Sök:

Sökresultat:

121 Uppsatser om Träbroar - Sida 6 av 9

Riva murar, bygga broar ? en studie om fördomar bland ungdomar med olika bakgrund

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ huruvida mina undersökningsgrupper Àr medvetna om att de har fördomar. Vidare vill jag fördjupa mig i vad orsakerna till ungdomarnas fördomar kan vara för att sedan ta fram metoder för ett förebyggande arbete. I min studie tittar jag pÄ tre frÄgor kring fördomar pÄ tvÄ skolor i Göteborg. Den ena skolan ligger i nordöstra Göteborg dÀr nÀstan 100 % av eleverna har annat modersmÄl Àn den svenska. Den andra skolan ligger i en kranskommun söder om Göteborg dÀr i princip alla elever har svenska som modersmÄl.

FrÄn kottar till siffror : En studie om broar mellan den konkreta och abstrakta matematiken

Matematiken bestÄr av flera abstrakta begrepp, men frÄgan Àr hur lÀraren ska arbeta för att eleven ska nÄ vÀgen till det abstrakta med förstÄelse. Att koppla ett laborativt material till exempelvis en abstrakt siffra och samtidigt skapa en förstÄelse för siffran Àr inte för alla elever sjÀlvklart. LÀrarens roll blir dÀrför viktig och vÄr studie grundar sig i lÀrarens arbetssÀtt i undervisningen.VÄrt syfte med studien Àr att undersöka hur lÀrarna arbetar med bron, frÄn ett okÀnt begrepp till att eleven har fÄtt en förstÄelse för begreppet. Vi vill Àven ta reda pÄ hur lÀrarna vÀljer att motivera sina val av arbetssÀtt som anvÀnds för att bygga bron.Genom fyra observationer och fyra kvalitativa intervjuer med lÀrare som undervisar i Ärskurs 1, visades vikten av att arbeta med ett varierande arbetssÀtt för att skapa en miljö som ger förutsÀttningar för samtliga elever att nÄ en förstÄelse för abstrakt matematik. Ett mönster som belystes genomgÄende i undersökningen var att varje nytt omrÄde i matematik inleddes med ett laborativt material som var kopplat till elevens tidigare erfarenheter.

Prefabricerade betongbroar - Àr det möjligt?

?Prefabricerad broproduktion ger ett snabbt montage och stor möjlighet att styra produktionsprocessen? (En av de intervjuade)Vid traditionell produktion av betongbroar tillverkas bron pÄ plats. IngÄende arbeten sÄsom byggande och rivning av stÀllning, formsÀttning, armering samt gjutning av bron Àr tidskrÀvande moment som innefattar oergonomiska arbetsstÀllningar för yrkesarbetarna, dÀr de dessutom exponeras för ogynnsamma vÀderförhÄllanden och höga höjder. De flesta betongbroar som byggs i Sverige utförs fortfarande enligt traditionella metoder innehÄllande mÄnga tidskrÀvande och ogynnsamma arbetsmoment.I rapporten behandlas prefabricerade betongbroar som Àr ett konkurrenskraftigt alternativ vid broproduktion. Broelementen tillverkas pÄ fabrik och monteras pÄ plats, vilket leder till tidsvinster, minskade trafikstörningar, förbÀttrad arbetsmiljö och bÀttre kvalitet.

Förslag till miljöförbÀttrande ÄtgÀrder i Hammarkullen

Hammarkullen tillkom under slutet av 1960- talet och början av 1970. OmrÄdet har formats av den tidens ideal med breda vÀgar och uppdelade funktioner. I Hammarkullen har fÄ förÀndringar och förbÀttringar gjorts sedan det blev till. Genom att studera omrÄdet, hur det ser ut idag, kvaliteter och brister, samt genom analyser har jag valt att frÀmst fokuserat mitt arbete pÄ: ? komplettering av bebyggelse ? utveckling av den yttre miljön ? utveckling av torget Huvuddelen i mitt examensarbete ligger i planförslaget.

Att upprÀtta, dokumentera och införa ett kvalitetssystem
enligt ISO 9001: 2000

Detta examensarbete har utförts pĂ„ Svenska TrĂ€broar AB belĂ€get i Kroksjön utanför SkellefteĂ„. Företaget projekterar, tillverkar och monterar broar av trĂ€ för den nordiska marknaden. Bakgrunden till arbetet har varit att företaget velat skapa en atmosfĂ€r av ordning och reda genom att införa ett kvalitetsledningssystem. Ett kvalitetssystem syftar, bland annat, till att: • Klargöra arbetssĂ€tt • Tydliggöra ansvarsfördelning • FörbĂ€ttra relationer till kunder • Öka kvalitetsmedvetandet bland personalen • FörbĂ€ttra den interna kommunikationen • Ge ledningen ett beslutsunderlag för att fatta rĂ€tta och riktiga beslut avseende kvalitetspĂ„verkande Ă„tgĂ€rder • FörbĂ€ttra leverantörsrelationer • Skapa en mer flexibel organisation • Möjliggöra förbĂ€ttringsarbete • Öka produkt- och tjĂ€nstekvaliteten och styra den sĂ„ att den motsvarar kundens behov OvanstĂ„ende punktlista Ă€r en upprĂ€kning av önskade effekter av ett offensivt kvalitetsarbete. Ett bra stöd för att nĂ„ dessa effekter Ă€r att jobba enligt ett kvalitetssystem som styr arbetssĂ€tt vad gĂ€ller: processer, produkter och tjĂ€nster, förbĂ€ttringsarbete etc.

En bro för lite

Ett mindre men mer anvÀndbart försvar stÀller krav pÄ tillgÀnglighet och anvÀndbarhet för ingÄ-ende förband. Försvarsmakten tog 2005 fram SpÄrbarhetsmodellen som ett verktyg för att sÀker-stÀlla rÀtt resurser pÄ rÀtt plats och Àven som ett sÀtt att styra ambitionsnivÄer. Resursen brosystem Àr en viktig del för att kunna lösa ut Försvarsmaktens krav pÄ insatsförmÄga och lösandet av för-svarsuppgifter enligt SpÄrbarhetsmodellen. FrÄgan Àr dÄ om det finns balans mellan uppgifter och tillgÀngliga resurser?I uppsatsen analyseras vilket behov av brosystem som finns kopplat till uppgifter, doktriner och reglementen.

VÄrdprogram - Den vÀstra engelska parken, Leufsta bruk :

Den hÀr kandidatuppsatsen Àr ett vÄrdprogram för den vÀstra engelska parken pÄ Leufsta bruk. Leufsta bruk ligger i norra Uppland och jÀrnbruket har anor frÄn 1500-talet. Under 1600-talet började man bygga en herrgÄrdsanlÀggning, en trÀdgÄrd i renÀssansstil anlades intill denna. TrÀdgÄrden moderniserades efter barockens principer i början av 1700-talet. Sitt nuvarande utseende fick herrgÄrden efter en brand 1719.

APU, lÀnken skola-arbete

För att pÄ ett bra sÀtt förbereda elever för en övergÄng frÄn skola till arbetsliv ska samhÀllets snabba utveckling och förÀndring ocksÄ speglas inom skolans vÀrld. Merparten av de svenska ungdomarna gÄr idag en gymnasieutbildning, innan de kommer i kontakt med arbetsmarknaden utanför skolan. Syftet med detta arbete Àr att ge en bild av hur skola och företag kan samarbeta kring APU, den arbetsplatsförlagda utbildningen, som ska förbereda ungdomarnas möte med arbetslivet. Att ur ett arbetsplatsperspektiv förmedla intryck av APU som en fruktbar lÀnk mellan skola och arbetsliv. APU Àr ett instrument för gymnasieskolan att bygga broar till arbetsmarknaden. Tidigare forskares syn pÄ utbildning och kunskap har gett mig en bild av hur olika komponenter kan pÄverka den arbetsplatsförlagda utbildningen.

Laborativ matematik i Är 4-9 : Intentioner, möjligheter och hinder

Det talas om den svenska skolan och matematik i olika sammanhang. Under senare Är har det gjorts flera utvÀrderingar och studier som visar att elevers kunskaper inom matematikÀmnet har försÀmrats. Skolverket rapporterar ocksÄ att lusten att lÀramatematik försÀmrats och att problematiken kanske ligger i undervisningens utformning.Syftet med denna studie Àr att belysa lÀrares intentioner kring arbete med laborativ matematik och lyfta fram deras tankar kring vad arbetssÀttet/angreppssÀttet kan innebÀra för elevers lÀrande. Jag kommer ocksÄ att lyfta fram möjligheter och hinder som lÀrare upplever kring arbetssÀttet. För att besvara frÄgestÀllningarna har jag genomfört en kvalitativ, semi-strukturerad intervjustudie med fem lÀrare som undervisar i Är 4-6 alternativt Är 7-9.Resultatet frÄn studien visar att laborativ matematik har positiv inverkan pÄ elevers lÀrande.

Förslag till miljöförbÀttrande ÄtgÀrder i Hammarkullen

Hammarkullen tillkom under slutet av 1960- talet och början av 1970. OmrÄdet har formats av den tidens ideal med breda vÀgar och uppdelade funktioner. I Hammarkullen har fÄ förÀndringar och förbÀttringar gjorts sedan det blev till. Genom att studera omrÄdet, hur det ser ut idag, kvaliteter och brister, samt genom analyser har jag valt att frÀmst fokuserat mitt arbete pÄ: ? komplettering av bebyggelse ? utveckling av den yttre miljön ? utveckling av torget Huvuddelen i mitt examensarbete ligger i planförslaget.

KartlÀggning av behovet av bÀrighetshöjande ÄtgÀrder pÄ mindre vÀgar

Detta examensarbete Ă€r utfört pĂ„ uppdrag av VĂ€gverket Region Syd. Sveriges vĂ€gnĂ€t hĂ„ller pĂ„ att anpassas till den europeiska standarden, men det finns fortfarande en hel del begrĂ€nsningar kvar pĂ„ mindre vĂ€gar. Vi har inte tillrĂ€cklig kunskap om vilka problem dessa begrĂ€nsningar medför för tunga transporter och VĂ€gverket Ă€r angelĂ€get om att klarlĂ€gga, vilken nytta det skulle vara att göra förstĂ€rkningsĂ„tgĂ€rder. Jag har undersökt ett landsbygdsomrĂ„de i södra Östergötland och de begrĂ€nsningar som finns hĂ€r pĂ„ flera vĂ€gar Ă€r dĂ„lig bĂ€righet i första hand för broarna och hög tjĂ€lfarlighet. Syftet med undersökningen Ă€r att göra en kartlĂ€ggning av de tunga godstransporterna och de problem begrĂ€nsningarna pĂ„ vĂ€garna medför för nĂ€ringslivet.

Accelerations- och bromskrafter för jÀrnvÀgsbroar: Analys av reduktionsfaktor

I januari 2010 trÀdde europeiska konstruktionsstandarder i kraft i Sverige, vilket ersÀtter de föregÄende brostandarderna Bro 2004 och BV Bro, utgÄva 9, för jÀrnvÀgsbroar. Detta för med sig förÀndringar av regler betrÀffande berÀkning av de krafter som pÄverkar brobrokonstruktionen orsakat av acceleration och bromsning. EN 1991-2, som styr trafiklaster pÄ jÀrnvÀgsbroar enligt de europeiska konstruktionsstandarderna, ger olika metoder för att beakta den samverkan som uppstÄr mellan spÄr och broöverbyggnad dÄ accelerations- och bromskrafter verkar pÄ rÀlerna. Detta examensarbete har initierats i syfte att klargöra metodernas anvÀndningsomrÄde, hur de skall anvÀndas samt för- och nackdelar med respektive metod. De metoder som ges bestÄr av en generell metod samt tvÄ förenklade metoder som gÀller under olika förutsÀttningar.

UtvÀrdering av maskinstyrning för rör arbete

Vid rörschaktsarbeten har det lÀnge varit en stor utmaning för en ensam grÀvmaskinist att följa höjderna och riktningen pÄ ritningen. Det har behövts en extra person som kontrollerar höjden och riktningen för schakten. Men idag finns det en teknik vid namn GPS-maskinstyrning som gör det möjligt att via GPS faststÀlla skopans och maskinens position.Företaget Skanska Àr ett av de ledande företagen att anvÀnda sig av GPSmaskinstyrning vid t.ex. vÀgprojekt. Företaget vet att tekniken Àr lönsam vid stora projekt men Àr intresserade av om tekniken Àven Àr lönsam vid rörschaktarbeten.Rapporten syftar till att utvÀrdera för- och nackdelar nÀr det gÀller GPSmaskinstyrning i grÀvmaskiner vid rörschaktarbeten.

Utredning av grundavlopp pÄ broar

AbstractIn the fall of 2003 a project was started in the Swedish building sector that is called BASTA (the building sectors’ termination of especially harmful substances). The project is operated by the building companies NCC, Skanska, PEAB and JM, the Swedish Building Industry and the Swedish Environmental Institute IVL. The purpose of the project is to create a common environmental assessment system for the entire building industry and with the help of this system phase out the use of especially harmful properties from building products.In a large sense BASTA works like this; On the BASTA web site there is a database, to which a supplier can register the company and the company’s products. Only those products with a substance content that fulfil the demands of the BASTA system, is to be registered. As it is the supplier himself that carries out the registration of the company and the company’s products to the system, the BASTA-organisation annually controls that the companies that are registered in the database, fulfils BASTA’s demands.Since NCC is one of the companies that operates BASTA, BASTA is probably going to be the environmental assessment system that is recommended for the company in the future.

Det handlar om att bygga broar mellan de kulturella enklaverna och samhÀllet : En kvalitativ studie om hedersrelaterad utsatthet och integration

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur professionella inom Sveriges kvinnojourer beskriver vad hedersrelaterad utsatthet innebÀr pÄ individ ?och strukturell nivÄ och hur hederskontexten och samhÀllet pÄverkar mÀn och kvinnors förutsÀttningar för integration och delaktighet i det svenska samhÀllet. Individer som lever i hederkontexten lever med en dubbel utsatthet. Detta innebÀr att dessa individer Àr dubbelt förtryckta, dels frÄn kontexten de lever i men Àven samhÀllet har en bidragande roll till utsattheten dÄ vi har kommit fram till att det finns mycket inbÀddad diskriminering i samhÀllet. Integrationen för individer inom hederskontexten pÄverkas ocksÄ av faktorer som kan relateras till individerna inom hederskontexten och samhÀllets bemötande av individerna.

<- FöregÄende sida 6 NÀsta sida ->