Intresset för småskaliga vindkraftverk på byggnader har ökat under de senaste åren. Allt fler människor blir mer energi- och miljömedvetna samt ser fördelarna med att elektriciteten produceras där den konsumeras; i den bebyggda miljön.Det är dock en större utmaning att installera ett vindkraftverk i urban miljö, jämfört med i öppet landskap, då det finns många faktorer som skall beaktas. Stadens komplexa uppbyggnad gör att vindens hastighet och riktning varierar och ger upphov till turbulenta strukturer i den omgivande luften. Många av dagens vindkraftverk kan ej operera effektivt vid turbulens, därför måste dessa vindkraftverken placeras på höga höjder för att nå den laminärt strömmande vinden över staden, vilket ger orealistiska längder på de master som krävs, även om vindkraftverket monteras på en byggnad. För att kunna utnyttja de vindar som uppkommer i urbana miljöer bör vertikalaxlade vindkraftverk med en helixformad geometri på rotorn användas.

I början på förra seklet hade de brandbefäl och brandmän som kom till en eldhärjad byggnad samma scenario framför sig som idag, det brann någonstans i byggnaden och det var rökutveckling. Då som nu visste de att brandgaserna måste vädras ut för att sänka temperaturen i byggnaden och komma åt att släcka branden- De verktyg de hade tillgängliga föra fullgöra detta uppdrag används än idag såsom brytjärn, yxa, handkraft och orädda brandmän. För omkring femtio år sedan var metoderna för håltagning i princip fortfarande av samma slag som ovan nämnt. Brandkårerna försökte rekrytera plåtslagare som kunde utbilda övriga brandmän att använda nymodigheter som plåtlyft och plåtsaxar. Mellan åren 1960 och 1990 har utvecklingen på området brandteknik utvecklats som en reaktion på att ämnet allt mer akademiserats och studerats på universitet och högskolor runt om i världen. Detta har medfört en positiv utveckling inom området brandgasventilation som gett upphov till många nya metoder för att dimensionera rökgasluckor och konstruera andra inbyggda brandsäkerhetsanordningar.

I mitt förslag betraktar jag Nationalmuseums klassicism och dess symmetrier som ett system i flera skalor, ett obundet system vilket det är möjligt att bygga vidare på. Det är ett system där massa hela tiden ställs mot tomrum, och där rytmen i allt från pelare till stora rymder och motsvarande massivitet harmonierar mellan huvudbyggnaden och det tillbyggda. Det är en byggnad avsedd för kroppen: man ska röra sig runt den och i den och känna hur det rytmiska pågår; hur massan och tomrummen får rörelse och vill flyta in i varandra och där volymerna får tyngd och gravitation i denna spänning. Jag har tagit fasta på det monumentala, inte nödvändigtvis som storskalighet, utan som någonting annat, mer mystiskt. Där tar jag stöd i Aldo Rossis Architecture of the City.

Den beräknad mängd energi en byggnad gör av med på ett år visar huruvida den bidrar till ett hållbart samhälle eller inte. AB Gavlegårdarna arbetar inte enbart med att projektera fram förslag till lösningar för framtidens bostäder utan riktar även in sig på sitt nuvarande bestånd när det kommer till energianvändning i flerbostadshus. Gävle Strand Etapp 1 stod klart 2008 med ett bestånd av tolv byggnader som är gestaltade på fyra olika sätt. Alla med olika förutsättningar där främst brukarnas beteende såsom förbrukad mängd tappvarmvatten och hushållsel varierar kraftigt.Under projekteringsfasen anlitades en konsult för att beräkna den köpta energin som dessa bostäder skulle använda och kom fram till en energianvändning på 92 kWh/m2,år. Gavlegårdarnas egna beräkningar som utgick ifrån de verkliga värden som uppmättes för varje lägenhet visade i september 2009 ett medelvärde för hela beståndet som låg på 114 kWh/m2,år.AB Gavlegårdarna vill gå till botten med de problem och den extra kostnad som Gävle Strand Etapp 1 har gett upphov till genom ökad energianvändning, vilket medför att de vill utföra exakta beräkningar på varje byggnads energianvändning.

Syftet med vår uppsats är att undersöka metoder och utveckla en kunskap som främjar språkutvecklingen hos barn med sent utvecklat verbalt språk, och som är i behov av teckenkommunikation. Vi ska jämföra pedagogers metoder i förskola och särskola.I litteraturdelen redovisas förutsättningar i hjärnans byggnad för kommunikation. Vad är kommunikation och normal språkutveckling? Vad är språkstörning och vad kan en sådan få för konsekvenser? Vi har redovisat vad det finns för alternativ: kommunikationsbilder som tecken och olika bild- och symbolsystem för de som inte klarar sig med enbart verbalt språk.Vi har tagit upp några teorier om lärandet och vad det finns för metoder som främjar språkutveckling.I empiridelen redovisar vi intervjuer med sex pedagoger. Metoden vi valde att använda oss av var kvalitativ.

Miljonprogrammets kommande energiupprustning blir allt mer akut samtidigt som energipriserna i Sverige trappas upp. Med miljötänkets renässans och dagens energikonsumtion är det viktigt att såväl befintliga som nyproducerade fastigheter anpassas och energieffektiviseras. Arbetet grundar sig i den försvarbara investeringen av upprustningen på miljonprogrammets hus samt den rådande bostadsbristen i Stockholm.   I rapporten kan läsaren följa utvecklandet av ett påbggnadsförslag i centrala Stockholm. Förslaget beskrivs utifrån arbetets 3 grundpelare planering, konstruktion och energi. Syftet är att undersöka om en påbyggnad av fastigheten Linjalen 8 är möjlig. Vidare att undersöka om påbyggnaden kan anpassas för en hållbar framtid och exemplifiera energieffektiviseringar.

Idén är att operan skall binda samman stadsdelarna genom en ny bro, skapa ett nytt gemensamt kulturtorg där operan, vasamuséet och nordiska muséet ingår. Operan skall tillgängliggöras och kännas välkomnande för alla människor. Genom att bryta upp en stor volym i delar och placera olika funktioner i varje kropp kommer platsen att vara levande från morgon till kväll. Kontor har lagts till programmet för att skapa liv och fler arbetsplatser. Junibacken får en ny byggnad med barnscen där till exempel barnopera och barnteater visas. Stora scenen och lilla scenen separeras och får var sin kropp. Mellan de olika husvolymerna skapas ett inglasat torg, som en förlängning av utomhustorget, där restauranter, barer, caféer och mingel tar plats. Ett nytt kulturnav har skapats..

Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra gymnasielärare kan förhålla sig till undervisning i svensk grammatik. Den empiriska undersökningen genomfördes på två gymnasieskolor i södra Sverige och bestod av observation vid fyra tillfällen av de intervjuades lektioner och fyra intervjuer med lika många gymnasielärare. Resultatet för denna studie visar att grammatik integreras i ordinarie svenskundervisning i varierande utsträckning och att pedagogerna väljer att ibland synliggöra grammatiken för eleverna och ibland inte. Lärarna motiverade grammatikundervisningen utifrån lydelsen ?språkets bruk och byggnad? i Kursplanen för Svenska A, och de menade att grammatikundervisning kan vara språkutvecklande.

Denna studie ämnar förklara hur komponentavskrivning uppfattas bland större svenska fastighetsbolag. Komponentansatsen, som bestämmer hur materiella anläggningstillgångar ska redovisas, blev obligatoriskt för större svenska bolag att tillämpa i sina finansiella rapporter från och med år 2014. En bransch som framförallt berörs av det nya kravet på komponentavskrivning är fastighetsbranschen. Avskrivningarna ska inte längre beräknas per byggnad utan separat för byggnadens olika komponenter utifrån en bedömning av respektive komponents nyttjandeperiod. Med utgångspunkt i kostnads- nyttoanalys har vi genom en webbenkät samt personliga intervjuer med personer på berörda fastighetsbolag undersökt uppfattningen kring implementeringen och tillämpningen av komponentansatsen.

Västfastigheter är en av Västsveriges största fastighetsförvaltare och förser Västra Götalandsregionen med lokaler samt fastighetsförvaltning. Västra Götalandsregionen har som långsiktigt miljömål att halvera sin energianvändning i egna lokaler till år 2030 jämfört med år 1995. Ett led i att nå detta mål har varit att genomföra energikartläggningar på sjukhusbyggnader för att lokalisera energieffektiviserande åtgärder som kan genomföras för att reducera energianvändningen. Beskrivning av de energieffektiviserande åtgärder som föreslagits samt beräknad kostnad och energibesparing för dessa har dokumenterats i en databas. Energibesparingen för de energieffektiviserande åtgärderna i databasen har bland annat beräknats med simuleringsprogrammet IDA ICE.Syftet med detta examensarbete var dels att studera, strukturera och analysera det material som finns i databasen.

Idag är det i Sverige tillåtet att bygga höga trähus. Detta arbete behandlar framförallt trähus som byggs som volymelement i fabrik och endast monteras på själva byggplatsen. Trähus är lätta i förhållande till byggnader byggda av andra material, och när trähusen byggs högre blir vindlasten större och problem uppstår med stabiliseringen. På vissa ställen i byggnaden ger vindlasten upphov till koncentrerade lyftkrafter som är större än egenvikten, och dessa delar av byggnaden vill då lyfta. Idag beräknas dessa krafter med en förenklad tvådimensionell metod som tar liten hänsyn till omkringliggande väggar och bjälklag.

Pappersmakulatur uppstår i tryckpressarna, men orsakerna finns i företagets alla funktioner. För ett framgångsrikt förbättringsarbete med att minska makulaturen krävs därför att all personal är engagerad.Examensarbetet utfördes på Bobergs Tryckeri AB i Falun, ett familjeägt företag med 60 anställda, som producerar personifierad direktreklam och blanketter. Syftet var att undersöka hur pappersmakulaturen kan minska och målet var att hitta orsaker samt ge förslag på åtgärder för att minska den.Genom intervjuer med personalen kartlades produktionssprocessen och utifrån det utarbetades förbättringsförslag. Exempel på förbättringsförslag är att kontinuerligt mäta och rapportera makulaturen, förbättra kommunikationen mellan avdelningarna och utveckla färgstyrningen. Litteraturstudier och kontakter med nyckelpersoner inom branschorganisationer och andra liknande företag, var till stor hjälp i arbetet.

Bostäder och service står idag för den största delen av energianvändningen i Sverige. För att skapa en hållbar miljö har regeringen i Sverige tagit fram 16 miljömål. I ett av dess delmål förklaras det att till år 2020 bör energianvändningen i byggnader per uppvärmd areaenhet minska med 20 % och med hela 50 % till år 2050. Landet är i behov av energieffektiva lösningar och därmed har uppmärksamhet riktats mot passivhus (energieffektivt hus). Resultat från tidigare byggprojekt i Sverige visar att passivhus starkt kan bidra till att kraven uppnås. Ett passivhus har ett litet behov av energi och anses vara ett framtidssäkert hus eftersom det räknas med att konflikter kommer att uppstå i samband med framtidens energikriser.

Alsters förskola öppnade sin verksamhet i oktober 2013. Eftersom det är så pass nybyggt har det inte genomförts någon utvärdering av inomhusklimatet. Därför vill Karlstads kommun genomföra denna undersökning. Undersökningen inriktar sig mot termisk komfort och luftkvalitet.Alsters förskola är byggd för att uppfylla Forum för energieffektiva byggnaders (FEBYs) krav för passivhus från år 2009. Om kraven uppfylls kommer Alsters förskola att vara den första förskolan i Sverige som uppnår de kraven.

SammanfattningVad är en transformation, och vad den kan vara? Hur kan en strategi för hur man kan förhålla sig till transformationsprojekt se ut?Jag har definierat det som att en transformation handlar om att ta en befintlig byggnad och införa ett nytt program som skapar en ny verklighet.Det kan finnas flera anledningar till att göra en transformation istället för att bygga nytt. Den viktigaste anledningen som jag har valt att arbeta med handlar om att fånga upp de värden som finns i en byggnad och få med sig dem och bygga vidare på dem istället för att skapa helt andra värden. Värden är saker som yta, volym, rumshöjd, ljusförhållanden, material och detaljer. Det är saker som de gjutna betongtrapporna och de speciella fönsterpartierna i byggnaden.