Sökresultat:
2128 Uppsatser om Trćdlösa lokala datanät - Sida 59 av 142
ErsÀttning i praktiken ? I samband med byggandet av Citybanan
Denna studie har utförts i uppdrag av UmeÄ kommun i syfte att uppfylla det lokala delmÄlet om en giftfri uppvÀxt. De vill nu fÄ en uppfattning om hur massagolv kan pÄverka inomhusmiljön i en förskola, och om dessa golv generellt uppfyller deras policy för materialanvÀndning. Massagolv Àr fogfria och porfria golv, de lÀggs ut som en flytande plastmassa och efter hÀrdning blir de mycket tÄliga mot bÄde kemisk och mekanisk belastning. De flesta massagolven baseras pÄ hÀrdplasterna epoxi, akryl och polyuretan. Dessa plaster har olika egenskaper som gör de optimala i olika typer av förhÄllanden.
Ensiling characteristics of Banana peelings
Urbaniseringen i Kampala vÀxer snabbare Àn den ekonomiska tillvÀxten, vilket skapar en stor grupp mÀnniskor med sÄ svag köpkraft att de inte kan köpa mat för dagen. En lösning pÄ problemet Àr att odla sin egen mat, men med de begrÀnsade landarealer som en vÀxande befolkning leder till, finns det inte tillrÀckligt med mark att odla eller bedriva extensiv boskapsproduktion. Bönderna tvingas dÀrför att utfodra djuren med de biprodukter som genereras frÄn hushÄllet och frÄn den lokala marknaden. Uganda Àr en av vÀrldens frÀmsta bananproducenter, dÀr den större delen av produktionen gÄr till landets egna humankonsumtion, vilken i sin tur genererar enorma kvantiteter bananskal varje Är. Bananskalen sÀljs pÄ de lokala marknaderna och utgör en billig foderkÀlla till framförallt idisslare för Ugandas bönder.
Vad försiggÄr i produktionen? : En fallstudie pÄ Aller Tryck AB
Att ha kontroll över informationen och se till att denna Àr korrekt Àr numera en förutsÀttning för att kunna bedriva en effektiv verksamhet. Utöver detta krÀver en effektiv organisation Àven att man har kontroll och överblick över de processer vilka finns i organisationen.Dessa processer mÄste kunna beskrivas och ÄskÄdliggöras för att pÄ sÄ sÀtt kunna se vart informationen skapas och om detta Àr ett bra tillvÀgagÄngssÀtt.För att kunna göra detta har jag sÄledes studerat litteratur kring information och informationssystem för att pÄ sÄ sÀtt kunna redogöra för hur data bör hanteras för att kunna omvandlas till korrekt och bra information vilken kan anvÀndas sÄsom beslutsunderlag. Utöver detta har litteratur kring processbeskrivningar studerats för att pÄ ett sÄ korrekt sÀtt som möjligt kunna ÄskÄdliggöra de processer vilka finns i organisationen. Med detta som grund kunde sedan organisationen studeras för att finna problem i hanteringen och skapandet utav data och information.Aller Tryck AB uttryckte tidigt ett önskemÄl om att erhÄlla en processbeskrivning över sin produktion och de informationsflöden vilka kan synliggöras hÀr. De efterfrÄgade Àven en kontroll utav den data vilken ligger till grund för mycket av arbetet i produktionen och dennes planering.En processbeskrivning gjordes sÄledes samt att en fallstudie genomfördes för att kunna pÄvisa de faktorer vilka pÄverkar den data vilken misstÀnktes för att vara inkorrekt.Resultatet pÄvisade stora brister i mÀtmetoderna och hanteringen av denna information.
LÄngtidsobservation av fysisk aktivitet och inaktivitet mÀtt med acelerometri
Studiens syfte Àr att genom lÄngtidsobservation (effektiv tid, 21 dagar) mÀtt med accelerometri, kartlÀgga och undersöka nivÄn av fysisk aktivitet och inaktivitet hos vuxna individer, samt undersöka hur den individuella variationen och variationen inom gruppen pÄverkar hur lÀnge en individ behöver observeras för att korrekt kunna rangordna dem. Totalt deltog 33 vuxna individer, som bar en accelerometer pÄ höger höft under all deras vakna tid i 4 veckor. Av dessa hade 27 individer valid accelerometerdata som sedan anvÀndes för vidare analys. AccelerometerinstÀllningarna var satta till att registrera data över en axel med en tidsintervall av 5 sekunders epok. De skÀrningspunkter för de olika intensitetsnivÄern var <100 counts per minute (cpm) för inaktivitet, 2000->6000 cpm för moderat till hög intensitet (MVPA) samt >6000 cpm för hög intensitet. Datan analyserades av deltagarnas ackumulerade tid i de valda intensitetsnivÄerna/vecka. Resultatet visar att samtliga individer Àr tillrÀckligt fysiskt aktiva i enlighet med nuvarande rekommandationer av fysisk aktivitet för vuxna, baserat pÄ den ackumulerade tiden av MVPA/vecka.
PÄ vÀg mot ett hÄllbart resande? : En fallstudie kring den lokala kollektivtrafiken i UmeÄ tÀtort
Sustainability and the traffics impact on the environment have become increasingly central within spatial planning. For many years, planning has been focusing on building new roads - this has resulted in increased use of automobiles, which many believe is unsustainable in the longer term. Therefore, authorities at national, regional and local level want to increase the use of alternative transport modes ? such as walking, cycling and traveling by bus.The thesis intends to study if the Municipality of UmeÄ?s policies for sustainable development have led to an increased use of public transportation. The use of public transport in UmeÄ is also compared with developments at national level, in order to see if there are differences in the level and trend.
Naturvetenskap i förskolan : Mekanismer som pÄverkar lÀrarens planering och realisering av naturvetenskapen i förskolan.
Den hÀr rapporten undersöker vilken uppfattning och kunskap lÀrarna i förskolan har om naturvetenskap och hur den införlivas i praktiken enligt förskolans lÀroplan och lokala styrdokument. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ: (i) Vad Àr naturvetenskap för lÀrarna i förskolan? (ii) Vilka mekanismer styr lÀrarnas planering och realisering av naturvetenskapen i det pedagogiska vardagsarbetet?Material och data till undersökningen har samlats ihop genom kvalitativa intervjuer med sju lÀrare i förskolan.Rapporten visar att övervÀgande delen av lÀrarna i förskolan ser naturvetenskapen som att vistas i skog och mark. Vad det gÀller faktorer som pÄverkar planering och realisering av naturvetenskapen framkom det genom intervjumaterialet att det Àr: (i) Kompetens, (ii) förstÄelse av naturvetenskapen och dess innehÄll och (iii) insikten av de styrdokument som förskolan lyder under.UtifrÄn gÀllanden styrdokument i förskolan Àr naturvetenskapen ett kunskapsomrÄde som bör lyftas och synliggöras i den pedagogiska vardagen. För att uppfylla dessa krav bör lÀrarna i förskolan öka sin kunskap inom denna vetenskapsgren..
LÀrares och elevers uppfattningar om respons inom svenskÀmnet : En undersökning pÄ gymnasiet
Detta arbete undersöker vad de lÀrare och elever som deltagit i undersökningen, har för uppfattningar angÄende respons pÄ elevers skriftliga arbeten inom svenskÀmnet. Undersökningen genomfördes pÄ en gymnasieskola i mellersta Sverige och inkluderade 41 informanter. Samtliga informanter intervjuades och elevernas och lÀrarnas uppfattningar jÀmfördes sedan med varandra i syfte att gestalta eventuella kontraster och likheter.    Undersökningen visar att det finns bÄde likheter och skillnader mellan lÀrarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons pÄ elevers skriftliga arbeten i svenskÀmnet. Sex av tio lÀrarinformanter nÀmnde exempelvis att respons pÄ den globala textnivÄn prioriteras i deras skrivundervisning men sju av tio elevinformanter anser att det Àr vanligt förekommande att lÀrarrespons prioriterar den lokala textnivÄn i elevtexter. Att det finns tydliga skillnader mellan lÀrarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons kan indikera att responsarbetet mellan lÀrarinformanterna och elevinformanterna bör vidareutvecklas ytterligare för att det ska vara givande för samtliga parter. .
Effekter av ett lokalt kollektivavtal för lÀrare pÄ kommunal skola : - ur lÀrarnas perspektiv.
Sedan 2012 har man kunnat skapa lokala kollektivavtal som ökar lÀrarnas schemalagda arbetstid till 40 timmars arbetsvecka frÄn de traditionella 35 timmar, detta i syfte att öka lÀrares förutsÀttningar. Denna studie vill upplysa om den pÄverkan samhÀllsutvecklingen har pÄ lÀraryrket och de behov pÄ arbetsorganisationsförÀndringar detta medför för lÀrare. Denna kvalitativa studie har undersökt avtalseffekter ur ett lÀrarperspektiv, dÀr tio pedagoger intervjuats. Studiens resultat för fram effekter inom fyra omrÄden: arbetstider, samarbete, extra undervisningstid samt arbetsmiljö. Resultatet för fram skillnader mellan olika lÀrarkategorier och pedagogernas Äsikter kring den planeringstid samt undervisningstid som ökats.
Arbetsmotivation : En fallstudie av Swedbanks införande av en ny affÀrsmodell
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka, beskriva och analysera hur medarbetarna pÄSwedbank upplevt den organisationsförÀndring som en ny affÀrsmodell medfört, vad gÀller attförstÀrka personalens motivation. AffÀrsmodellen syftar till att decentralisera beslutsfattandet ochstÀrka ansvaret samt formalisera yrkesroller hos den enskilde pÄ kontoret. Detta blir intressant attundersöka dÄ det enligt senare motivationsforskning visat att faktorerna autonomi, kompetensoch samhörighet ska verka för optimal arbetsmotivation vilket liknar Swedbanks affÀrsmodell.Vi utgÄr frÄn ett explorativt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr vi, för att besvara vÄrt syfte, har utförtsemistrukturerade intervjuer med sju respondenter frÄn tre lokala bankkontor i Uppsala.Undersökningen resulterade i att personalen har övergripande upplevt ökad lagkÀnsla, berikandearbetsuppgifter och ökat ansvar, vilket de mottagit positivt och engagerande. Vi har dragitslutsatsen att det Àven behövs en viss typ av formalisering inom autonomibegreppet för attindividen ska uppleva arbetsuppgifterna optimalt tillfredsstÀllande..
OsÀkerhet i vÀrlden - Leder till osÀkerhet i pensionsredovisningen?
Bakgrund och problem: Under hösten 2008 bröt den nu rÄdande finanskrisen ut vÀrldenöver. Redovisningsprofessionen anser att bristande transparens i redovisningen avkreditinstituts skuldsÀttning Àr en av orsakerna till krisens omfattning. Fluktuationerna iflertalet marknadsrÀntor har vÀckt frÄgan om turbulensen avspeglas i redovisningen, dÄmarknadsrÀntor ligger till grund för vissa redovisningsval. I denna studie undersöks hurrÀntevolatiliteten i de svenska statobligationerna pÄverkat valet av diskonteringsrÀnta, samtvilka eventuella egenskaper hos företag som kan inverka pÄ detta val.Syfte: Syftet med denna undersökning Àr, (1) att förstÄ om rÀnteturbulensen hösten 2008 haftstor pÄverkan pÄ företagens val av diskonteringsrÀnta i Ärsredovisningen samt (2) attidentifiera karakteristika, vilka kan pÄverka valet av diskonteringsrÀnta.AvgrÀnsningar: Studien Àr avgrÀnsad till att undersöka svenska börsnoterade företags val avdiskonteringsrÀnta för förmÄnsbestÀmda pensionsplaner Är 2008. Alla företag i studien harrÀkenskapsÄr = kalenderÄr.
BistÄnd för förÀndring : en studie av svenskt bistÄnds pÄverkan pÄ lokal nivÄ i Rwanda
Den hĂ€r uppsatsen undersöker hur svenskt bistĂ„nd pĂ„verkar lokala förhĂ„llanden i Rwanda. Genom att analysera hur en NGO verksam i Rwanda, Vi-skogen, pĂ„verkas av de riktlinjer som satts upp av Sida, Sveriges bistĂ„ndsorgan, sĂ„ visar den hur en instrumentell instĂ€llning i bistĂ„nd kan vara etiskt problematiskt, samt ett hot mot sjĂ€lva genomförandet. Först fokuserar analysen pĂ„ Vi-skogen Rwandas inbördes relationer och hur dessa pĂ„verkas av den instrumentella mĂ„lsĂ€ttningen, för att sedan vidgas till att diskutera hur deras arbete i Rwanda pĂ„verkas, och hur detta pĂ„verkar de bönder de arbetar med. Studien bygger pĂ„ empiriskt material insamlat under ett tre mĂ„naders besök till Rwanda och Vi-skogen. Analysen anvĂ€nder sig frĂ€mst av JĂŒrgen Habermas teorier kring systemets kolonialisering av livsvĂ€rlden, samt Erving Goffmans teorier om individers sjĂ€lvpresentation i samhĂ€llet.
Ărebro och Opole, lika som bĂ€r? : - En komparativ studie av miljöarbetet i tvĂ„ medelstora stĂ€der i Sverige och Polen
MÄnga av dagens miljöproblem Àr kopplade till urbana omrÄden. I strÀvan efter att nÄ enekologisk hÄllbar utveckling Àr det av stor vikt att stÀderna för ett aktivt miljöarbete. Sedan1970-talet har EU arbetat med miljöfrÄgor och utarbetat flera strategier för hur en hÄllbarstadsmiljö ska uppnÄs i Europas stÀder. Under senare Är har allt fler av lÀnderna i Europaanslutit sig till unionen, vilket medfört en stor differentiering mellan medlemslÀnderna. Förmedlemsstater inom den Europeiska unionen som Ànnu inte har ett vÀlutvecklat miljöarbetehar EU en viktig roll att spela.
Barnmorskan Bertil och floristen Leif : En innehÄllsanalys om hur mÀn kvinnliga yrken framstÀlls i svensk dagspress
Kvinnliga yrken Àr yrken som domineras av kvinnor, exempelvis barnmorska,tandhygienist, sjuksköterska och förskollÀrare. Men det finns Àven mÀn som hardessa yrken och det skrivs ocksÄ dÄ och dÄ om dem i tidningar. De Àr ovanliga, menblir vanligare dÄ det görs satsningar för att fÄ in fler mÀn pÄ dessa arbetsplatser.Att undersöka hur de framstÀlls i media och se vilka varianter av manlighet somförmedlas Àr syftet med denna undersökning. Materialet kommer frÄn svenskdagspress och innefattar bÄde lokala och rikstÀckande tidningar.För att svara pÄ frÄgestÀllningarna gjordes en kvalitativ innehÄllsanalys. Materialetomfattar tolv artiklar med intervjuer med mÀn i kvinnodominerade yrken.Resultatet visar att de flesta mÀnnen inte tÀnker sÄ mycket pÄ manligt och kvinnligtoch kÀnner inte att deras manlighet Àr hotad av det kvinnliga yrket.
KyrkogÄrden under 1700-talet : Ett förslag till rekonstruktion av Hjortsberga kyrkogÄrd
Syftet med arbetet Àr att undersöka hur kyrkogÄrdar har utvecklats fram till idag. Det syftar ocksÄ till att ge förslag pÄ hur en modern kyrkogÄrd kan rekonstrueras samt skötas för att Äterspegla förhÄllandena under 1700-talet. Den valda kyrkogÄrden Àr Hjortsberga i Ronneby församling.Dagens kyrkogÄrd med klippta hÀckar och krattade grusgÄngar har en ca hundraÄrig historia. Före 1800-talet var den i huvudsak en anlÀggning med sparsam vÀxtlighet som inte Àgnades nÄgon planering. GrÀs var högvuxet och det hÀnde Àven att kreatur betade innanför murarna.Arbetet bygger pÄ litteratur- och arkivstudier sÄvÀl som intervjuer.
Redovisning av intÀkter frÄn kontrakt med kunder
RedovisningsomrÄdet bearbetas stÀndigt för att moderniseras och förbÀttras. Som ett led i harmoniseringsprocessen mellan IFRS och US GAAP hÄller IASB och FASB pÄ att arbeta med ett gemensamt projekt för att förÀndra regelverket för redovisning av intÀkter. Samarbetet tog fart Är 2002 och sedermera Är 2008 publicerade man tillsammans ett diskussionsunderlag för allmÀnheten att kommentera. Arbetet fortskred och Är 2010 var man följaktligen redo att utfÀrda ett förslag till standard; ett förslag som kom att revideras och ges ut i ny upplaga Är 2011.Syftet med denna studie Àr att undersöka vad revisionsbyrÄer och normgivande organ har för Äsikter om 2011 Ärs förslag till standard gÀllande redovisning av intÀkter frÄn kontrakt med kunder. Vi vill ocksÄ jÀmföra dessa Äsikter de bÄda grupperna emellan för att se om de skiljer sig Ät.