Sök:

Sökresultat:

107 Uppsatser om Träfigurer - Sida 7 av 8

EPDM-gummigranulat : som material, egenskaper och möjligheter

EPDM-gummigranulat Àr ett för Sverige relativt nytt material som fÄtt en snabbt ökad anvÀndning inom bland annat anlÀggningen av utemiljöer. EPDM-gummit (Eten-Propen-Diengummi) som granulatet tillverkas av har flera goda egenskaper som bland annat UV-, vÀrme-, och vÀderbestÀndighet, vilket gör granulatet till ett mycket anvÀndbart material i utemiljön. Genom sina egenskaper har EPDM-gummigranulat, Àven kallat gummigranulat, fÄtt ett brett anvÀndningsomrÄde i vÄra utemiljöer och finns dessutom att fÄ i olika utföranden; platsgjuten markbelÀggning, fÀrdiga plattor, fyllnadsmaterial till ex. konstgrÀs och Àven i en rad andra varianter. MÄlsÀttningen med arbetet har varit att ta reda pÄ teknisk och erfarenhetsmÀssig kunskap om EPDM granulat och med den informationen sammanstÀlla ett underlag kring materialet, dÄ riktad frÀmst till landskapsingenjörer, landskapsarkitekter, projektörer och bestÀllare. Med EPDM-gummigranulatet har nya möjligheter skapats inom projekteringen av utemiljöer dÀr bland annat materialets formbarhet, möjligheten att skapa ett fallskyddsunderlag som Àven underlÀttar framkomligheten för funktionshindrande samt potentialen att fÄ materialet i en mÀngd olika kulörer etcetera gjort att det fÄtt en snabb introduktion som markbelÀggning. Formbarheten och de olika kulörerna gör det möjligt att skapa nya spÀnnande, originella och hÄllbara installationer i sÄvÀl utemiljö som innemiljö.

Kapacitetsanalys av CFB-pannan vid SCA Packaging Munksund AB

KraftvÀrmeverket vid SCA Packaging Munksund AB Àr ett samarbete mellan SCA och Vattenfall och det bestÄr av en Ängpanna av typen cirkulerande fluidiserad bÀdd som togs i drift 2001. Man vill nu genomföra en undersökning om CFBpannans prestanda har förÀndrats sedan starten, samt en undersökning av pannans maximala kapacitet. Examensarbetet har dÄ bestÄtt av att utföra ett prestandaprov samt ett prov för maximal kapacitet. Arbetet har Àven innefattat att utarbeta en algoritm för att fiktivt berÀkna ingÄende brÀnslets fukthalt via rökgasparametrar.CFB-pannan Àr dimensionerad mot en termisk effekt pÄ 98MW, vid en brÀnslekvalitet pÄ 55 % fukthalt och vÀrmevÀrdet 7,3 MJ/kg. Vid denna driftpunkt garanterar panntillverkaren Foster Wheeler en verkningsgrad pÄ minst 90,57 %.

Den blÄ kastrullen : flickors och pojkars sÀtt att uttrycka fantasi i lek med könsstereotypa leksaker

Om lek och leksaker pÄverkar barns identitetskapande finns en möjlighet att pÄverka barnsidentitetskapande. Detta kan göras genom att göra medvetna val nÀr det gÀller leksaker och att anta ett medvetet förhÄllningssÀtt till barns sÀtt att leka.Syftet med denna undersökning var att undersöka 7 flickors och 7 pojkars sÀtt att uttrycka fantasi genom fantasipersoner i lek med könsstereotypa leksaker för flickor och vid lek med könsstereotypa leksaker för pojkar. Pojkarna videoobserverades vid lek med könsstereotypa leksaker för flickor och vid lek med könsstereotypa leksaker för pojkar. Flickorna videoobserverades vid lek med könsstereotypa leksaker för flickor och vid lek med könsstereotypa leksaker för pojkar. Sammanlagt genomfördes Ätta videoobservationer dÀr varje observation omfattade 30 minuter.

BerÀttelsen om Milo

Den hÀr studien Àr en analys av hur den ryske författaren Lev Tolstoj, genom kanonisering och uppkomsten av vissa mönster av texter, bilder och representationer, reduceras till tecken, symbol och ikon, samt hur denna symbol och ikon behandlas i tvÄ filmadaptioner - Leo Tolstoj (Lev Tolstoj 1985) respektive The Last Station (2009). Den teoretiska utgÄngspunkten Àr i huvudsak Jurij Lotmans kultursemiotiska teori och i synnerhet hans definitioner av termerna tecken, symbol och ikon. Uppsatsen visar, utifrÄn denna semiotiska teori, hur adaptionerna vÀljer att representera en viss bild av Tolstoj som en reduktiv strategi för att kunna skapa ett narrativ som mÄste infoga och vÀlja bland en komplex uppsÀttning av bilder och sjÀlvbilder, representationer och sjÀlvrepresentationer.Resultaten av analysen visar hur bilden av Lev Tolstoj i Lev Tolstoj fokuserar pÄ bilden av författaren som Ä ena sidan starjets, som en vis Àldre man, som mÀnniskor uppsöker, och Ä andra sidan som författare. Hans verk ges följaktligen stort utrymme och det refereras ofta till hans verk, och dÄ i synnerhet till den senare produktionen av filosofiskt och religiöst material. Vad gÀller de ikoniska elementen Àr det bilden av den gamle mannen i de enkla bondeklÀderna frÄn de sista Ären av hans liv som dominerar.

Lev Tolstoj anlÀnder alltid till Astapovo. : Ett semiotiskt perspektiv pÄ adaption.

Den hÀr studien Àr en analys av hur den ryske författaren Lev Tolstoj, genom kanonisering och uppkomsten av vissa mönster av texter, bilder och representationer, reduceras till tecken, symbol och ikon, samt hur denna symbol och ikon behandlas i tvÄ filmadaptioner - Leo Tolstoj (Lev Tolstoj 1985) respektive The Last Station (2009). Den teoretiska utgÄngspunkten Àr i huvudsak Jurij Lotmans kultursemiotiska teori och i synnerhet hans definitioner av termerna tecken, symbol och ikon. Uppsatsen visar, utifrÄn denna semiotiska teori, hur adaptionerna vÀljer att representera en viss bild av Tolstoj som en reduktiv strategi för att kunna skapa ett narrativ som mÄste infoga och vÀlja bland en komplex uppsÀttning av bilder och sjÀlvbilder, representationer och sjÀlvrepresentationer.Resultaten av analysen visar hur bilden av Lev Tolstoj i Lev Tolstoj fokuserar pÄ bilden av författaren som Ä ena sidan starjets, som en vis Àldre man, som mÀnniskor uppsöker, och Ä andra sidan som författare. Hans verk ges följaktligen stort utrymme och det refereras ofta till hans verk, och dÄ i synnerhet till den senare produktionen av filosofiskt och religiöst material. Vad gÀller de ikoniska elementen Àr det bilden av den gamle mannen i de enkla bondeklÀderna frÄn de sista Ären av hans liv som dominerar.

Matematik i förskolan : FörskollÀrares förhÄllningssÀtt till matematik

SammanfattningStudien avser att undersöka vad förskollÀrare har för förhÄllningssÀtt till och hur de arbetar med matematik i förskolan. Studien bygger pÄ intervjuer med sex  förskollÀrare frÄn tre olika förskolor samt tre observationer pÄ var och en av förskolorna dÀr intervjuerna genomfördes. Det insamlade materialet har analyserats utifrÄn studiens frÄgestÀllningar vilka innefattar vilket vÀrde förskollÀrare anser att matematiken har i förskolan, hur de synliggör matematiken för barnen i förskolan, hur de ser pÄ sin delaktighet i barnens matematikutveckling samt deras förhÄllningssÀtt till hur matematiken i förskolan blir meningsfull för barnen. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, vilket innebÀr att barn lÀr sig i samspel med andra barn och vuxna.Resultaten visar att förskollÀrarnas förhÄllningssÀtt till matematik i förskolan Àr att den Àr vÀrdefull och bör synliggöras för barnen eftersom matematiken finns överallt i barnens vardag. Matematiken i förskolan innehÄller grundlÀggande matematik som rumsuppfattning, jÀmförelser och geometriska figurer.

Effektivisering av hanteringsprocessen inom returlogistik

Bakgrund och problem: Returlogistik har hitintills varit ett oprioriterat omrÄde bÄde inom akademin och i nÀringslivet, men har pÄ senare tid fÄtt allt mer uppmÀrksamhet. MÄnga företag arbetar med returflöden eftersom flöden tillbaka frÄn kund förekommer i de flesta branscher, men det Àr inte nÄgot som företag fokuserar pÄ i samma utstrÀckning som de traditionella materialflödena. Att skapa ett effektivt materialflöde i försörjningskedjan Àr ingen enkel uppgift, vilket Àven i allra högsta grad gÀller för utformningen av returflödet. Hanteringsprocessen Àr en viktig del av returlogistiken dÀr varje returprocess kan skilja sig beroende pÄ typ av produkt och hur en organisation ser ut i övrigt. För mÄnga företag krÀvs en lyckad hanteringsprocess för att skapa ett hÄllbart miljöarbete och lönsamhet i verksamheten.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur en effektiv hanteringsprocess kan uppnÄs genom att granska dess krav och förutsÀttningar samt ta reda pÄ vilka fördelar det kan generera.

Analys av kvalitetssÀkringsarbetet vid Scania Transmission i
SödertÀlje

Detta examensarbete Àr utfört mot tvÄ institutioner vid universitetet. Dels institutionen för Arbetsvetenskap och avdelningen för industriell produktionsmiljö men ocksÄ institutionen för Industriell ekonomi och samhÀllsvetenskap och avdelningen för kvalitets- & miljöledning. --------------- Bakgrunden till detta examensarbete var att Scanias transmissionstillverkning i SödertÀlje, DX, hade ett behov av att kartlÀgga sitt kvalitetssÀkringsarbete för att identifiera aktiviteter och brister i detsamma. Syftet med examensarbetet var dÀrför att göra denna kartlÀggning, beskriva bristerna samt ge förslag pÄ förbÀttringar. I kartlÀggningen anvÀndes i huvudsak intervjuer och observationer för att studera DX personal och tillverkning.

Förskolans utformning av den fysiska inomhusmiljön ur ett genusperspektiv

Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrarnas uppfattning om och utformande av den fysiska inomhusmiljön pÄ förskolan utifrÄn ett genusperspektiv. Studien utgÄr frÄn det postmoderna perspektivet som i denna studie innebÀr att det stÀlls höga krav pÄ den pedagogiska processen. Det vill sÀga att utforma en lÀrandemiljö som intresserar och utmanar barnen till att konstruera samt arbeta kreativt utan att begrÀnsas av könsstereotypa normer. Detta innebÀr att miljöns utformning samt förskollÀrarens förhÄllningssÀtt pÄverkar barnens möjligheter till interaktion, lek och utforskande. I lÀrandeprocessen skapar barnen inte bara kunskap utan ocksÄ identitet.

Omega - En passiv och vacker tillvaro : Ett passivt bostadshus

Idag projekteras byggnader för att spara energi och minimera vÀrmeförluster som sker genom klimatskal. För att kunna minska behovet av aktiv uppvÀrmning för de boende utvecklades en idé om att byggnaden skulle uppvÀrmas med hjÀlp av passivvÀrme. Detta ledde till skapandet av passiv och lÄgenergihus.Det har funnits passivhus i mer Àn 20 Är och vanligen anvÀnds denna princip av privatvillor. PÄ senare tid har dock passivhustekniken börjat integreras vid uppförandet av flerbostadshus. Syftet Àr naturligtvis att minska Ärsbehovet av aktiv uppvÀrmning för byggnader och samtidigt minska vÀrmeeffektbehovet.

Att tala om konst : Kulturella skillnader ur ettmuseipedagogiskt perspektiv

SprĂ„kets möjligheter och begrĂ€nsningar nĂ€r det gĂ€ller att tala om och tolka en bild har alltid fascinerat mig. Är grĂ€nserna för vad vi kan sĂ€ga eller skriva ner om en bild olika beroende pĂ„ vilket sprĂ„k vi talar? I en visningssituation pĂ„ ett museum talar man om, beskriver och analyserar bilder, konstverk och andra visuella objekt och sĂ€tter in dessa i ett kulturellt sammanhang. Huvudsyftet med denna studie Ă€r att undersöka hur tvĂ„ sprĂ„k, svenska respektive mandarin med helt olika skriftlig representation, anvĂ€nds i en sĂ„dan situation och belysa skillnader och likheter nĂ€r man talar om och förmedlar kunskap om kinesiska bildobjekt.I studien analyseras transkriptioner av intervjuer kring fyra utvalda kinesiska bildobjekt med tvĂ„ informanter med respektive sprĂ„k som modersmĂ„l. Kvantitativt skiljde sig de sammanlagda texterna kring objekten Ă„t nĂ„got i omfattning Ă€ven om de innehĂ„llsmĂ€ssigt föreföll likvĂ€rdiga.

Siri Derkert och skisserna till SverigevÀggen

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka Siri Derkerts SverigevÀggen 1967-69, frÀmst genom att studera skisserna till verket. Derkert gjorde vÀldigt mÄnga skisser pÄ familjemedlemmar, vÀnner och andra nÀrstÄende och detta blev en kraftkÀlla som anvÀndes mot en pressande omvÀrld. Alla de skisser hon gjorde och sparade kunde hon senare plocka fram för att anvÀnda till olika verk och sammanhang. Till SverigevÀggen finns ett mycket omfattade skissmaterial som i viss mÄn bygger pÄ ÄteranvÀnda skisser, bland annat pÄ kursdeltagare frÄn Fogelstad, dÀr Àven Derkert var deltagare vid ett flertal tillfÀllen. Derkerts portrÀttskisser Àr vÀldigt abstraherade och det kan vara svÄrt att se vilka de förestÀller.

AP-fondernas fastighetsinvesteringar - en framgÄngsrik diversifieringsstrategi?

Sverige har ett för vÀrlden unikt pensionssystem i det att systemet tar hÀnsyn till den ekonomiska och demografiska utvecklingen samt att det i systemets konstruktion finns ett pensionsreservsystem med fyra separata fonder, AP-fonder. Dessa fyra fonder som Àven gÄr under benÀmningen buffertfonder har en viktig funktion att fylla nÀr det gÀller den lÄngsiktiga finansieringen och i sin roll att fungera som buffert i tider av stora pÄfrestningar för pensionssystemet. Denna studie undersöker och analyserar 1-4 AP-fondernas uttalade strategi om att diversifiera sina totalportföljer i syfte att fÄ en mer robust portfölj som bÀttre kan tÄla finansiella pÄfrestningar. En del i AP-fondernas strategi för att uppnÄ diversifieringsfördelar Àr att lÄta sina fastighetsportföljer vÀxa och ta en större andel av totalportföljen. Studien undersöker vilka konsekvenserna har blivit för fastighetsportföljernas andel av totalportföljen till följd av den uttalade diversifieringsstrategin samt hur utfallet har varit för dessa fastighetsportföljer under 2003-2012.

CAPM - en vingklippt modell? : En kvantitativ studie om betavÀrdets pÄverkan pÄ Sverigefonders avkastning

Idag Àger mÄnga svenskar andelar i olika fonder. Detta beror delvis pÄ att det allmÀnna pensionssystemet i Sverige idag bestÄr av en premiepensionsdel, dÀr individen kan göra ett individuellt val hur dennes pensionspengar ska investeras. Gemensamt för investerare Àr att de vill erhÄlla en god avkastning. Ett vanligt sÀtt att bedöma förvÀntad avkastning i en finansiell tillgÄng kallas Capital Asset Pricing Model, eller CAPM. Detta Àr en mycket behandlad, debatterad och Àven kritiserad modell.Förutom CAPM utgÄr studien frÄn en nyare teori som heter Black Swan theory.

Hur upplever vÄrdtagare servicekvaliteten? : En studie om hÀlsocentralers styrform och dess inverkan pÄ vÄrdtagares upplevda servicekvalitet

Kraven pĂ„ att landstingen ska erbjuda hög servicekvalitet inom vĂ„rden ökar stĂ€ndigt och det finns för nĂ€rvarande omrĂ„den, som bemötande och tillgĂ€nglighet, att förbĂ€ttra. Samtidigt Ă€r en ny trend inom denna bransch att tilldela enheter inom den större organisationen mer inflytande över dess egen arbetssituation och styrsĂ€tt. En styrform som blivit allt vanligare i VĂ€sterbotten Ă€r intraprenad, vilken medger större befogenheter för personalen och ska frĂ€mja intraprenöriellt arbete inom organisationen. Ökat intraprenörskap inom organisationer har visat sig ha en positiv effekt pĂ„ bland annat servicekvalitet, vilket Ă€r centralt för hur vĂ„rdtagare upplever besök vid hĂ€lsocentraler. Med denna bakgrund och ett intresse för entreprenörskap samt servicekvalitet utgick studien frĂ„n följande problemformulering.Hur pĂ„verkar hĂ€lsocentralers styrform vĂ„rdtagarens upplevda servicekvalitet?Studiens syfte var att skapa förstĂ„else för hur olika styrformer pĂ„verkar den upplevda servicekvaliteten genom att undersöka skillnader och likheter mellan en intraprenad och en traditionellt driven hĂ€lsocentral ur ett servicekvalitetsperspektiv.Ett delsyfte var att visa vilka Ă„ldersgrupper och vilken könstillhörighet som inverkar mest pĂ„ resultatet samt ge vissa rekommendationer för hur hĂ€lsocentralerna kan förbĂ€ttra servicekvaliteten.Studiens ansats Ă€r deduktiv och baseras pĂ„ den teoretiska referensramen innefattande teoretiska resonemang vilka bland annat behandlar entreprenörskap, intraprenörskap och servicekvalitet.

<- FöregÄende sida 7 NÀsta sida ->