Sökresultat:
7396 Uppsatser om Trädelar - Sida 34 av 494
Folkets Holma
Projektet Àr en strategi för att stegvis uppgradera och förstÀrka offentliga delar av Holma i Malmö, i takt med att omrÄdet byggs ut med nya bostadskvarter. Arbetet tar sin grund i vikten av spontana och planerade möten mellan mÀnniskor, utgÄende frÄn möjligheterna i strukturen av ett bostadsomrÄde frÄn senare delen av miljonprogrammet. Punktvisa ingrepp innefattar ett Folkets hus, en cykelpump, ett omrÄde för urban odling samt tillförsel av lokaler för publika funktioner i marknivÄ..
Diagnostik för mjukvara, en ny trend?
Diagnostika verktyg, som t.ex logik för att avgöra om en server fungerar normalt anvÀnds idag av mÄnga företag för att underlÀtta underhÄll av datorsystem och sÀkerstÀlla driftsÀkerheten. TietoEnator GSS ser att ett system för att utföra diagnostik pÄ egenutvecklad programvara, t.ex serverprogramvara för e-tjÀnster, skulle kunna effektivisera driften av dessa tjÀnster. Detta examensarbete beskriver utvecklingsprocessen och implementaionen av delar av ett sÄdant system. Rapporten behandlar ocksÄ till viss del diagnostikverktyg som finns idag och lite om hur framtida system för att underhÄlla datorsystem kan se ut..
Pedagogen, leken och lÀroplanen : en intervjustudie med pedagoger i förskolan
?Examensarbetet handlade om att ta reda pÄ hur pedagoger beskriver betydelsen av barns lek, samt hur man implementerar lÀroplanens delar om lek i verksamheten. Syftet med studien var att fÄ reda pÄ hur pedagogerna beskriver delaktighet och betydelse av barns lek. Samt om de aktivt arbetar med lÀroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998) nÀr det gÀller leken och pedagogen.?Den ?teoretiska utgÄngspunkten ?i arbete Àr det sociokulturella perspektivet som handlar om lÀrande genom samspel och interaktion med andra mÀnniskor.Studien bygger pÄ intervjuer med ?sex pedagoger.
BÄtvarvsbyggnad pÄ Beckholmen
Det nya bÄtvarvet pÄ Beckholmen i Stockholm Àr placerat pÄ öns vÀstra sida. Inuti varvsbyggnaden kommer stora bÄtar kunna repareras Äret runt. BÄtarna lyfts upp ur vattnet och förflyttas in i varvets skrovhall med hjÀlp av en shiplift. För att kunna reparera bÄtarnas olika delar finns ett antal olika verkstÀder pÄ vardera sidan om skrovhallen. Traverser finns i varje hall för att kunna förflytta delar mellan dem.
Svensk och finsk försvars- och sÀkerhetspolitik ? likheter och skillnader : Analys kring möjligheterna till fördjupat samarbete
Sverige och Finland har tillsammans med övriga nordiska lĂ€nder en gemensam vĂ€rdegemenskap. Detta innebĂ€r att vi delar och vĂ€rnar om gemensamma vĂ€rden, exempelvis demokrati och mĂ€nskliga rĂ€ttigheter. Att vi Ă€ven delar en liknande historia, sprĂ„k och kultur gör att det funnits goda förutsĂ€ttningar för samarbete. Ăven om de nordiska lĂ€nderna Ă€r lika ur mĂ„nga aspekter, sĂ„ finns det Ă€ndĂ„ vissa skillnader. Denna studie syftar till att pĂ„visa likheter och skillnader mellan svensk och finsk försvars- och sĂ€kerhetspolitik med avstamp ur deras senaste försvarspropositioner som för svensk del utgavs 2009 och för Finland 2012.
Flens stadskÀrna : gestaltningsprogram för Flens stadskÀrna
Detta examensarbete handlar om att utveckla ett gestaltningsprogram för Flens stadskÀrna och dÀrigenom skapa en stad med bÀttre orienterbarhet, tillgÀnglighet, trygghet och med förstÀrkt identitet. Ett gestaltningsprogram har gestaltande avsikter och Àr en samling riktlinjer som anvÀnds inom arkitektur, stadsbyggnad samt infrastruktur för att skapa en sammanhÄllen stadsmiljö (Tornberg 2008).
Flen Àr en stad belÀgen i hjÀrtat av Sörmland och har drygt 6000 invÄnare i staden och 16 000 invÄnare i kommunen. Staden vÀxte fram som ett stationssamhÀlle lÀngs med vÀstra stambanan dÄ denna öppnades för allmÀn trafik Är 1862. SamhÀllet blev en viktig knutpunkt nÀr jÀrnvÀgen mellan GrÀngesberg, Eskilstuna, Flen och Oxelösund stod klar 1866. Flen blev ett municipalsamhÀlle Är 1902 och 1949 en stad.
Den medierade mannen : En ideologikritisk studie om maskulinitetsideal i svenska podcasts
Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn teorier om hegemonisk maskulinitet och homosocialitet studera hur normer för maskulinitet reproduceras i tre svenska populÀra podcasts. Uppsatsen innehÄller tre frÄgestÀllningar som Àr följande: Hur förhandlas maskulinitetsnormer hos Alex & Sigge, Filip & Fredrik och Luuk & Lokko?, genom vilka rollprestationer upprÀtthÄlls eller omförhandlas normer för hegemoniska maskulinitetsideal? och vad innehÄller dessa podcasts för specifika strukturer och hur Äterfinns maskuliniteter i detta innehÄll? Mitt teoretiska och analytiska perspektiv grundar sig i forskning om maskulinitetsprocesser och hegemonisk maskulinitet. Vidare utvecklar jag mitt teoretiska ramverk med genreteoretiska anknytningar dÀr den ideologiska funktionen inom dessa blir central. Analysen bestÄr av samtalscitat frÄn mitt material dÀr jag transkriberat relevanta delar för att kunna gÄ nÀra texten.
Uthyrningspersonal ? anstÀllbar eller oanvÀndbar? En kvalitativ studie om anstÀllbarhet inom bemanningsbranschen.
AbstraktPÄ dagens globala och konkurrensutsatta arbetsmarknad stÀlls höga krav pÄ att individen sjÀlv ska ta allt mer eget ansvar för sin sysselsÀttning. DÀrmed stÀlls det krav pÄ att medborgare utvecklar sig sjÀlva och sin kompetens för att bli attraktiva pÄ arbetsmarknaden. Dessa krav kan sammanfattas i det aktuella begreppet anstÀllbarhet. En grundförutsÀttning för att anstÀllbarhet ska fungera och skapa vÀlfÀrd Àr att stat och företag ger goda möjligheter för individen att öka sin anstÀllbarhet. Samtidigt som anstÀllbarhetsdiskursen vÀxer har en expansion skett av alternativa former för arbete, sÄsom inom den vÀxande bemanningsbranschen vilken blivit en allt viktigare del av arbetsmarknaden.
Varför XML? En studie av XML ur ett produktivt perspektiv
XML betyder eXtensible Markup Language och Àr en metod för att lagra information pÄ ett enkelt, men samtidigt högt strukturerat sÀtt. XML utvecklades bl.a. för att kunna hantera avancerade hemsidor som t.ex. Internetbanker. Inom IT-branschen Àr XML ett mycket omtalat Àmne och i denna utredning har vi valt att ta reda pÄ varför det Àr sÄ.
Att leva med humant immunbristvirus
SAMMANFATTNINGBakgrundHumant immunbristvirus Àr en sjukdom som bryter ned immunsystemet som leder till opportunistiska infektioner. Sjukdomen sprids via oskyddade samlag och kontakt med smittat blod. Smittrisken Àr dÀremot lÄg om personen som lever med humant immunbristvirus har en vÀlinstÀlld antiretroviral behandling. Det finns rÀdslor för sjukdomen och personerna som lever med den. Som följd upplever de personerna diskriminering och stigmatisering i sitt dagliga liv frÄn olika delar av omgivningen.
FörskollÀraryrket i förÀndring : En studie om pÄverkan och utveckling pÄ gott och ont
Uppsatsen behandlar Swedish Match, och undersöker om och i sÄ fall hur företaget genom dygder etablerar ett gott ethos pÄ sin hemsida, trots sin oetiska verksamhet. En topikanalys genomförs för att klargöra om, var och hur ethos etableras genom dygder. Resultatet visar att dygderna kommer till uttryck olika mycket under olika rubriker, vilket leder till en diskussion om företaget riktat sig till olika publiker under olika delar av hemsidan..
Laboratorieförsök pÄ EAF-slagg som ballastmaterial i asfalt
I Sverige hamnar mÄnga restprodukter direkt pÄ deponi Àven om det finns möjlighet att ta de tillvara i olika konstruktioner. Detta projekt har gÄtt ut pÄ att undersöka vilka möjligheter det finns att skapa en asfaltprodukt innehÄllande EAF-slagg. I undersökningsarbetet gjordes en litteraturstudie för att sammanstÀlla befintlig kunskap samt laboratorieförsök. EAF-slagg anvÀnds i stora delar av vÀrlden och till mÄnga olika ÀndamÄl. Den största anvÀndningen sker i vÀgar dÀr det gÄr att nyttogöra den höga nötningsbestÀndigheten och den kubiska formen.
Nötning: analys och materialval i kvarn för malning av rÄmjöl
Kalksten och rÄmjöl sliter kraftigt pÄ allt det kommer i kontakt med. RÄmjölet blÀstrar och kalkstenen gnider sig in i och slÄr mot materialet i rÄkvarnskrets 8 vid Cementa AB:s anlÀggning i Slite. UnderhÄllskostnaderna Àr stora för rÄkvarnskrets 8 och i denna rapport utreds möjligheterna att göra besparingar genom ett nytt materialval. Vid valet av material tas hÀnsyn till nötningsbestÀndighet, pris och livslÀngd hos bÄde material och maskin. NötningsbestÀndigheten beror av duktilitet, hÄrdhet, dÀmpningsförmÄga, med mera.
Akutsjukhus, rÀtt vÄrdnivÄ? En studie av ej inlagda prio 3 patienter
Resultat frÄn olika studier av ambulanstransporterade patienter visar ett allt större behov av att kunna selektera patienter utifrÄn behov av vÄrdinsats. I nuvarande sjukvÄrdsorganisation saknas information samt verktyg för att kunna göra denna selektering ur ett patientsÀkerhetsperspektiv. Prio 3 Àr en av ambulanssjukvÄrdens larmkriterier vilket innebÀr att patienten misstÀnks vara akut sjuk men ej vara i behov av omedelbar akutsjukvÄrd. Denna studie beskriver de patienter vilka transporterades in av ambulans som prio 3 uppdrag men som bedömdes inte ha behov av att kvarstanna för vÄrd efter att ha trÀffat lÀkare eller annan sjukvÄrdspersonal pÄ akutmottagning. För att kunna selektera patienter till annan vÄrdnivÄ, skulle man hitta dessa i prioriteringsgrupp 3 vad det gÀller bedömning samt behandling pÄ akutsjukhus?Studien baseras pÄ en retrospektiv journalgranskning av ambulansjournalsystemet AmbuLink samt patientjournalsystemet MELIOR.
Bedömning och resultat pÄ skriftliga prov direkt kopplade till betygskriterier : Utopi eller det enda rÀtta?
Syftet med detta arbete har varit att med avseende pÄ kvaliteten i bedömningsprocessen beskriva och utvÀrdera ett exempel dÀr lÀraren, istÀllet för poÀng, redovisar resultatet pÄ skriftliga prov direkt mot kursens betygskriterier. Tolkningen av en elevs prestation leder dÄ inte fram till en poÀngsumma, utan till vilket eller vilka kriterier lÀraren anser att eleven har uppfyllt. Syftet med detta redovisningssÀtt Àr att skapa prov som Àr mer naturligt kopplade till lÀroplanens kursmÄl och betygskriterier, för att kunna anvÀndas bÄde vid en summativ och vid en formativ bedömning.En fallstudie genomfördes med tvÄ undervisningsgrupper som vid tidpunkten för studien lÀste gymnasiets A-kurs i matematik. TvÄ prov granskades och fem elever intervjuades för att ge en bild av olika delar i bedömningsprocessen. Dessa delar diskuteras utifrÄn teoretiska modeller för validitet i bedömningar enligt Nyström (2004).Elevintervjuerna visar att de anser att bedömningssÀttet Àr tydligt och logiskt, men att de inte vet hur man tolkar betygskriterierna för att hitta strategier för sitt eget lÀrande.Slutsatser utifrÄn provgranskning och intervjuer Àr att bedömningssÀttet gör kopplingen mellan provresultat och betygsunderlag mer tydlig för eleverna samt mer naturlig för lÀrarens summativa bedömning av elevernas förmÄgor.