårdar. Deras utemiljö bör dock inte vara mindre viktig för det och justskolgårdar är en av Sveriges mest eftersatta utemiljöer. För att skolan ska kunna ge en fysisk miljösom är stimulerande för lärande och utveckling och som främjar fysisk aktivitet krävs det engenomtänkt planering av den i både skola och på skolgården. Skolgården har tidigare reglerats frånstatligt håll och det har påverkat skolgårdarnas utseende genom tiden.

Ocker är ingen ny företeelse, då det finns uttryck för ocker i Bibeln. Definitionen för ocker har ändrats genom åren. Syftet med uppsatsen är att belysa ocker och jämföra med 36 § avtalslagen Uppsatsen använder traditionell juridisk metod. Traditionell juridisk metod innebär att man använder olika rättskällor som lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin. Kriterier för ocker är trångmål, oförstånd, lättsinne och beroendeställning.

Vi har jämfört elevers resultat på matematiska problem på en traditionell skola och en montessoriskola. Vi har även jämfört flickornas resultat med pojkarnas..

I denna uppsats har jag försökt belysa vad som legat till grund för att fatta ett beslut om att starta en riktad fritidsgårdsverksamhet bara för tjejer år 2006 i Borås. Jag har också velat studera vad som attraherar flickorna med verksamheten och om traditionell fritidsgårdsverksamhet i närområdet påverkats. För att få svar på dessa frågor har jag intervjuat politiker, tjänstemän och fritidsledare. Flickor som besöker Tjejgården och Göta fritidsgård har fått svara på en enkät och jag har som komplement också studerat en tidigare fritidsgårdsenkät som Borås Stad genomförde hösten 2006. I mitt resultat kommer jag fram till att Borås Stad både behövde tillgodose ett behov av verksamhet för tjejer och att man på detta sätt också ville förebygga eventuella framtida svårigheter hos målgruppen.

Från skillnad till 1950-talets hemsamariter som spenderade hela sin arbetstid hos de gamla är dagens vårdbiträdes arbete allt mer styrt av detaljerade arbetsscheman. I samband med 1990-talets höga krav på effektivisering inom omsorgen ersätts den manuella planeringen med IT - planering i allt fler hemtjänstverksamheter. Alla dessa förändringar har betydelse för vårdbiträdenas arbetstillfredsställelse. Syfte med denna studie var att jämföra två olika hemtjänstgrupper där den ena hemtjänstgruppen planerade arbetet manuellt och den andra hemtjänstgruppen planerade arbetet med hjälp av ett datasystem. Undersökningen skulle visa hur olika former av arbetsplanering påverkade vårdbiträdenas arbetstillfredsställelse: vårdbiträdenas ansvar för arbetet och deras självbestämmande/inflytande över det vardagliga arbetet.