Syftet med detta arbete är att undersöka vilken syn gymnasielärare och elever har på estetiska läroprocesser och schemaläggning. Inledningsvis ges en litteraturöversikt kring estetiska läroprocesser och tidsanvändning i skolan. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts, tre med gymnasielärare och tre med gymnasieelever om deras syn på dessa frågor. Uppsatsen avslutas med ett diskussionskapitel där litteraturen vävs samman med resultaten från intervjuerna. Framförallt eleverna har en traditionell syn på schemaläggning och det tycks råda en hierarki mellan de estetiska och de teoretiska ämnena. Schemaläggningen är en viktig faktor för läroprocessernas kvalitet men även andra faktorer spelar in..

Diskussionsforum på internet har idag redan etablerat sig som ett verktyg som gemene man använder sig av vid informationssökning. Denna uppsats undersöker om vad yttrandefriheten på internetforum idag ger för implikationer på det offentliga rummet. För att undersöka och diskutera kring dessa frågor har därför litteraturstudier om det offentliga rummet genomförts. Uppsatsen jämför även rapporteringen från internetforumet Flashback Forum med traditionell massmedia i ett enskilt fall..

Larsson, Linda (2012) Erfarenhetslärande i skolan: - Belyst genom en kvalitativ fallstudie av en studieresa. Examensarbete på avancerad nivå i pedagogik. Akademin för utbildning och ekonomi. Lärarprogrammet på högskolan i Gävle.Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka erfarenhetsbaserat lärande i skolan. För att göra det har jag valt en skola som har infört en tradition att deras niondeklassare får arbeta fram pengar och åka på en studieresa till Auschwitz i Polen.

Mobilmarknadsföring har uppmärksammats i media som en ny och unik marknadsföringsform. Uppsatsen undersöker hur mobilmarknadsföring fungerar, vilka nya möjligheter det ger och varför dessa möjligheter används eller inte idag.Information, som sedan applicerats i en marknadsföringsteori, har inhämtats genom djupintervjuer. Resultatet är att mobilmarknadsföring inte används som en unik marknadsföringsform, men är en marknadsföringskanal med unika möjligheter som dock inte används fullt ut.Slutsatsen är att mobilmarknadsföring idag används som traditionell marknadsföring på grund av dess liknande karaktäristika..

Arbetet handlar om barns motoriska och sociala utveckling och hur leken påverkar och är en förutsättning för att barnen ska utvecklas inom dessa områden. I arbetet har en observation av barns lek under raster utförts. Observationerna är genom förda på en skola i södra Sverige, i en 1:a klass..

Utställningar kan ses som världens äldsta massmedia. Utställning innebär att man gestaltar en miljö där människor kan träffas och uppleva något med alla sina sinnen. Utställningsmediet kan ta tillvara på hela den moderna medietekniken och är därför väldigt lätt att utforma efter egna tankar och idéer. I detta examensarbete har utställningsmediet använts som en del i marknadsföringen av Pite Havsbad men också för att fira havsbadets sjuttioårs jubileum som äger rum i år, 2013. Utställningen består av två delar, dels en digital presentation men även en traditionell del. Rapporten avslutas med slutsatser samt rekommendationer för framtida utställare..

Masshantering är en viktig beståndsdel av projekteringen för både entreprenören och beställaren vid infrastrukturprojekt, i form av väg- och järnvägsbyggen, samt vid byggnationer som involverar förflyttningar av stora schaktmassor. I dagsläget sker planering av masshantering i stor utsträckning traditionellt, vilket innebär omfattande handberäkningar och tillämpning av aktivitetsbaserad planering. Utveckling av datorstödda planeringsprogram har bidragit till en förändring av masshanteringsprocessen. Huvudsyftet med detta examensarbete är att undersöka på vilka sätt masshanteringsprocessen potentiellt kan effektiviseras vid understöd av planeringsprogram som tillämpar lokalitetsbaserad planering. Vidare också redovisa skillnaden i transportkostnader mellan traditionell planering och planering som tillämpar planeringsprogram.Undersökningen utfördes genom en jämförelse mellan traditionell planeringsprocess vid masshantering och planeringsprocess vid masshantering med tillämpning av lokalitetsbaserat planeringsprogram.

Detta arbete är en studie om elevers"eget arbete". Undersökningens syfte är att kritiskt granska arbetsformen. Informationen samlar jag in via en mindre litteraturstudie och empiriskja unsersökningar. Slutsatser jag gjort i undersökningen är att arbetsformen kan vara ett inlärningshinder om eleverna bara får arbeta efter denna metod..

I detta arbete undersöks huruvida svenska skolan når de mål som är satta för geografiundervisningen i år 5 och i år 9. Litteraturgenomgången tar upp vad kursplanen i geografi anger samt lite om geografiundervisning och om hur man bedömer elevers egenhändigt ritade kartor. Fältundersökningarna som gjorts i år 5 och i år 9 redovisas, analyseras och diskuteras utifrån kursplanens mål..

Syftet med vårt examensarbete var att studera hur gymnasieelever upplevde högläsning som undervisningsmetod. Som metod använde vi oss av enkäter, observationer samt loggböcker. Vårt resultat visade att flertalet elever uppskattade vår högläsning och mycket tyder på att den kan ses som ett bra alternativ och ett komplement till traditionell litteraturundervisning. Slutsatser vi kan dra är att denna metod på ett naturligt sätt bidrog till att samtliga elever inbjöds till att uppleva texten och skapa ett engagemang för skönlitteratur vilket främjar ett fortsatt intresse för ämnet..

Hur ritar man en bra skola? Rolig, stimulerande, trivsam och trygg. Frisinnad nog att delta i skolans process av ofärdighet i idog strävan mot ständigt nya färdigheter. Som utvecklas hand i hand med eleven, läraren och pedagogiken..

Syftet med detta arbete är att få syn på och försöka förstå elevers perspektiv gällande ett skolprojekt som de varit delaktiga i under höstterminen 2011. Skolprojektets tema var ?Människan och samhället? och dess syfte var att ge eleverna möjlighet att uttrycka sig med hjälp av och prova på olika estetiska gestaltningsformer. Skolprojektet avslutades i en hybridutställning. Vår emperi består av material insamlat under skolprojektets gång, så som filmade klassrumssituationer, elevers loggboksanteckningar och elevutvärderingar.

Syftet med vår studie är att undersöka pedagoger i förskolans erfarenheter utav sitt eget arbetssätt i traditionella förskolor samt i Reggio Emilia inspirerade förskolor, för att kunna genomföra en jämförelse. Metod: Studien bygger på sex intervjuer med pedagoger ifrån tre traditionella förskolor samt tre Reggio Emilia inspirerade förskolor. Under dessa intervjuer deltog 1-3 pedagoger, vilka var utbildade förskollärare eller barnskötare. Intervjuunderlaget bestod utav fem centrala frågor, utifrån vilka vi bad informanterna berätta om sina erfarenheter för oss. För att analysera de utskrivna intervjuerna valde vi att genomföra en meningskategorisering.

Syftet med studien var att utforska och uppmärksamma vissa aspekter i clownens agerande och uttryck som enligt mig kan bli en tillgång för lärare. Genom en diskursanalytisk ansats studerade jag hur den så kallade relationella pedagogikens sätt att formulera pedagogik som en fråga om mellanmänskliga möten kan kopplas samman med teaterclownens teknik. Genom att identifiera/skapa gemensamma diskurser inom dessa två till synes skilda begreppsområden blev det möjligt att förstå teaterclownens teknik som just ett erbjudande för läraren att möta eleverna på nya sätt. De viktigaste aspekter som jag funnit i detta möte handlar om: det nödvändiga med mötet; det kontrollerbara och ickekontrollerbara;att se den andra; att avvakta, ge tid och att visa sig. Genom vidare resonemang kring dessa kopplingar mellan den relationella pedagogiken och teaterclownens teknik, ges några förslag på hur läraren kan förhålla sig och eventuellt agera i en undervisningssituation.

Vi har utgått ifrån det sociokulturella och  fenomenografiska  perspektivet i vår studie. Vår studie har behandlat vilket material som finns och används på respektive förskolor i arbetet med matematiken.  Vi har även undersökt på vilket sätt materialet används av lärarna och av barnen samt om det finns en  matematisk  miljö  på  förskolorna,  och  i  så  fall, hur  den  kommer  till uttryck.   Syftet   med  vår  studie   var  att   ta   reda   på   användningen   av matematikmaterialet  på  förskolor  som  arbetar  utifrån  Montessori  inriktad pedagogik och Reggio Emilia inspirerad pedagogik. Vi har även tagit reda på pedagogers tankar bakom matematikmaterial. Studien har inte som syfte att jämföra de olika pedagogikernas användning av material. Vårt empiriska insamlande  material  har  tagits  fram  via  intervjuer  och  observationer.