Min projektredogörelse beskriver arbetet med att framställa en handbok/handledning om samtidskonst som är lämpad för lärare i grundskolans senare år. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur och om samtidskonst används i undervisningen. Intervjuer som genomfördes med lärare från sju olika skolor i Malmöområdet visade att samtidskonst sällan tas i bruk i klassrummet. De flesta av lärarna menade att de hade ett intresse av samtidskonst men att kunskap om ämnet är nödvändig om den ska kunna användas som ett pedagogiskt redskap. För att åtgärda detta har jag skapat en handbok/handledning utifrån lärarnas egna önskemål där handledning och grundläggande kunskap om samtidskonsten ges.

Den senaste forskningen inom svenska som andraspråk förespråkar genrepedagogik, för att eleverna bättre ska förstå vad språket gör för arbete åt oss, beroende på val av genre. Detta skapar en större språklig medvetenhet hos eleverna. Som metod för att nå genre- kompetens används cirkelmodellen, vilket gynnar ett sociokonstruktivistiskt lärande i klassrummet. För att som lärare lättare kunna anamma de senaste rönen inom forsk- ningen skulle det vara önskvärt om läromedelsförfattare också tog ett mer tydligt avstamp i både forskning och kursplanernas krav på språkkompetens. Den här under- sökningen är en analys av ett läromedel för sfi kurs B och C ur ett genrepedagogiskt perspektiv och en analys av kursplanen för läs och skriv inom C-kursen.

Idag växer andelen flerspråkiga elever i skolan, och vi lärare står inför en stor utmaning att ge dessa elever goda språkliga kunskaper. I dagens samhälle ställs det stora krav på vår förmåga att kunna kommunicera med vår omgivning både i tal och i skrift. Examensarbetets övergripande syfte är att förstå hur lärare arbetar tillsammans med flerspråkiga elever i skolan. Detta har gjorts genom att besvara följande frågeställningar. Vilka modeller finns det för att följa elevernas inlärningsprocess och språkutveckling? Hur bedömer lärare elever med svenska som andraspråk? Vilken plats har modersmålet i klassrummet och i undervisningen? Hur skiljer man inlärningssvårigheter från språksvårigheter för de flerspråkiga eleverna?Metoden som använts i denna studie är kvalitativa semistrukturerade intervjuer och icke-deltagande ostrukturerade observationer. Resultaten av studien visar att när en nyanländ elev kommer till skolan gör klassläraren och SvA-läraren en kartläggning.

Aphasia is a linguistic impairment which affects communication and may have an impact on a person?s narrative ability. The purpose of the present study was to analyse the narrative ability in aphasia by narrative interviews with people with aphasia and their partners. The interviews were scrutinised for strategies used in joint narration involving couples where one of the spouses has aphasia. The definition of strategies was methods to cope with communicative difficulties often due to aphasia.

Syftet är att undersöka vilken inverkan gymnasielärares kursstart har på elevernas motivation och delaktighet. Vad är det som händer i klassrummet och vilka faktorer påverkar elevernas motivation och delaktighet? Fokus ligger på relationen lärare ? elev och elevernas inflytande. Utifrån en kvalitativ metod har två klassrumsobservationer, två lärarintervjuer samt sex elevintervjuer uförts. Resultatet visar på en viss skillnad mellan lärare och elevers uppfattningar om vad som inverkar på kursstarten och i sin tur påverkar eleverna. Lärarna betonar betydelsen av kommunikation med eleverna medan eleverna uttrycker behovet av en tydlig kursgenomgång och en möjlighet att påverka arbetsformerna.

Denna studie avhandlar möjligheten att använda pedagogiska datorspel för att möta dagsfärska och framtida behov i matematikundervisningen i grundskolan. Uppsatsens två frågeställningar ämnar att undersöka om datorspelsanvändande kan motiveras utifrån skolans styrdokument, samt vilka slags hinder som uppstår i klassrummet vid ett införande. För att svara på frågorna har litteratur och kvalitativa intervjuer med en spelutvecklare och en IT-pedagog använts. Studien visar datorspel i undervisningen kan medföra positiva effekter på motivation, variation, individanpassning och digitala färdigheter. Att alla dessa områden är viktiga delar i undervisningen har stöd i skolans styrdokument. För att användningen av datorspel skall bli en framgång måste dock många områden klaffa.

Vi har valt att undersöka progressionen i elevinflytandet i en verksamhet på en skola i Mellansverige, där vi har fokuserat på elevens perspektiv och lärarens roll. Vi har undersökt progressionen i årskurserna 1, 3 och 5 för att se skillnader och likheter i elevinflytandet. Vårt syfte är att undersöka om eleverna har det inflytandet som de är berättigade till utifrån styrdokumenten. Vi har använt oss av både intervjuer med elever och lärare och av observationer. Resultatet visar att elever, oberoende av vilken årskurs som de befinner sig i, vill ha ett ökat elevinflytande utifrån intressen och idéer.

Avsikten med detta examensarbete är att identifiera, beskriva och förstå företeelser och processer som är en del av den muntliga matematiska kommunikationen mellan lärare och elev i klassrummet. För att uppnå detta har observationer som metod använts och dessa har gjorts i årskurs två och fem. Undersökningen gjordes utifrån två undervisningstyper, helklassundervisning och bänkundervisning. Resultatet visar att vid dessa undervisningstyper är kommunikationen till stor del av lotsande och sluten karaktär. Det vill säga att läraren leder eleven mot svaret genom mer och mer avgränsande frågor respektive att läraren använder frågor som det finns ett, och endast ett rätt svar till.

Hösten 2013 stormade det i Sverige ett flertal gånger. En av dem, stormen Ivar, fällde 4,3 miljoner skogskubikmeter privatägd skog med kärnområde i Medelpad och Jämtland. De senaste åren har varit stormtäta och en mängd erfarenheter finns från att hantera stormarnas konsekvenser. Dock saknas forskning om hur skogsägarna resonerar efter en storm och upp-lever de stormtjänster som erbjuds, vilket lade grunden för detta examensarbete. Syftet var därför att ta reda på och förklara hur skogsägarna upplevde stormen Ivar från stormtillfället till nästan ett år efter stormens framfart, vad som påverkar den upplevda tjänstekvaliteten och hur framtidens stormtjänst bör se ut.

Det här är ett examensarbete som undersöker skillnader i verbala interaktionsmönster mellan ett sfi-klassrum och ett diskussionsforum i en kommun i södra Sverige. Med avstamp i resultatet och analysen av undersökningen förs också en diskussion kring hur den språkutvecklande potentialen i informella lärandemiljöer kan tillvaratas inom den formella undervisningssituationens ram. Interaktionsmönstren har kartlagts genom kvantitativa observationsstudier med avseende på lärar-/ledaryttranden, inläraryttranden, lärar-/ledarinitiativ, inlärarinitiativ, språkstöttning mellan lärare/ledare och inlärare samt språkstöttning inlärare emellan. Det finns även en kvalitativ aspekt på undersökningen där interaktionsturer som är representativa för de olika aktiviteterna redogörs för och tolkas. Resultatet analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv, med förankring i Vygotskijs teori, framför allt rörande interaktionens betydelse för språkutveckling.

Gränsdragningen mellan närings- och hobbyverksamhet är särskilt svår i hästverk-samheter där det nästan alltid finns ett inslag av personligt nöje i utövandet. En verk-samhet ska bedrivas yrkesmässigt, självständigt och med ett vinstsyfte för att uppfyl-la näringskriterierna i 13 kap. 1 § IL. Är kraven på näringsverksamhet inte uppfyllda så kan verksamheten istället beskattas som hobby. Det räcker oftast inte att hästverk-samheten bedrivs med ett vinstsyfte utan den måste i princip generera ett överskott för att inte beskattas som hobbyverksamhet.

Syftet med uppsatsen är att ur ett genusperspektiv hitta sätt att stärka elevers självförtroende för att förbättra deras matematikprestationer. Först görs en litteraturstudie och därefter genomförs en kvantitativt utformad enkät med 73 elever från fyra klasser i årskurs ett på NV/SP-programmen, samt kvalitativa intervjuer med åtta av eleverna och de fyra matematiklärarna. Resultaten av undersökningarna visar bland annat att pojkarna har bättre självförtroende än flickorna och att fler elever med starkt än med svagt självförtroende uttrycker att de behöver uppmuntran från sin lärare. En handlingsplan utformas för att förbättra elevernas självförtroende. Den tar bland annat upp elevers och lärares attityder, uppmuntran, samarbete, arbetsklimatet i klassrummet samt reflektioner kring händelser som kan påverka självförtroendet..

Detta arbete a?r en sja?lvstudie i att utveckla improvisation pa? saxofon. Syftet a?r att utforska hur det a?r mo?jligt att uppna? en niva? av frihet i det improviserade spelet. En grundtanke som presenteras i inledningen a?r att all musik egentligen kommer ur improvisation.

Vårt examensarbete handlar om elevers upplevelser och tankar kring inflytande, medbestämmande och demokrati i skolan. Vi har lämnat ut enkäter och intervjuat i två klasser från två olika skolor. Resultatet av enkäterna och intervjuerna visar att när eleverna får frågan om vad de skulle vilja göra på lektionerna svarade de ofta saker som de var bekanta med. Intervjuerna visade även att eleverna skulle vilja bestämma mer angående innehållet i lektionerna. De ville dock inte i så stor utsträckning planera tillsammans med läraren, hellre ge förslag som läraren kunde planera utifrån.

Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa hur lärare skapar mening åt alternativa verktyg/kompensatoriska hjälpmedel i sin undervisning. Det empiriska materialet utgörs av inspelade samtal från fyra fokusgrupper bestående av sammanlagt 19 personer från fyra grundskolor. Resultatet visar att informanterna i första hand ser möjligheter, men även begränsningar, med att använda it i klassrummet. De är eniga om att verktygen är användbara, men visar att det är viktigt att fundera kring hur de ska användas pedagogiskt. I pedagogernas berättelser framgår att elever har fått bättre självförtroende, blivit mer motiverade för skolarbete och klarat studierna bättre tack vare de alternativa verktygen. De medverkande pedagogerna visar sig också ha ett pragmatiskt förhållningssätt till it och alternativa verktyg.