Varje år uppskattas en halv miljon svenskar drabbas av matförgiftning och knappt en tredjedelrapporteras ha drabbats av en matförgiftning orsakad av bakterier eller bakteriella Toxiner.Under år 2007 drabbades drygt 2500 EU-medborgare av matförgiftning orsakade avstafylokockenteroToxiner (SEs). I livsmedel har man sett att produktion av SEs framförallt ärkopplat till Staphylococcus aureus. Studier har visat att SEA följt av övriga klassiska SEs ärde Toxin som oftast orsakar matförgiftningar.Detta kandidatarbete har haft som mål att sätta upp en ELISA för kvantitativ bestämning avstafylokockenteroToxin A och C i BHI-buljong (brain heart infusion) och pastöriserad mjölkmed fetthalt 1,5 %. Ytterligare mål var att fastställa nedre gränsen för att kvantitativtbestämma enteroToxininnehållet med använd ELISA. Detta för att kunna jämföraenteroToxinproduktionen hos S.

Under lagring och transport av textila varor från Asien kan risken för mögelangrepp vara stor, något som sedan vid uppackning kan vara skadligt för hälsan. Situationen så som det ser ut idag kan medföra stora problem och kostnader hos textilföretag och att hitta möjliga åtgärder för att förebygga skador är därför av stort intresse. För att kartlägga problemen med mögelangrepp på textila material har både informationssökning och praktiskt arbete genomförts. Mögeltillväxt sker då det är gynnsamma betingelser med hänsyn till klimat, näring och syretillgång. För att mögeltillväxt inte ska angripa textila varor finns en rad förebyggande åtgärder som kan vidtas, åtgärder som alla handlar om att göra förutsättningarna på ett eller annat sätt ogynnsamma.

Detta examensarbete syftade till att ta fram ett underlag för en regional åtgärdsplan avseende dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner, gemensamt benämnda som PCDD/F eller dioxiner, i Gävleborgs län. Länet har historiskt varit ett av de mest utsatta områdena i Sverige beträffande dessa föroreningar och höga koncentrationer i bland annat strömming har medfört att denna inte får saluföras i övriga EU. I arbetet har resultaten från den rådande forskningen på området studerats för att få kunskap om nuvarande källor och möjliga förklaringar till de fortsatt förhöjda koncentrationerna av dioxiner. Därefter har data från tidigare undersökningar av dioxinkoncentrationer i Gävleborgs län samlats in, sammanställts och använts för att studera hur koncentrationerna varierar geografiskt inom länet. Principalkomponentanalys (PCA) av specifika dioxinkongeners koncentrationer har sedan använts för att försöka identifiera verksamhetstyper som potentiellt kan ha bidragit till föroreningarna på olika platser - en analys som dock är behäftad med stora osäkerheter. De insamlade provresultaten har även använts för att genom massbalansmodellering undersöka återhämtningen i två känt förorenade fjärdar i länet; Norrsundet och Gårdsfjärden.