Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om och hur medverkandet i en organisation som BNI kan hjÀlpa dess medlemmar att identifiera och etablera relationer. Organisationen erbjuder dess medlemmar en möjlighet att genom en serie av interaktioner med varandra utbyta referenser; genom utnyttjandet av varandras kontaktnÀtverk. Detta har undersökts genom en kvalitativ studie pÄ BNI Uppsala. Studien bestÄr av djupintervjuer med regionsansvarig och fyra medlemmar, en observationsstudie av ett frukostmöte samt studerandet av diverse sekundÀrdata. Genom vÄr analys gentemot aktuell teori inom Àmnet har vi kunnat pÄvisa medlemmarna erbjuds en plattform för bÄde sociala och affÀrsmÀssiga interaktioner och dÀrigenom etablerandet av relationer med andra aktörer.

Denna studie handlar om hur lÀrare uppfattar lÀxor och dess betydelse för lÀrande. Studien, som Àr en kvalitativ undersökning, Àr baserad pÄ nio lÀrare som undervisar pÄ gymnasiet i skilda Àmnen och med olika antal Ärs erfarenhet av lÀraryrket. Det pÄgÄr en debatt i skolvÀrlden idag ifall lÀxor Àr nödvÀndiga eller inte. Eftersom debatten frÀmst riktar sig till grundskolan valde vi att lyfta den till gymnasial nivÄ. Vi har med hjÀlp av litteratur och lÀrares medverkan i intervjuer kommit fram till olika orsaker till varför lÀrare ger lÀxor.

Till följd av en mer globaliserad och industriell omvÀrld har hÄllbarhetsfrÄgor sett till miljö och samhÀlle blivit en vardaglig rubrik i finansvÀrlden. Att företag ska ha aktivt arbete mot hÄllbarhet och ansvarstagande Àr pÄ sÄ nÀr en sjÀlvklarhet om inte ett mÄste. Denna studies syfte Àr att undersöka ansvarsfullt investerande och portföljresultat. För att analysera detta förhÄllande fokuserar arbetet pÄ ESG dÀr dess dimensioner inkluderas gemensamt genom optimering, diskussion och slutsats. Arbetet berör hur ESG kan integreras i investeringsprocessen men tyngden av studien och den övergripande frÄgan angriper diskussionen kring en portföljs resultat vid inkluderande av ESG.

KlimatfrÄgan och dess hantering Àr högst aktuell i dagens samhÀlle. Det Àr en komplicerad frÄga som ligger pÄ kommunernas bord. Denna uppsats gör en ansats att utröna hur en liten och mÄttligt utsatt svensk kommun som inte Àr en högriskkommun hanterar klimatfrÄgan och dess konsekvenser. FrÄgor om hantering av risk- och sÄrbarhet, kunskaps- och kompetensbyggande,  mitigering och klimatanpassning stÄr i fokus för analysen. Dessa delar stÀlls mot ett pÄgÄende byggprojekt lÀngs en strandkant i Lagomköping som fÄr utgöra ett test för hur hanteringen av dessa frÄgor görs i ett riktigt projekt.Uppsatsen bygger pÄ intervjuer med tjÀnstemÀn i den aktuella kommunen för att kunna utröna hur Lagomköpings kommun arbetar med dessa frÄgor.

Denna uppsats har som mĂ„l att undersöka hur begreppet slump har anvĂ€nts i olika typer av litteratur. Jag kommer fokusera pĂ„ sjĂ€lva begreppet, och inte fenomenet som sĂ„dant och anvĂ€nder mig dĂ€rför i denna uppsats av begreppshistoriska metoder och teorier.Slumpen berörs ofta i vĂ„r tid - bĂ„de i det talade sprĂ„ket och i litteraturen ? och begreppets anvĂ€ndningsomrĂ„de Ă€r ibland bredare ? eller smalare ? Ă€n dess egentliga mening, om det nu ens finns en sĂ„dan. Slump definieras i Nationalencyklopedin som ''inom sannolikhetsteorin benĂ€mning pĂ„ det oförutsĂ€gbara.'' Mitt intresse för Ă€mnet ligger i att identifiera olika historiska definitioner av samt olika syner pĂ„ slumpen. Även i vĂ„r tid betyder slumpen nĂ„got annat i matematisk mening Ă€n i folkmun.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur nÄgra pedagoger uppfattar beröringens betydelse i skolan i relation till eleverna och utifrÄn sin yrkesroll. Vilka möjligheter och hinder upplever de med beröring i sin gÀrning som lÀrare? I ljusets av lÀrarens uppdrag presenteras i bakgrunden tidigare forskning om beröring och dess effekter pÄ relationsskapande och kommunikation. Vidare avhandlas dess betydelse för neurologisk- och social utveckling samt kontextens betydelse för hur beröringen uppfattas. Forskningsansatsen Àr fenomenografisk med inledande observationer av pedagogers beröringsbeteende följt av fyra kvalitativa intervjuer.

En affÀrsplan Àr ett dokument som pÄ ett kortfattat men heltÀckande sÀtt beskriver ett företag och dess verksamhets samtliga delar. En affÀrsplan Àr nÄgot som alla företag bör ha och som anvÀnds vid kontakten med interna och externa intressenter.Tjust Rehab AB Àr ett friskvÄrdsföretag i VÀstervik som har funnits i 20 Är, men som aldrig har upprÀttat en affÀrsplan för sin verksamhet. Genom ett samarbete med företaget har vi upprÀttat en affÀrsplan och det Àr grunden till vÄr uppsats. AffÀrsplanen ska vara ett verktyg för företaget att förmedla sin affÀrsidé och sina visioner och mÄl för verksamheten till de anstÀllda, samt utgöra ett underlag vid en eventuell framtida försÀljning av företaget.Litteratur om affÀrsplaner har studerats för att fÄ kunskap om hur den ska upprÀttas och vilka delar som bör finnas med. Vi har observerat verksamheten och intervjuat personalen för att fÄbinformation om företaget och dess kultur.

: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur korruptionen i Vietnam pÄverkar företagsverksamheten ur företagens och organisationernas perspektiv. Vidare Àr syftet att redogöra för vad företagen och organisationerna anser att Vietnams medlemskap i WTO kan bidra med för att minska korruptionsrisken. Vi ser att pÄverkan av korruptionen pÄ företagsverksamheten uppfattas av samtliga företag och organisationer som negativ. WTO och dess medlemskap bedöms kunna pÄverka genom ökad transparens, öppenhet och tydligare spelregler. WTO och dess medlemskap skulle utöver dagens inflytande ocksÄ genom att bli berÀttigade till sanktioner mot landet, kunna minska korruptionen.

Det hÀr examensarbetet Àr en kvalitativ studie och handlar om hur man kan skapa en god fysisk miljö i klassrummet sÄ att elevernas lÀrande gynnas. Syftet var att undersöka vad verksamma lÀrare har för uppfattningar om den fysiska miljön och dess betydelse för elevernas lÀrande.Respondenterna Àr lÀrare som varit verksamma i yrket i mellan 1,5 Är och 41 Är. De kommer frÄn tvÄ olika skolor, en gammal och en ny. Med hjÀlp av frÄgeformulÀr som besvarades enskilt av respondenterna samt besök i deras klassrum har syftet besvarats.Resultaten visar att lÀrarna har liknande syn pÄ vad god fysisk miljö Àr och att det Àr viktiga faktorer för elevernas lÀrande och utveckling. Miljön bör vara flexibel och utformas för individens behov.

Principen ?förorenaren betalar? utgÄr frÄn att den som orsakat en skada pÄ miljön ska ta ansvaret för avhjÀlpandet av skadan. Principen Äterfinns i miljöbalkens 2 kap. 8§ och dess nÀrmare specificering i form av definitioner och undantagsregler Äterfinns i miljöbalkens 10 kap. Principen sÄ som den kodifierats i svensk rÀtt har sin grund i internationell rÀtt och ett allmÀnt hÄllet ansvar för den som orsakat en skada.

I mitt examensarbete har jag undersökt vilka konflikter som gestaltas och förankras i tre bilderböcker. Jag har undersökt vilka normer som blir synliga genom dessa konflikter. Om normbrott leder till straff hur ser de dĂ„ ut? Min empiri bestĂ„r av tre av de mest utlĂ„nade bilderböckerna pĂ„ Stockholms stadsbibliotek 2007; KĂ€nner du Pippi LĂ„ngstrump, NĂ€pp! sa Alfons Åberg och Pricken.Som blivande konst- och mediepedagog funderar jag över bilders medverkan, hur saker som gestaltas och visualiseras har del i skapandet av jaget. Jag har anvĂ€nt semiotiken som metod i mitt arbete, genom dess begrepp har jag delat upp bilden i dess bestĂ„ndsdelar för att fĂ„ en inblick och djupare förstĂ„else i vad bilden vill sĂ€ga.

Bakgrund: Efter införandet av IFRS har det förekommit en del förÀndringar gentemot tidigare redovisnings regler i Sverige. FrÄn och med 1 januari Är 2005 skall alla börsbolag gÄ över till IFRS 3 Business Combinations. Detta innebÀr att goodwill inte fÄr skrivas av sÄ som det gjorts tidigare. Nu mer mÄste det Ärligen ske ett Impairment test av goodwill för att undersöka om det föreligger ett nedskrivningsbehov.DiskonteringsrÀntan anvÀnds vid impairment test av goodwill och Àr en viktig faktor vid nuvÀrdesberÀkningar av kassaflöden.Problem: Noterade börsbolag utför ett impairment test av goodwill, vilket görs för att undersöka om nedskrivning av goodwill Àr aktuellt eller inte. DiskonteringsrÀntan Àr en viktig faktor vid Impairment test.

I detta examensarbete har materialet papper och dess egenskaper utforskats ur ett designperspektiv. Genom att vika, rulla och forma olika typer av papper har flera uttryck skapats. UtifrÄn olika byggstenar som till exempel kuber och stavar har artefakter som örhÀngen och korgar tagit form. Noggrann dokumentation av den experimentella processen ger ett mervÀrde i form av att lÀsaren kan upprepa och inspireras av artefakterna som skapats. Detta examensarbete syftar att mÄla upp en bild av papprets breda anvÀndningsomrÄde i ett designsammanhang.

Syftet med studien Àr att undersöka hur Lpo 94 pÄverkat lÀrarens yrkesroll i Idrott och hÀlsa. Undersökningsgruppen bestÄr av Ätta stycken lÀrare i södra SkÄne. HuvudfrÄgestÀllningen lyder enligt följande; Vad innebar Lpo 94 för lÀrarna i Idrott och HÀlsas arbete? FrÄgan följs Àven upp av tre stycken underfrÄgor; Hur upplever lÀrarna att tolkningen av mÄlen för Lpo 94 förÀndrats frÄn dess intÄg fram till idag? Vad innebar arbetslagen och den förÀndrade organisationen för lÀrarna i Idrott och HÀlsas arbete? Var lÀrarna i Idrott och HÀlsa redo för förÀndringen? Detta görs genom en kvalitativ intervjumetod. Resultatet visar pÄ att arbetet med Lpo 94 gÄtt vÀldigt lÄngsamt och fortfarande inte efterföljs pÄ mÄnga skolor.

ModersmÄlsundervisningen i arabiska har införts i svenska skolor sedan 1970-talet. Huruvida den uppfyller de kriterier som gör att den spelar en viktig roll i sprÄk- och identitetsutveckling Àr en öppen frÄga. ModersmÄlsundervisningen i arabiska konfronterar mÄnga utmaningar som gör att den kan vara svÄr att genomföra. Skillnaden mellan den skriftliga formen och den talade och muntliga arabiskan utgör en av de problem som försvÄrar inlÀrningen. LikvÀl Àr modersmÄlslÀrare lyckligtvis medvetna om diglossi i arabiska och dess effekter pÄ undervisningen.