Sök:

Sökresultat:

69 Uppsatser om Toxiska metaboliter - Sida 2 av 5

Mutagena ämnen i kött och fisk efter tillagning

Mutagena ämnen i livsmedel kan vara en riskfaktor till tumörutveckling hos människor. Studier har gjorts på ett flertal kött- och fiskprodukter där mängden av nitrosaminer, heterocykliska aminer samt polycykliska aromatiska kolväten har studerats efter olika tillagningsmetoder. Resultat visar att nitrosaminer bildas i kött och fisk vid rökning, stekning och ugnsstekning. Heterocykliska aminer bildas vid grillning, stekning, fritering, ugnsstekning samt vid tillagning i mikrovågsugn. Polycykliska aromatiska kolväten bildas vid grillning, stekning och ugnsstekning.

Kiselalgernas missbildningar under toxiska förhållanden

A research of 14 toxic affected study sites in Sweden showed a significant increased proportion of deformed diatoms. The six metal polluted study sites in the region of Dalarna showed a 4, 2% average of deformed Fragilaria (deformed diatoms reference sites, 0, 1%). The results also indicate a significant increased proportions of deformed diatoms in the eight pesticide polluted sites in the south and middle of Sweden, compared to the reference sites, howsoever the toxic content was low. The results indicate that there are no lager differences in neither teratological forms nor variations that segregate metal polluted and pesticide polluted shells. One of the reasons may be that both heavy metals and pesticides can affect the development of the diatom shell..

Bildandet av kalciumoxalatstenar i hundens urinvägar : en genomgång av potentiella predisponerande faktorer

Urinsten, urolithiasis, är en relativt vanlig åkomma i hundens urinvägar. Stenarna är uppbyggda av olika mineraler och salter av vilka kalciumoxalat och struvit (magnesiumammoniumfosfat) är de vanligaste, ensamma eller i kombination med andra ämnen. Stenarna återfinns framförallt i de nedre urinvägarna, det vill säga i urinblåsa och urinrör. De kan ställa till stora problem genom obstruktion och svår smärta. De upptäcks vanligtvis genom röntgen och måste ofta avlägsnas kirurgiskt men risken för att nya stenar utvecklas är stor.

Kromatografi av polära läkemedel och metaboliter med HILIC-teknik

The purpose of this project was to investigate if retention of polar compounds that are given to treat tuberculosis, diabetes, inflammatory bowel disease and childhood leukemia could be obtained with HILIC separation. By varying different parameters for different types of columns the compounds were analyzed with the aim of finding guidelines for future method optimizations. To perform these analyzes three different columns were tested ? ZIC-HILIC (silica-based with zwitterions), ZIC-pHILIC (polymer-based with zwitterions) and XBridge Amide (amide functions). The results were evaluated with selected quality measures.

Miljö- och hälsoeffekter av insekticider i svensk äppelodling : Kan det finnas fördelar med att övergå till feromoner?

Det är känt att användning av kemiska bekämpningsmedel är förknippat med problem och risker för människors hälsa och miljön på såväl lokal som global nivå. Resultat från svensk miljöövervakning visar att växtskyddsmedel påträffas i vattendrag och grundvatten trots skärpta lagar och åtgärder för att nå det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö som definierats och fastslagits av Sveriges riksdag. Livsmedelsverkets stickprover på frukt och grönsaker visar att resthalter påträffas i ungefär hälften av proverna, framförallt i frukt och grönt som importeras från utlandet. Med detta som grund är syftet med denna studie att undersöka vilka miljö- och hälsoeffekter som blir följden av användning av insekticider i svensk äppelodling och om det kan finnas fördelar med att istället använda feromoner.Resultatet av studien visar att det finns åtta insekticider godkända mot skadeinsekter i svenska äppelodlingar vars aktiva substanser är acetamiprid, betacyflutrin, fenpyroximat, flonicamid, indoxakarb, paraffinolja, pyretriner och tiakloprid. Av de aktiva substanserna användes totala mängder i storleksordningen >0,1-6 ton verksamt ämne år 2012 sammanslaget för hela trädgårdsodlingen.

Kan granatäpple påverka prostatacancer?

 Granatäpple är en frukt med flera olika antioxidativa grupper såsom tanniner, anthocyaniner och flavonoider. Frukten påstås kunna påverka prostatacancer.Syftet med detta arbete var att studera en ren naturprodukts direkta effekt på prostatacancer. Arbetet är en litteraturstudie och studiematerial som använts har hämtats i databasen PUBMED.I studierna visades hur granatäpple påverkade flera typer av prostatacancercellinjer. Cellinjerna var modifierade och hade olika egenskaper såsom hormonkänslighet eller förmåga att frisätta prostataspecifikt antigen (PSA). I en del studier implanterades prostatacancercellinjer i möss och tumörtillväxten studerades.

Utvärdering av fyra antimikrobiella preparat som alternativ till antibiotika vid behandling av sårinfektioner

På grund av stora resistensproblem måste användningen av antibiotika i världen minska. För att kunna genomföra detta måste alternativa preparat börja användas. I detta arbete görs en utvärdering av fyra topikalt administrerade preparat som används vid behandling av infekterade sår. De preparat som utvärderas är honung, jod, hydrofoba förband (Sorbact) och polyhexametylenbiguanid (PHMB). Utifrån de fakta och studier som finns tillgängliga i dagsläget görs en utvärdering av preparaten utifrån deras effekt, hur toxiska de är och om de selekterar för resistens hos bakterier. Med hänsyn till detta ges svar på frågan huruvida dessa preparat är lämpliga substitut till antibiotika vid behandling av sårinfektioner. Vid sammanställning av studierna kunde det konstateras att tre av preparaten hade en baktericid effekt in vitro.

In-vitro studier av inflammatorisk svar från helblod och neutrofila granulocyter vid aktivering med nanopartiklar

Syftet med detta arbete var att studera inflammatoriska effekter i mänskligt helblod och neutrofila granulocyter exponerade och stimulerade av nanopartiklar av gadoliniumoxid. Projektet utreder den toxiska potentialen hos nanopartiklar med olika kemiska och morfologiska egenskaper.I experimenten undersöktes cellresponsen hos blodceller exponerade med ofunktionaliserade och funktionaliserade nanopartiklarna. Effekterna av funktionaliserade och ofunktionaliserade nanopartiklarna på aggregation och syreradikalproduktion i helblod och hos neutrofila granulocyter studerades med hjälp av lumi-aggregometri.Studier har visat att varken ofunktionaliserade eller funktionaliserade nanopartiklarna ger aggregation i blodet. Syreradikalproduktionen ökar däremot. Resultaten av studier i helblod visar att stimulering med spädnings serier av funktionaliserade nanopartiklar ger mindre frisättning av syreradikaler än spädnings serier med ofunktionaliserade nanopartiklar.

Konsumenters attityder kring livsmedel och livsmedelssäkerhet

Konsumenters attityder till livsmedel och olika aspekter av livsmedelssäkerhet undersöktes i en intervjustudie i Upplands län, i vilken olika frågor kring attityder till livsmedel med fokus på livsmedelssäkerhet ingick. Resultatet visade att det absolut viktigaste för konsumenter när de väljer varor är att livsmedlet smakar gott, då samtliga respondenter uppgav att detta var viktigt. Att konsumenter oroar sig mer för toxiska restsubstanser såsom läkemedelsrester och bekämpningsmedelsrester än för livsmedelsburen smitta framkom, liksom att få uppfattar sitt eget hem som en plats där man kan bli matförgiftad, trots att tidigare studier visat att en stor andel av matförgiftningsfall smittas i sitt hem. Oroande stora andelar av konsumenterna kunde tänka sig att äta olika livsmedel med förhöjd risk att drabbas av matförgiftning såsom otillräckligt upphettad kyckling, och ett flertal enkla men viktiga hygienåtgärder för att undvika korskontaminering uppfattas inte av konsumenterna som viktiga att utföra, vilket kan leda till onödigt många matförgiftningsfall. Djurvälfärd och livsmedelssäkerhet är beroende av varandra och aktuellt arbete visar att svenska konsumenter anser att djurvälfärd är viktigt..

Miljögifter ? ett hot mot isbjörnens överlevnad?

De rådande klimatförändringarna drabbar Arktis och dess isbjörnar hårt. Smältande isar frigör miljögifter som i årtionden lagrats upp och kan nu ta sig in i och biomagnificeras i den marina näringskedjan, där isbjörnen som toppredator utsätts för hög toxisk stress. De försvinnande isarna utgör isbjörnens huvudsakliga jaktmark och detta skapar därför en ökad näringsmässig stress som bryter ned kroppens fettreserver och frisätter lagrade toxiska kemikalier i blodomloppet. Klimatförändringarna skapar ett gästvänligare Arktis, vilket tros innebära en förhöjd mänsklig närvaro som kan ökade halterna av lokala utsläpp och en rubbad näringskedja. Även introduktionen av nya djurarter tros öka vilket tillsammans med närvaron av människor i sin tur kommer att orsaka en introduktion av nya patogener. Klimatförändringarna påverkar även havsoch luftströmmarna, vilket spås öka transporten av miljögifter till Arktis.

Metabolit- och hormonnivåer som tidiga markörer för fruktsamhet och produktionsstörningar hos mjölkkor

During the last decades the fertility of dairy cows has declined in the same rate as the milk yield has increased. This is a result of the negative genetic correlation between milk yield and fertility, failure to show estrous signs and metabolic problems in the cow. The purpose of this review was to investigate the function of metabolites and hormones as markers for disturbances in fertility, health and production in the dairy cow. There are several metabolites that are suggested to indicate the cow?s energy balance.

Ivermektins påverkan på organismer i vatten och sediment

Endektociden ivermektin används i stor omfattning inom veterinärmedicinen. Läkemedlet metaboliseras i låg grad och kommer ut som verksamt ämne i faeces och utövar sina effekter på andra än målorganismerna, bl.a. faeceslevande arter. Eftersom vissa vattenlevande organismer uppvisar en särskild känslighet kommer denna litteraturstudie att fokusera på ivermektins toxicitet på organismer i akvatisk miljö och huruvida dessa kan vara i fara i svenska vatten. Daphnia magna är den art som visat sig känsligast och effekter har setts på nivåer så låga som 0,001 ng/l. Ivermektin verkar vara särskilt toxiskt för cladoceraner, den ordning som D.

Fusarium och mykotoxiner i spannmål - utbredning, konsekvenser och möjliga åtgärder

Vissa Fusarium-arter är växtpatogener som orsakar stora skador hos grödor runt om i världen. De påverkar grödor kvantitativt då de kan sänka skördemängden, men är kanske mest kända för förmågan att ändra grödans kvalitativa egenskaper då de kan producera mykotoxiner. Mykotoxiner är sekundära metaboliter som kan påverka människors och djurs hälsa negativt. Syftet med arbetet är att sammanställa litteratur som tar upp Fusarium och mykotoxiner. Arbetet är främst inriktat mot vårsäd i framför allt Norden.

Reduktion av organiskt material med MIEX®

Uppsala- och Stockholmsregionerna använder Mälaren och dess tillflöden som dricksvattenkällor. I Mälaren varierar halten organiskt kol från år till år och kan medföra problem såsom oönskad lukt, smak och färg vid dricksvattenrening. Det kan även vara problem med avseende på bildning av desinfektionsbiprodukter (DPB) och transport av toxiska ämnen med dricksvattnet. I takt med den globala uppvärmningen kan dessutom halten av organiskt kol i Mälarens ytvatten och dess tillflöden öka. Det medför att halten av organiskt material även skulle öka i vattenverkens råvatten och det skulle i sin tur uppstå svårigheter att hålla dagens gränsvärden.

Cytokrom P450-systemets betydelse för anthelmintikaresistens

Läkemedelsresistenta parasiter är ett allvarligt globalt problem. Läget är framför allt kritiskt inom gruppen gastrointestinala nematoder hos små idisslare, vilka ofta uppvisar resistens mot bredspektrumverkande anthelmintika. Resistensproblematiken resulterar i en försämrad djurvälfärd och lägre produktionsnivåer. Det har visat sig vara svårt att reda ut de exakta orsakerna till läkemedelsresistens då flera olika mekanismer ofta samverkar. Cytokrom P450-systemet (CYP) ingår som en del av xenobiotikametabolismen på cellnivå hos både värddjur och parasiter och kan ha betydelse för såväl utveckling som undvikande av anthelmintika-resistens. För att optimera anthelmintikaanvändningen och utveckla hållbara behandlingsstrategier krävs kunskap om värddjurets metabolism av xenobiotika samt vävnadsdistribution av aktiva metaboliter.

<- Föregående sida 2 Nästa sida ->