Sök:

Sökresultat:

695 Uppsatser om Träspeglar - Sida 35 av 47

IÂŽm a good parent and i take responsipility. A discourse analysis on discussions about the social servicesÂŽ interventions in families with children on Familjeliv.se

Syftet med denna uppsats har varit att belysa hur bilden av socialtjÀnsten förmedlas pÄ internetforumet Familjeliv.se. VÄrt fokus har legat pÄ barnfamiljers kontakt med socialtjÀnsten. Vi har undersökt om vi kan se nÄgra mönster i hur socialtjÀnsten beskrivs och om detta skiljer sig Ät om Àr en ?klient? eller en socialarbetare som skriver inlÀgget. Syftet har ocksÄ varit att belysa hur ett internetmedie pÄverkar sÀttet att kommunicera.

Copingstrategier hos ungdomar med cancer

BakgrundUngdomsÄren innebÀr en övergÄngsperiod i livet dÄ barndomen fullbordas och livet som vuxen pÄbörjas. Denna tid kan vara mycket omvÀlvande till följd av den psykologiska och biologiska utvecklingen som sker. Att under ungdomsÄren samtidigt leva med en cancersjukdom kan innebÀra stora pÄfrestningar och resulterar inte sÀllan i mycket stress och Ängest. Isolering frÄn vÀnner, förlorad sjÀlvstÀndighet och kroppsliga förÀndringar Àr exempel pÄ faktorer som ungdomarna med cancer upplever som stressande och Ängestfyllt. För att försöka minska dessa negativa kÀnslor anvÀnder sig ungdomarna av olika copingstrategier.SyfteSyftet med studien var att beskriva copingstrategier hos ungdomar med cancer.MetodFör att besvara studiens syfte valdes forskningsmetoden litteraturstudie.

DOM HAR JU ÄNDÅ HELA TIDEN FÖRSÖKT ATT HJÄLPA MIG- ÄVEN OM DOM INTE HAR HJÄLPT MIG PÅ RÄTT SÄTT

DOM HAR JU ÄNDÅ HELA TIDEN FÖRSÖKT ATT HJÄLPA MIG- ÄVEN OM DOM INTE HAR HJÄLPT MIG PÅ RÄTT SÄTT EN INTERVJUSTUDIE OM BRUKARES UPPLEVELSER AV PSYKIATRISK VÅRD LINA DAM FORMARE CARIN HASSELSKOG Dam Formare, L & Hasselskog, C. Dom har ju Ă€ndĂ„ hela tiden försökt att hjĂ€lpa mig- Ă€ven om dom inte har hjĂ€lpt mig pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt. En intervjustudie om brukares upplevelser av psykiatrisk vĂ„rd. Examensarbete i Psykiatrisk omvĂ„rdnad, 91-120 högskolepoĂ€ng. Malmö Högskola: Fakulteten för HĂ€lsa och SamhĂ€lle, Institutionen för vĂ„rdvetenskap, 2014. Bakgrund: Den psykiatriska vĂ„rden har en lĂ„ng och omvĂ€xlande historia, och psykiatrisk ohĂ€lsa betraktas idag som en vĂ€xande utmaning för samhĂ€llet.

Balanced Scorecard : Utveckling och utmaningar för IP Industri & Projektconsult AB

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och förklara hur ett balanserat styrkort kan se ut för IP Industri & Projektconsult AB samt vilka utmaningar och problem företaget kan uppleva.Balanced Scorecard Àr idag ett aktuellt Àmne. Allt fler företag planerar att införa ett styrkort i sin verksamhet. DÀrför har vi grundat vÄr uppsats utifrÄn följande problemformulering: ?Hur ska ett balanserat styrkort vara uppbyggt för att kunna anpassas för verksamheten samt vilka utmaningar och problem kan uppstÄ för företaget vid uppbyggnad och implementering av ett balanserat styrkort??Vi har i huvudsak anvÀnt oss av en deduktiv ansats och en kvalitativ metod i vÄrt arbete. Vi har valt att anvÀnda oss av intervjuer som underlag för vÄr empiriska undersökning.

Bara för att morsan sitter bredvid dÄ mÄste man sÀga ja : Elevers uppfattning av sÀrskilt stöd i grundskolan

Studier om elever i behov av sÀrskilt stöd domineras av lÀrarperspektivet, fÄ studier har ett elevperspektiv. Den hÀr studiens syfte Àr att beskriva och förklara uppfattningar som elever i behov av sÀrskilt stöd har av det sÀrskilda stödet, vad det gÀller vari problematiken ligger, stödÄtgÀrdernas utformning generellt sett, det egna lÀrandet och pÄ de specifika ÄtgÀrderna utvecklingssamtal och ÄtgÀrdsprogram. För att beskriva elevers uppfattningar har metoden i studien en fenomenografisk ansatts. Data har insamlats via intervjuer med 11 elever i grundskolans senare Är. Resultatet visar att eleverna uppfattar sÀrskilt stöd i tre dimensioner, individ dimension, gemensam dimension och yttre dimension. I individ dimensionen Àr elevernas uppfattningar fokuserade pÄ individnivÄ, eleven har problem med ett eller flera skolÀmnen. LÀrandet Àr inriktat pÄ att nÄ mÄlen för godkÀnt utan att reflektera över nyttan av kunskaper.

Elevers tankar om hÀlsa : Vad lÀr sig elever om hÀlsa i skolan?

SammanfattningDen hÀr uppsatsen handlar om skolelevers uppfattning om vad hÀlsa Àr och vad de lÀr sig om hÀlsa i skolan. I uppsatsen kommer jag ocksÄ gÄ in pÄ om eleverna anvÀnder sig av hÀlsa nÀr de Àr i skolan, hemma och pÄ fritiden. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad elever har för tankar om hÀlsa. För att kunna ta reda pÄ det sÄ utgÄr jag frÄn forskningsfrÄgorna: Vad lÀr sig elever om hÀlsa enligt dem sjÀlva? AnvÀnder eleverna sina kunskaper om hÀlsa i skolan, hemmet och pÄ fritiden?Min ansats Àr kvalitativ och den metod jag anvÀnder för att fÄ svar pÄ mina frÄgor Àr intervjuer.

Samtal om alkohol mellan sjuksköterska och patienter - faktorer som pÄverkar : En litteraturöversikt

Bakgrund: Sedan 1990-talet har alkoholkonsumtionen i Sverige ökat och under de senaste tio Ären har Àven alkoholskador och alkoholrelaterad sjukhusvÄrd tilltagit. Att identifiera och ta upp patienters alkoholproblematik ingÄr i sjuksköterskans arbetsuppgifter men rollen i samtal om alkohol Àr otydlig och mÄnga sjuksköterskor anser sig sakna tillrÀckligt med kunskap och utbildning för detta.Syfte: Syftet var att belysa de faktorer som pÄverkar sjuksköterskans samtal med patienter om alkohol.Metod: En litteraturöversikt baserad pÄ fem kvalitativa och sex kvantitativa vetenskapliga artiklar utfördes. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl Plus with Fulltext, Google Scholar, Medline, Nursing & Allied Health Source. Deras resultat granskades och analyserades efter likheter och olikheter, vilket resulterade i en sammanstÀllning med nya teman.Resultat: Analysen resulterade i fem teman med faktorer som pÄverkar samtal om alkohol. Kunskap och utbildning visar att dessa har en positiv effekt pÄ att samtal kring alkohol förs och att majoriteten av alla sjuksköterskor efterfrÄgar mer kunskap och utbildning.

Coaching - En vÀg till utveckling och förÀndring?

Denna kvalitativa studies syfte Àr att belysa coachingfenomenet för att pÄ sÄ sÀtt fÄ en djupare förstÄelse för vad det Àr som skapar utveckling för individen och hur detta upplevs av den som blir coachad. Genom följande frÄgestÀllningar uppnÄr vi vÄrt syfte: Vad gör en coach nÀr den coachar? Samt vilka faktorer identifierar coachen och den som blir coachad som betydelsefulla för en lyckad process?Den vetenskapsteoretiska ansats som studien utgÄr frÄn Àr Hermeneutiken och metoden Àr kvalitativ, med tematiskt öppna intervjuer för insamlingen av det empiriska materialet. Intervjuerna Àr genomförda vid olika tillfÀllen med sex personer vilka arbetar som coach inom arbetslivet i södra Sverige samt med fyra personer som har blivit coachade. Coacherna och de coachade har inget samband med varandra.

De som kallas besvÀrliga : En litteraturstudie om begreppet besvÀrlig patient och strategier vÄrdare anvÀnder i mötet med dessa patienter

Bakgrund: Femton procent av alla möten inom vÄrden upplevs som besvÀrliga av vÄrdpersonal. BesvÀrliga möten inom vÄrden har stora följdverkningar, inte bara för patienten utan Àven för vÄrdpersonalen. De ?besvÀrliga? patienterna riskerar att fÄ sÀmre vÄrd och bemötas med mindre respekt Àn övriga patienter. BesvÀrliga patienter Àr inte nÄgon vÀl definierad patientgrupp utan karaktÀriseras av en mÀngd olika egenskaper och symptom.

Korrelation mellan upplevelse och representationer av stadsrum: En fallstudie av centrala Örnsköldsvik

I dagslÀget finns det en mÀngd anvÀndbara metoder att ta hjÀlp av för att skapa representationer av stadsrum. Att beskriva stadsrum Àr dock inte helt enkelt och man kan utgÄ frÄn mÄnga olika aspekter. Befintliga stadsanalyser baseras ofta pÄ antingen kvalitativa eller kvantitativa mÄtt, men stadsbyggnad Àr en komplex uppgift och dÀrför krÀvs en sammanvÀgning av olika mÄtt för att fÄ ett mer balanserat resultat.Syftet med arbetet Àr att identifiera likheter och skillnader mellan de vi upplever och de mÀtbara i rummet genom att undersöka sambandet mellan representationer av stadsrum och upplevelsen av stadsrum. Mer specifikt studeras geometriska och topologiska representationer av stadsrum och hur stadsrum upplevs.Studien bygger pÄ anvÀndandet av tre olika metoder; en geometrisk och en topologisk studie av stadsrum samt en enkÀtstudie med fokus pÄ hur stadsrum upplevs. Arbetet pÄbörjades genom en litteraturstudie.

Den mÄngtydiga hembygdens roll i Helmer Grundströmstidiga diktning : En tematisk studie med biografiskt stöd

Denna studie undersöker temat ?hembygden? i Helmer Grundströms tidiga diktning. Metodengrundar sig pÄ en kombination av hermeneutisk tematik och ett biografiskt material, för att pÄ sÄ viskunna sammankoppla författarens liv med hans diktning. Tematiken hÀrleds ur avsnittet kallat?Mallarmés poetiska universum?, ur Jean-Pierre Richards L'univers de Mallarmé, men avviker frÄndenna pÄ vissa punkter.

Kulturell inverkan pa uppfattning av auktoritet : en jamforelse mellan studenter pa Karlstads och Alicantes universitet

Denna studie Àmnar undersöka vilka egenskaper chefer besitter som bÀst kommer motiverar nÀstagenerations anstÀllda att följa chefers order och beslut och hur detta pÄverkas av kulturellafaktorer. För att uppnÄ detta syfte har en enkÀtundersökning utförts bland studenter pÄ ettuniversitet i Sverige och ett i Spanien, mer specifikt Karlstads och Alicantes universitet.EnkÀtundersökningen visar hur studenter rangordnar fem faktorer som enligt French och Raven(1959) definierar makt. Respondenterna till enkÀtundersökningen ombads rangordna dessa PowerBases (PB:s) efter hur mycket auktoritet varje PB ansÄgs ge upphov till i en anstÀllds synvinkel.Stickprovsresultatet frÄn Karlstads universitet anses vara representativt för helastudentpopulationen vid Karlstads universitet. Detta antagande grundas pÄ att stickprovet varslumpvist utvalt, samt att stickprovet Àr tillrÀckligt stort med tanke pÄ populationensstandardavvikelse och storlek. Stickprovet frÄn Alicantes universitet uppfyller inte ovanstÄendekriterier och kan ej anvÀndas i generaliserade syfte.

Revision -och redovisningsbranschen : Hur vÀl sammanfaller utbildningskraven med arbetsmarknadens krav

Uppsatsen behandlar Ă€mnet personalutbildning, som strĂ€cker sig sedan lĂ„ngt tillbaka i tiden och omtalas i form av lĂ€rande. Detta har satt sina spĂ„r i mĂ„nga organisationer i form av interna utbildningar och vidareutbildningar. Uppsatsen inriktar sig pĂ„ yrket revision och redovisning som Ă€r en bransch som satsar stark pĂ„ personalutbildningar.Huvudsyftet med denna studie Ă€r att ta reda pĂ„ vad revisionsbolagen söker för kvalifikationer hos den nyexaminerade samt se ifall den nyexaminerades tidigare utbildningskompetens matchar deras krav pĂ„ vilka kompetenser denne skall besitta. Ett delsyfte Ă€r att fĂ„ insyn i studentens uppfattning om den egna utbildningen i organisationen.Författarna har valt att anvĂ€nda sig utav bĂ„de kvalitativa och kvantitativa ansatser, dĂ€r den kvalitativa utgörs av tre intervjuer med tre olika revisionsbolag KPMG, Öhrling Pricewaterhouse Coopers och Linderbergs Grant Thorton. Den kvantitativa ansatsen utgörs av en ?begrĂ€nsad attitydstudie?, dĂ€r tio ny examinerade studenter tillfrĂ„gades, i form av en likertskala, om deras uppfattning av den egna organisationen.Uppsatsen slutsatser visar att revisionsbolagen söker olika kvalifikationer hos den nyexaminerade och en matchning av dessa kvalifikationer ger bĂ€sta möjliga resultat vid anstĂ€llning.

MĂ„l och verklighet, Ă€r det samma sak? : ÖverensstĂ€mmer elevers sjĂ€lvskattade kunskap med de nationella mĂ„len i kursen Idrott och hĂ€lsa A

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka elevers sjÀlvskattade kunskap i förhÄllande till mÄlen i den nationella kursplanen för kursen Idrott och hÀlsa A. Samt om detta skiljer sig mellan en storstad och en mindre stad.StÀmmer elevernas sjÀlvskattade kunskap överrens med de nationella mÄlen som ska vara uppnÄdda efter avslutad kurs i Idrott och hÀlsa A 100 p?Hur skiljer sig den sjÀlvskattade kunskapen hos eleverna i en storstad respektive mindre stad?MetodI denna studie har vi anvÀnt oss av en kvantitativ metod i form av enkÀter. En kvantitativ undersökning var lÀmplig för studien dÄ den behandlade en bred syn pÄ elevernas sjÀlvskattade kunskaper betrÀffande uppnÄendemÄlen inom kursen Idrott och hÀlsa A. Totalt deltog 170 elever i gymnasiet frÄn Ätta klasser, varav fyra klasser var frÄn en storstad och fyra var frÄn en mindre stad.

Vad skall lÀras, pÄ vilket sÀtt och varför : Om eftergymnasial yrkesutbildning i dyningarna av högskolereformen 1977

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka elevers sjÀlvskattade kunskap i förhÄllande till mÄlen i den nationella kursplanen för kursen Idrott och hÀlsa A. Samt om detta skiljer sig mellan en storstad och en mindre stad.StÀmmer elevernas sjÀlvskattade kunskap överrens med de nationella mÄlen som ska vara uppnÄdda efter avslutad kurs i Idrott och hÀlsa A 100 p?Hur skiljer sig den sjÀlvskattade kunskapen hos eleverna i en storstad respektive mindre stad?MetodI denna studie har vi anvÀnt oss av en kvantitativ metod i form av enkÀter. En kvantitativ undersökning var lÀmplig för studien dÄ den behandlade en bred syn pÄ elevernas sjÀlvskattade kunskaper betrÀffande uppnÄendemÄlen inom kursen Idrott och hÀlsa A. Totalt deltog 170 elever i gymnasiet frÄn Ätta klasser, varav fyra klasser var frÄn en storstad och fyra var frÄn en mindre stad.

<- FöregÄende sida 35 NÀsta sida ->