
Sökresultat:
1139 Uppsatser om Tradition möter samtid - Sida 12 av 76
Republikerna bakom slöjan - En komparativ analys av tre iranska ledare och deras politiska samtid.
FrÄn 1979 till 2004 kan tre faser i den iranska republikens postrevolutionÀraera identifieras, ofta refererade till som ?de tre republikerna?. Den förstarepubliken inleddes med den islamska revolutionen och avslutades medKhomeinis död 1989. Den andra prÀglades av konsolideringen av de statligainstitutionerna under president Hashemi Rafsanjanis styre frÄn 1989 till1997. Den tredje inleddes med en överraskande presidentseger för denreformvÀnlige Mohammad Khatami 1997 till 2004.Denna uppsats har sökt svara pÄ frÄgan vad för sorts islamsk republikIran har utvecklats till under sitt första kvartal och hur de politiskamaktspÀnningarna har sett ut och förÀndrats under denna period.Vi har utgÄtt frÄn Juan Linz kriterier om vad som karaktÀriserar enauktoritÀr regim, men pÄ grund av det iranska systemets inneboendespÀnningar som lagstadgats i konstitutionen och pÄ grund av den maktkampsom bedrivits inom de politiska institutionerna mellan semidemokratiskaföresprÄkare och semidiktatoriska, sÄ har vi varit tvungna att vidga vÄrtresonemang..
Tradition och tyst kunskap
Kunskap överförs stÀndigt mellan mÀnniskor. Inom en organisation Àr kunskapsöverföringen mellan medarbetarna ofta sÀrskilt strukturerad och i synnerhet om det Àr inom samma profession. Tyst kunskap Àr förknippat med viss oklarhet i hur kommunikationen kan gÄ till och vad som kan kommuniceras. I uppsatsen refereras och jÀmförs Bertil Rolfs och Bo Göranzons skilda stÄndpunkter om den tysta kunskapens natur. Traditionen Àr för dem bÄda det verktyg som möjliggör överföring av tyst kunskap.
"Det Àr ÀndÄ lÀraren som bestÀmmer" : En intervjustudie om elevinflytande i SO-undervisningen i Ärskurs 9
Uppsatsen Àr en kulturanalys som med utgÄngspunkt i den brittiska popikonen Boy George behandlar intersektioner mellan maskulinitet, sexualitet, populÀrkultur och makt. Syftet Àr att skildra Boy George i sin specifika kontext, nÀrmare bestÀmt den brittiska musikindustrin pÄ 1980- talet. Mot den bakgrunden analyseras hur hans maskulinitet och sexualitet kan förstÄs som ett uttryck för synen pÄ sexualitet och kön under hans samtid. Uppsatsen syftar till att urskilja vilka normgrÀnser relaterade till kön och sexualitet Boy George rörde sig inom genom en nÀrstudie av detaljer i rörlig bild och text. Uppsatsen utgÄr frÄn queerteori, med anvÀndning av begreppet heteronormativitet samt den heterosexuella matrisen som analytiskt verktyg.
Raimundus Lullus och jakten pÄ den universella skatten : om sprÄk och kunskap i biblioteksvÀrlden
Detta specialarbete syftar till att söka utröna den syn pÄ sprÄk och kunskap, som ligger bakom det sÀtt pÄ vilket biblioteken strukturerar sitt arbetsmaterial, dvs media, för att kunna Ätervinna dem. Jag följer en tradition frÄn Platon via skolastiken, Leibniz och positivismen fram till vÄra dagars forskning om artificiell intelligens, som gör gÀllande att all kunskap Àr möjlig att fÄnga med ett exakt sprÄk och en universell metod. Uppsatsen avslutas med en kritisk diskussionom detta systemtÀnkande..
Demokrati, inte populism ? en studie av en grupp ungdomars tankar kring folkbibliotekets uppdrag i en omvÀlvande samtid
This study deals with the Swedish public library in our changeable time. New technology, an altered media situation with a growing digitalization, globalization and a society focusing on the individual and the market have put the public library in a new, indistinct position. It is described as facing an identity crisis. The aim of this thesis is to, by interviewing a group of young people ages 15-16, find out what the public library is for this user group and what it ought to be according to them. How do they value the services provided by the public library? Are there services they miss? The thesis also aims at relating the opinions of the young people to earlier research.
Under ytan i Hjalmar Söderberg romankonst.
Hjalmar Söderbergs romaner presenterar en hel del olika kvinnobilder. Det handlar om dom svaga typiserade och schablonmÀssiga frÄn romanerna: Ellen, en förtyckt arbetarflicka, Dagmar som pÄ nÄgot sÀtt försöker bevara husfriden till allt pris, Harriet Skotte en kvinna för kÀrlekens och tidens ideal. Det handlar Àven om de nya starka kvinnobilderna frÄn perioden kring sekelskiftet: MÀrta som representant för den borgarkvinna medveten om sin tids moral, den okÀnda kvinnan som skildras med en inre styrka som gör att hon hÄller emot den orÀttvisa könsrelationerna och samtidigt Àlskar sin man för kÀrlekens skull, inte lojaliteten, vi har Helga Gregorius som tar sitt Àktenskap i egna hÀnder och försöker styra sin framtid, och slutligen den starkaste kvinnobilden av dem alla, Lydia. Lydia, en kvinnobild som tÀvlar pÄ samma villkor som mÀnnen, som Àr i makt över sin egen sexualitet och samtidigt lever ett liv som sedan lÀnge innan hade varit vigt Ät mÀnnen. Detta Àr vad uppsatsen försöker presentera, en ny syn pÄ Hjalmar Söderbergs romankonst och hans kvinnobilder.
Hinder och möjligheter : En jÀmförande studie kring lÀrares och förskollÀrares tankar av vad som uppfattas vara betydelsefullt för samarbete i arbetslag
LÀrare i dagens skola förvÀntas att vilja arbeta tillsammans med andra lÀrare i arbetslag, men har dock en lÄng tradition bakom sig att individuellt planera och leda arbetet i klassummet. FörskollÀrare Ä sin sida har en lÀngre tradition bakom sig att tillsammans planera och leda arbetet bland barnen. Men vad Àr viktigt för samarbete i arbetslag? Syftet med studien Àr att bidra till kunskap om variationer i förskollÀrares och lÀrares tankar kring arbetslag i förskola och skola med fokus pÄ det som uppfattas vara betydelsefullt för samarbete, för att sedan jÀmföra dessa bÄda yrkesgruppers uppfattningar. Med hjÀlp av en kvalitativ metod har tre lÀrare samt tre förskollÀrare intervjuats för att hitta olika sÀtt att förstÄ vad som Àr betydelsefullt för samarbete i arbetslag.
Att rÀtt fira sin gudstjÀnst : GudstjÀnstens relevans för kyrkan och för den kyrkotillhörige sett ur anstÀlldas och förtroendevaldas perspektiv
The Church of Sweden had barely 6.5 million members in 2012. Just over 1% of the members visit a church service regularly every Sunday. The number of visitors in worship services has diminished continuously for a very long time. From 1990 to 2010, the annual number of visitors at the main worship services has decreased by 50% from 9 million to about 4.5 million. The service activities can still be maintained at the current level because the many passive members still pays their membership fee.
SkÄrby : En kultplats med lÄng tradition
The ancient site of SkÄrby, situated about twenty kilometres south of Stockholm, includes one very large cairn enclosured by a stone wall with a small cairn attached to it. Cairns are originally thought of as graves, but resent research shows that they are more likely to have been religious objects. The constructions are seated on a small hill with a view over the lake Bornsjön which used to be a bay of the lake MÀlaren. This place has been the object of worship throughout the whole Bronze Age. Over the years the manifestation of the worship changed, but the place for it stayed the same..
Slöjdprocessen : processbedömning i trÀ/metallslöjd
The globalization of political and economic processes is a growing moral concern for theologians and political philosophers alike. My thesis aims to outline, analyze, and compare church studies of globalization with global theories of justice.To do this, I draw upon recent studies of globalization made by the World Council of Churches (WCC) and the Lutheran World Federation (LWF). The WCC and LWF are two global reaching church organizations. They have a common aim of uniting churches for ecumenical dialogue and are involved in social, economic, political, and ecological questions. The WCC and LWF analyze globalization by applying biblical and theological principles from the Christian tradition.
I dag Àr det Internationella kvinnodagen : Rapporteringen i svensk dagspress den 8 mars 1978?2013
Den hÀr uppsatsen belyser hur svensk dagspress har uppmÀrksammat Internationella kvinnodagen den 8 mars Ären 1978, 1988, 1998, 2008 och 2013 för att se om det gÄr att utlÀsa nÄgon skillnad i rapporteringen över tid. De dagstidningar som undersöks Àr Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet, Sydsvenskan SnÀllposten och VÀsterbottens-Kuriren för ett rikstÀckande perspektiv.I studien kombineras diskursteori och nyhetsvÀrderingsteori för att förstÄ utvecklingen av dagspressens rapportering den 8 mars.Resultatet av innehÄllsanalysen visar att Internationella kvinnodagen har fÄtt en normaliserad stÀllning i dagspressens nyhetsvÀrdering den 8 mars. Vi kan konstatera att dagspressens förutsÀttningar för rapporteringen i samband med Internationella kvinnodagen har förÀndrats sedan Är 1978. I vÄr samtid tycks det nÀrmast omöjligt att inte uppmÀrksamma Internationella kvinnodagen den 8 mars, vilket inte var fallet Är 1978. Detta sÀtter vi i sammanhang med dagordningsteorin om publikens antagna förvÀntningar pÄ medierna, samt teorin om att diskurser utgör ramar om vad som Àr möjligt att sÀga eller inte sÀga i sÀrskilda sammanhang.
Litteraturundervisningens olika skepnader
In this essay, I analyze the syllabus for Swedish with specific regard to literature teaching. I identify three different perspectives which carries seperate implications. First, a text-centered perspective, which tends to position the importance of the text as a part of a tradition. However, this seems to distance the reading from the reader, and place the importance of the reading event outside the student. The consequence might be that the student employs an instrumental reading which simply responds to a pre-set idea of meaning.
SÀg mig vad du Àr: Balkan : En mediebaserad diskursanalys med fokus pÄ relation och pÄverkan
The globalization of political and economic processes is a growing moral concern for theologians and political philosophers alike. My thesis aims to outline, analyze, and compare church studies of globalization with global theories of justice.To do this, I draw upon recent studies of globalization made by the World Council of Churches (WCC) and the Lutheran World Federation (LWF). The WCC and LWF are two global reaching church organizations. They have a common aim of uniting churches for ecumenical dialogue and are involved in social, economic, political, and ecological questions. The WCC and LWF analyze globalization by applying biblical and theological principles from the Christian tradition.
I mötet mellan tradition och förÀndring : Om Wikipedia som encyklopedi
This study is about Wikipedia which defines itself as a free online encyclopaedia. Our chief interest lies in the debate and the controversy which has arisen around Wikipedia. After reading critical articles concerning Wikipedia we found that the debate for most parts had one identifiable theme namely the question whether Wikipedia is an encyclo-paedia or not.Encyclopaedia as a term and a phenomenon has a long tradition. Wikipedia, despite calling itself an encyclopaedia, functions differently in comparison to more traditional encyclopaedias. These traditional views involve encyclopaedic structure, its organiza-tion and its functions.
En skola för vissa? : GY 2011 ur ett utbildningshistoriskt- och rÀttvisefilosofiskt perspektiv
Uppsatsen Àr en litteraturstudie och syftar till att kritiskt belysa den nu pÄgÄende gymnasiereformen ur ett utbildningshistoriskt perspektiv med sÀrskilt fokus pÄ enhetlighet, jÀmlikhet och likvÀrdighet, för att se likheter med och avvikelser frÄn tidigare strÀvanden. Reformen analyseras sedan ur ett liberalt jÀmlikhetsperspektiv efter John Rawls? teori om rÀttvisa. I rÀttviseanalysen fokuserar jag sÀrskilt differ-entieringen av gymnasiet i högskoleförberedande respektive icke högskoleförbered-ande program.   I min utbildningshistoriska analys visar jag hur reformen Àr ett trendbrott i svensk utbildningspolitisk tradition dels genom att ange kunskapsnivÄn i skolan som frÀmsta orsak till reformen och inte sociala aspekter, dels eftersom den innebÀr en ÄtergÄng till en differentierad gymnasieskola. Samtidigt visar det sig att utbildningspolitiken Àr klassiskt borgerlig och i det avseendet Àr reformen inte överraskande.   En rÀttvis skolstruktur erkÀnner den kultur- och kunskapstradition som eleverna Àr en del av, för dem tidigt in i denna tradition, och lÀr dem efterhand att anvÀnda sina kunskaper pÄ ett personligt sÀtt.