Sök:

Sökresultat:

506 Uppsatser om Träbyggnad - Sida 21 av 34

Produktion av single cell protein frÄn restströmmar frÄn 2:a generationens bioetanolproduktion

Rapporten ingÄr i ett FoU- projekt för Högskolan Dalarna, dÀr mÄlet Àr att ta fram en konstruktion utan ÄngspÀrr som ska klara dagens mÄtt pÄ lufttÀthet och fuktkrav.Syftet med denna rapport Àr att utreda hur fukt pÄverkar en byggnad medmassivtrÀstomme och olika isoleringsmaterial utan ÄngspÀrr. Mineralull och trÀfiberisolering jÀmförs mot varandra för att se hur dessa pÄverkarfuktbelastningen i en vÀggkonstruktion. Testobjektet Àr lokaliserat i Dalarna, inget fukttillskott har funnits inomhus i byggnaden.För att genomföra detta arbete har tre stycken olika metoder anvÀnds. Ensimulering, verkliga uppmÀtta vÀrden och en provtagning. Fuktsimuleringen genomfördes med hjÀlp av programmet WUFI, uppmÀtta vÀrden i form av relativ fuktighet och temperatur har samlats in kontinuerligt under tvÄ Ärs tid frÄn vÀggkonstruktionen via mÀtsensorer.

Att skydda kulturhistoriskt vÀrdefulla byggnader mot brand

Det krÀvs inte lÄng tid för en brand att ödelÀgga en byggnad och dess innehÄll. Brand Àr alltid ett hot mot vÄra byggnader och följderna kan bli katastrofala, bÄde gÀllande mÀnniskoliv och ekonomiska vÀrden. NÀr det kommer till kulturbyggnader kan en brand Àven resultera i att historiska vÀrden och delar av vÄrt kulturella arv gÄr förlorade. Det Àr dock inte bara brÀnder som kan skada denna typ av byggnader, utan Àven olÀmpliga brandskyddsÄtgÀrder. Av denna anledning Àr det vÀsentligt att arbete med brandskydd i kulturbyggnader sker pÄ ett sÀtt som inte förstör det som ska skyddas.

Anbudskalkylering

I detta examensarbete behandlar jag anbudskalkylering. Jag kommer rÀkna pÄ ett anbud vars förfrÄgningsunderlag enbart bestÄr av ett mail och en planritning.Ett anbud Àr en offert entreprenören skickar till bestÀllaren. Offerten Àr priset pÄ vad entreprenören har rÀknat att jobbet kommer kosta. BestÀllaren skickar ut ett förfrÄgningsunderlag till en eller flera entreprenörer. FörfrÄgningsunderlaget bestÄr oftast av olika beskrivningar, som Àr kopplat till AMA, AF osv, samt ritningar.Beroende pÄ vilken entreprenadform bestÀllaren/byggherren vÀljer upprÀttas anbuden pÄ olika sÀtt.

HÀlsofrÀmjande naturelement : argument för att prioritera en grönare arbetsplats

Psykisk ohÀlsa Àr sedan flera Är tillbaka den frÀmsta orsaken till lÀngre sjukskrivningar i Sverige och FörsÀkringskassan har dragit slutsatsen att en stor del av arbetet med att förebygga psykisk ohÀlsa bör ske pÄ vÄra arbetsplatser. En urban livsstil, vilket inkluderar fler timmar pÄ kontoret, tidsbrist och separation frÄn naturen kan ge skadliga effekter pÄ bÄde vÄr allmÀnna och personliga hÀlsa och lycka. Litteraturstudien i det hÀr examensarbetet Àmnar sammanstÀlla evidensbaserad forskning som berör effekterna av kontakt med naturelement pÄ arbetsplatsen, för att belysa naturelements eventuella positiva pÄverkan pÄ den anstÀllde. Studien avgrÀnsade sig till arbetsplatser dÀr de anstÀlldas arbetsuppgifter huvudsakligen Àr lokaliserade inne i en byggnad och kontakten till naturelementen delades in i tre olika kategorier; direkt inomhuskontakt med naturelement, passiv kontakt med naturelement och direkt utomhuskontakt med naturelement. Litteraturstudien visade att samtliga tre kontakter till naturelement kunde understödja flertalet positiva effekter pÄ den anstÀllde som till exempel ökat vÀlbefinnande, arbetstillfredsstÀllelse, trivsel och vÀlmÄende. Resultaten pekade ocksÄ pÄ en komplexitet i frÄgan om naturelements effekter och det var svÄrt att dra nÄgra slutsatser angÄende effekternas storlek eller betydelse i praktiken.

Miljöcertifieringssystem för bostÀder : Val av miljöcertifieringssystem för Byggbolaget i VÀrmland

Redan 2008 satte EU upp klimatmÄl om att minska utslÀppen och spara energi.Minska utslÀppen av vÀxthusgaser med 20 procent jÀmfört med 1990.Den totala energiförbrukningen ska minska med 20 procent jÀmfört med denprognostiserade trenden.20 procent av den totala energiförbrukningen ska komma frÄn förnyelsebara energikÀllor.Genom att dÄ tillÀmpa en miljöcertifiering pÄ byggnader Àr detta ett steg pÄ vÀgen för att uppnÄ desatta mÄlen. Med miljöcertifiering menas att byggnaden betygsÀtts med hÀnsyn till uppnÄddmiljöpÄverkan utifrÄn en tredjepartsgranskning. UtifrÄn ett certifieringssystem fÄr en byggnad ettcertifikat som visar dess miljöprestanda.Det hÀr examensarbetet har som syfte att ta fram ett förslag pÄ miljöcertifieringssystem ÄtByggbolaget i VÀrmland med riktlinjer att det skall vara sÄ enkelt och kostnadseffektivt sommöjligt, för att sedan tillÀmpa detta pÄ Etapp 3 pÄ Bryggudden i Karlstad. Detta med anledning avatt Byggbolaget i VÀrmland ser ett ökat behov pÄ marknaden utav dessa kunskaper. Decertifieringssystem som ingÄr i urvalet Àr, EU GreenBuilding, Leed, Miljöbyggnad och Breeam SE.UtifrÄn litteraturstudien kunde slutsatsen dras att det certifieringssystem som var lÀmpligast atttillÀmpa pÄ Etapp 3 pÄ Bryggudden i Karlstad var Miljöbyggnad.

Optimerad Samgranskning : En studie om samverkan mellan ArchiCAD och Solibri

Idag Àr det vanligt inom byggbranschen att sÄ fort ett beslut Àr taget om att en byggnad ska uppföras, ska den blir klar snarast som möjligt. Detta krÀver i sin tur att projekteringen ska utföras pÄ kortast möjliga tid utan att fel uppstÄr, sÄ sjÀlva bygget kan pÄbörjas. Samordningseffektiviseringen ska undersökas genom att författaren granskar hur en modell ska vara uppbyggd i ett CAD-program för att den ska kunna exporteras till ett samordningsprogram, dÀr byggnadens ritningar granskas.Examensarbetet utfördes pÄ uppdraget av företaget METOD arkitekter i Uppsala i slutet av den treÄriga högskoleingenjörsutbildningen inom byggteknik. Syftet med detta projekt var att analysera en samverkan mellan CAD-programmet ArchiCAD och samordningsprogrammet Solibri. Detta för att pÄ ett effektivare sÀtt kunna granska modellen i samordningsprogrammet och uppnÄ en optimal 3D-samordning.

SpillvÀrme ur kylmaskin som förvÀrme till fjÀrrvÀrmebetjÀnad byggnad

VÀrmesystemet i kvarteret "Skruven" i Danderyd betjÀnas av en fjÀrrvÀrmevÀxlare kompletterad med kondensorvÀrmen ur en kylmaskin. MÄlet med analysen Àr att bedöma hur systemet kan optimeras för att utnyttja kondensorvÀrmen sÄ mycket som möjligt. KondensorvÀrmen Àr i princip gratis dÄ kylan maskinen producerar Àr nödvÀndig för verksamheten i fastigheten.En berÀkningsmodell skapades i Microsoft Excel dÀr anlÀggningens karakteristiska temperaturer och massflöden kan berÀknas utifrÄn given utomhustemperatur och avgiven effekt ur kondensorn pÄ kylmaskinen. Till modellen lÀggs energiberÀkningar utifrÄn utomhus-temperaturer uppmÀtta i SMHIs mÀtstation i Bromma var tredje timme Är 2009.En kostnadsanalys av hur förÀndringar i driftsÀttet pÄverkar hur stor del av den avgivna kondensorvÀrmen som kan tillföras vÀrmesystemet har utförts. I analysen anvÀnds Norrenergis kostnadsstruktur för fjÀrrvÀrmedebitering samt den berÀknade kostnaden för den el kylmaskinen förbrukar.FjÀrrvÀrmekostnaden i modellen uppgÄr till 219 000 kr/Är, utan förvÀrmning kostar den 630 000 kr/Är.

LÄssystemproblematiken under entreprenad : En checklista för att underlÀtta processen och undvika komplikationer

Detta arbete Àr ett samarbete med Markbygg Construction AB. I byggbranschen finns det en problematik med lÄssystem. PÄ grund av olika faktorer, som bristfÀlliga föreskrifter och brist pÄ kunskap inom Àmnet, kan extra resurser behövas i slutet av projektet för olika korrektioner.Syftet med det hÀr projektet Àr att skapa ett system för att hantera lÄssystem under entreprenad, sÄ att komplikationer kan undvikas. MÄlsÀttningen Àr att skapa en checklista som visar att funktionskraven för ett lÄssystem i en byggnad uppfylls. Checklistan ska förhindra att extra arbeten uppstÄr i slutet av projektet.

Elförsörjningen i det hÄllbara samhÀllet

Enligt IAS 40 ? Förvaltningsfastigheter, definieras förvaltningsfastigheter som ?mark eller byggnader eller del av byggnad som innehas i syfte att generera hyresinkomster eller vÀrdestegring?. Onoterade fastighetsbolag i Sverige har idag möjlighet att vÀlja mellan att vÀrdera sina fastigheter till anskaffningsvÀrde eller verkligt vÀrde.IAS ? International Accounting Standards Àr en internationell redovisningsstandard inom EU som började tillÀmpas i januari 2001, men blev obligatorisk för börsnoterade bolag Är 2005. Dessutom har alla medlemstater möjlighet att lagstifta om IAS-redovisning i icke-noterade bolag.

Är redovisningsinformation vĂ€rt mer vid en instabil ekonomi?

Denna studie undersöker den nya avskrivningsmetoden, Komponentavskrivning, som har fÄtt en stor uppmÀrksamhet under de senaste Ären pÄ grund av utvecklingen av K-regelverket. Ett krav pÄ komponentavskrivning kommer att införas Är 2014 för de företag som vÀljer att redovisa enligt K3. Detta kommer att pÄverka fastighetsbranschen, i synnerhet bostadsrÀttsföreningar pÄ grund av att man idag skriver av hela byggnaden som en helhet. Komponentavskrivning innebÀr Ä andra sidan att en byggnad delas upp i olika komponenter varav varje komponent skrivs av separat över sin förvÀntade nyttjandeperiod. En övergÄng till komponentavskrivning uppfattas som en stor utmaning för mÄnga bostadsrÀttsföreningar dÄ kunskap saknas.

Avskrivningsmetoder : En studie om aktörers val av avskrivningsmetod i bostadsrÀttsföreningar

Denna studie undersöker den nya avskrivningsmetoden, Komponentavskrivning, som har fÄtt en stor uppmÀrksamhet under de senaste Ären pÄ grund av utvecklingen av K-regelverket. Ett krav pÄ komponentavskrivning kommer att införas Är 2014 för de företag som vÀljer att redovisa enligt K3. Detta kommer att pÄverka fastighetsbranschen, i synnerhet bostadsrÀttsföreningar pÄ grund av att man idag skriver av hela byggnaden som en helhet. Komponentavskrivning innebÀr Ä andra sidan att en byggnad delas upp i olika komponenter varav varje komponent skrivs av separat över sin förvÀntade nyttjandeperiod. En övergÄng till komponentavskrivning uppfattas som en stor utmaning för mÄnga bostadsrÀttsföreningar dÄ kunskap saknas.

Produktion av fettsyror i mikrobiella system

Rapporten ingÄr i ett FoU- projekt för Högskolan Dalarna, dÀr mÄlet Àr att ta fram en konstruktion utan ÄngspÀrr som ska klara dagens mÄtt pÄ lufttÀthet och fuktkrav.Syftet med denna rapport Àr att utreda hur fukt pÄverkar en byggnad medmassivtrÀstomme och olika isoleringsmaterial utan ÄngspÀrr. Mineralull och trÀfiberisolering jÀmförs mot varandra för att se hur dessa pÄverkarfuktbelastningen i en vÀggkonstruktion. Testobjektet Àr lokaliserat i Dalarna, inget fukttillskott har funnits inomhus i byggnaden.För att genomföra detta arbete har tre stycken olika metoder anvÀnds. Ensimulering, verkliga uppmÀtta vÀrden och en provtagning. Fuktsimuleringen genomfördes med hjÀlp av programmet WUFI, uppmÀtta vÀrden i form av relativ fuktighet och temperatur har samlats in kontinuerligt under tvÄ Ärs tid frÄn vÀggkonstruktionen via mÀtsensorer.

Fuktutredning av massivtrÀkonstruktion : Analys av vÀgg utan ÄngspÀrr

Rapporten ingÄr i ett FoU- projekt för Högskolan Dalarna, dÀr mÄlet Àr att ta fram en konstruktion utan ÄngspÀrr som ska klara dagens mÄtt pÄ lufttÀthet och fuktkrav.Syftet med denna rapport Àr att utreda hur fukt pÄverkar en byggnad medmassivtrÀstomme och olika isoleringsmaterial utan ÄngspÀrr. Mineralull och trÀfiberisolering jÀmförs mot varandra för att se hur dessa pÄverkarfuktbelastningen i en vÀggkonstruktion. Testobjektet Àr lokaliserat i Dalarna, inget fukttillskott har funnits inomhus i byggnaden.För att genomföra detta arbete har tre stycken olika metoder anvÀnds. Ensimulering, verkliga uppmÀtta vÀrden och en provtagning. Fuktsimuleringen genomfördes med hjÀlp av programmet WUFI, uppmÀtta vÀrden i form av relativ fuktighet och temperatur har samlats in kontinuerligt under tvÄ Ärs tid frÄn vÀggkonstruktionen via mÀtsensorer.

JÀmförelse Mellan LÀtt och Tung Stomme pÄ ett Kontorshus

I början av varje nytt projekt stöter man pÄ de olika alternativ av stomme- och bjÀlklagskonstruktioner som finns att vÀlja mellan, och frÄgan blir ofta vilken alternativ som Àr optimal för den aktuella projekteten.Den optimala lösningen för varje projekt existerar inte, pÄ grund av de olika faktorer och förutsÀttningar som styr projektet, till exempel: ekonomi, typ av byggnad, terrÀngtyp etc.FrÄgestÀllningen i denna rapport Àr om limtrÀ eller betong Àr den mest optimala alternativen som stommaterial i det aktuella projektet.JÀmförelsearbetet utgÄende frÄn förutsÀttningar har gjorts genom att dimensionera delar av ett projekt med bÄde materialen. Fokus har lagts pÄ skillnader i byggnadshöjd, vindstabilitet och grundlÀggningen. Resultaten tyder pÄ om man ska bygga ett kontorshus eller flervÄningshus vore betong mer lÀmpligare alternativ jÀmfört med limtrÀ.Skillnaden i byggnadshöjd finns men Àr förvÄnansvÀrt inte sÄ stor mellan de tvÄ olika stommaterial. Dock skillnaden varierar avsevÀrd nÀr det gÀller bjÀlklagshöjd mellan limtrÀ och betong. Detta pga krav pÄ nedböjning och svikt som stÀlls pÄ limtrÀbjÀlklag.BÄda stommaterial klara vindstabiliteten utan plintar, som Àr ganska intressant speciellt med tanke pÄ limtrÀets lÄga vikt.NÀr det gÀller grundlÀggningen, blev skillnaden betydlig större mellan limtrÀ och betong.Dimensionering enligt Eurokoder har gjorts genom egna handberÀkningar och Àven anvÀndandet av programvaran Strusoft..

Översyn och optimering av kylsystem vid Norrlands Universitetssjukhus

VÀsterbottens LÀns Landsting arbetar kontinuerligt för att minimera sin verksamhets negativa pÄverkan pÄ miljön. För att göra detta har de satt upp mÄl för 2020. Detta examensarbete kommer att försöka hjÀlpa dem att uppnÄ sina mÄl om en minskning med 17 procent av den specifika elanvÀndningen och en minskning med 22 procent av den specifika vÀrmetillförseln jÀmfört med nivÄn Är 2009.Syftet med detta projekt har varit att bidra till en ökad kunskap om hur kylsystemet för nÀrvarande anvÀnds och undersöka möjligheterna för en mer effektiv drift. Detta arbete fokuserar pÄ tre huvudaspekter, driftsÀkerhet, ekonomisk vinning och energieffektivitet. MÄlet med projektet har varit att undersöka tre eller fyra förbÀttringsförslag relaterade till de ovan nÀmnda aspekterna.Arbetet har delats upp i tvÄ delar för att uppnÄ projektets syfte och mÄl.

<- FöregÄende sida 21 NÀsta sida ->