Syftet med föreliggande studie har varit att ur ett specialpedagogiskt perspektiv beskriva, analysera och jämföra olika personalkategoriers uppfattning om arbetet för att nå en skola för alla. De personalkategorier som deltagit i undersökningen är personal i en förskola, klasslärare och specialundervisande lärare i en låg- och mellanstadieskola, totalt 10 personer. Studien är kvalitativ med en fenomenografisk forskningsansats och intervjuer har använts för datainsamlingen. Teoretisk utgångspunkt har varit socialkonstruktivismen där förskola och skola ses som två olika sociala konstruktioner skapade av människor utifrån behov i samhället. I undersökningen har framkommit många likheter men också vissa skillnader i hur de olika personalkategorierna ser på en skola för alla.

Syftet med studien är att undersöka elever som sitter i matrådets uppfattning om sitt inflytande i matrådet. Elever och personal som arbetar med att förbättra mat och måltidsmiljön på en grundskola i södra Sverige har intervjuats. Totalt ingår 18 elever som sitter i matrådet, personal som var högst ansvarig för måltiderna på skolan samt en grupp vid namn Mat och måltidsmiljö, där lärare, måltidspersonal och rektor ingår. Studien är kvalitativ och intervjun med matrådet har genomförts i två fokusgrupper, årskurs 1-6 och 7-9. Resultatet visar att eleverna i matrådet kan påverka skolmåltiden till viss del.

Syftet med denna studie är att attribuera effekten av rättvist ledarskap på arbetstillfredsställelse då det saknats specifik forskning inom området. Studien genomfördes i ett verksamhetsområde inom kriminalvården. Studien syftade även till att undersöka effekten av rättvist ledarskap på turnover intention och förekomsten av psykosomatiska besvär hos de anställda. Totalt 103 kriminalvårdare besvarade enkäten som mätte ovan nämnda variabler. Resultaten visade ett signifikant positivt samband mellan samtliga former av rättvisa och arbetstillfredsställelse.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som gynnar det organisatoriska engagemanget samt om kommunikation har någon speciell betydelse i detta avseende. Tidigare forskning har påvisat samband mellan psykosociala arbetsmiljöfaktorer och organisatoriskt engagemang. Tidigare forskning har även påvisat att kommunikation är en betydande psykosocial arbetsmiljöfaktor. Undersökningen är genomförd på en gymnasieskola i Södra Sverige. Datainsamlingen bestod av intervjuer och enkäter.

Syfte: Vårt syfte är att analysera hur inre- och yttre motivation (Self-Determination Theory) och användning av tidsplaneringsverktyg (Time Management) interagerar inom Svensk Fastighetsförmedling. Vidare syftar studien till att analysera de eventuella kopplingar mellan Self-Determination Theory och Time Management som studien frambringar.Metod: Studien är av kvantitativ art och med grund i tidigare forskning utformades en enkät med totalt 38 frågor. Enkäten har konstruerats i Google Drive och distribuerats till respondenterna via e-post genom vår kontaktperson på Svensk Fastighetsförmedling. Totalt erhölls 303 enkätsvar, vilket innebar en svarsfrekvens på 38 %. Enkätsvaren har analyserats med hjälp av en korrelationsanalys och en faktoranalys.

Uppsatsen är ett sociologiskt resonemang huruvida ungdomar blir påverkade av att titta på dokusåpor och på vilket sätt de i sådana fall berörs. En del författare hävdar att teve är bra för barn och ungdomar medan andra påstår att den är totalt värdelös. Utifrån frågeställningen: Blir ungdomar påverkade av att titta på dokusåpor? har vi utfört en kvalitativ studie i form av en gruppintervju med sex elever mellan 16 och 18 år på en gymnasieskola. I teorikapitlet behandlas teve som media utifrån flera olika perspektiv, såväl dess positiva som negativa påverkan.

Under produktionstiden på en byggarbetsplats spelar uppföljningen av nedlagd tid under projektets gång en viktig roll. Dels för att kunna jämföra nedlagd tid mot tid enligt budget/kalkyl men även för att kunna reglera ÄTA-arbeten genom att kunna tidsätta dem.Inom ramarna för detta examensarbete skall ett hjälpmedel för denna typ av uppföljning tas fram. Hjälpmedlet skall byggas upp med hjälp av Excel och skall struktureras upp genom referenser, formler samt villkorsstyrd formatering. Denna Excel-fil skall kunna användas i olika typer av projekt och skall efter rådande projektstruktur anpassas därefter.Delarna som hjälpmedlet skall kunna fungera som stöd till vid tidsättning av ÄTA-arbeternas omfattning, vid löneadministration samt totalt nedlagda tider på olika arbetsmetoder/material.

Studiens syfte var att undersöka de samspelssituationer som råder mellan allmänheten och handläggarna på försäkringskassan, men även att undersöka hur handläggarna upplever sin egen arbetssituation. Mellan handläggarna och allmänheten indikerar studien att allmänheten för det mesta är nöjd med handläggarna på försäkringskassan. Men studien visar även att allmänheten finner det oacceptabelt med en väntetid på två månader för utbetalning av ersättning. Något som båda grupperna har gemensamt är att bemötande är viktigt. Iden till studien växte fram ur de debatterna som förekom i media och om hur försäkringskassan har förändrat sitt arbetssätt genom att granska först och betala ut sedan mot tidigare att betala först och granska sedan.

Det är av största vikt att lärare arbetar med kreativa och varierade arbetsmetoder för att skapa och bibehålla elevers läslust. Detta kan göras genom att frångå traditionella läromedel, dock skall dessa inte totalt förkastas. Genom att utgå från skönlitteratur möjliggörs lärarens uppdrag, nämligen att möta och tillgodose varje enskild elevs inlärningsstil, behov och mognadsnivå. Med detta menar vi att undervisningen/inlärningen kan variera mellan exempelvis bild, drama, musik, rörelse och de teoretiska ämnena. Med denna metod får alla elever en känsla av att lyckas och därmed ökar motivationen och lusten att lära.

Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrändhet. Var tredje lärare uppvisar inom sina första arbetsår symptom på utbrändhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrändhet hos grundskolelärare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkäter. Socialt stöd mättes via Berlin Social Support Scale och utbrändhet mättes med Shirom Melamed Burnout Measure.

Med en kvalitativ ansats baserad på en semistrukturerad critical incidents-intervju och Interperative phenomenological analysis undersöktes en frågeställning om transexuellas egna upplevelser av hur deras välmående och psykiska hälsa påverkas av att de genomför utredning som syftar till en könskorrigering. Informanterna, 5 stycken totalt, varav 4 var Male-to-female och 1 Female-to-male, rapporterar både positiv och negativ påverkan från utredningstiden. Studien sammanställer de sammanhang som informanterna rapporterar har haft störst inverkan på deras välmående och psykiska hälsa, till exempel väntan, real life-test och bemötande. Ur intervjuerna framträder ett komplicerat förhållande mellan utredare och behandlare kontra den som utreds, där den professionelles agerande kan få stor betydelse för hur den utredde uppfattar att utredningen påverkar deras psykiska hälsa och välmående..

I och med vårdvalets införande, dvs. att patienterna själva fick bestämma var de skullefå sina basala vårdbehov tillfredsställda, har primärvården i Västra Götalandsregionen öppnats upp för privata aktörer. Från att ha agerat på en starkt reglerad marknad har de offentliga aktörerna nu blivit konkurrensutsatta. Studien behandlar vårdvalets påverkan på styrningen inom den offentliga Närhälsan utifrån ett New Public Management-perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer med totalt fyra vårdcentralschefer och två primärvårdschefer visar denna studie att styrning av den offentliga Närhälsan i den uppkomna konkurrenssituationen har lett till ett marknadstänkande i linje med New Public Management-teorin.

Syftet med studien var att undersöka arbetstillfredsställelsen hos personliga assistenter med anhörigrelation till kund. Studien genomfördes hos företaget OP Assistans med hjälp av en enkätundersökning. Totalt inkom 33 giltiga enkätsvar vilket gav en svarsfrekvens på 37.5 %. Resultatet visade signifikanta skillnader mellan könen i arbetstillfredsställesedimensionernaSäkerhet, Inställning till företaget och Kommunikation samt en stark tendens till skillnad i dimensionen Organisation, där kvinnor visade upp en högre arbetstillfredsställelse än män i samtliga fyra dimensioner. Vidare visade resultatet en signifikant skillnad i anställningstid i dimensionen Arbetet, där anställda som har arbetat mellan 6 till 15 år visade en högre arbetstillfredställelse i dimensionen än de respondenter som har varit anställda mellan 1 till 6 år.Nyckelord: Arbetstillfredsställelse, personliga assistenter, anhörigrelation.

Syftet med följande arbete är att utreda vad dans i skolan har för betydelse för barns utveckling. Undersökningen belyser även vad dansen som redskap erbjuder för möjligheter i skolans undervisning ur ett genusperspektiv samt ett mångkulturellt perspektiv. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring dans och rörelse samt Gardners teori om multipla intelligenser. För att ta reda på dansens påverkan på barns utveckling användes en kvalitativ metod i form av intervjuer och totalt intervjuades sex danspedagoger. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att respondenterna upplever såväl motoriska, sociala, emotionella som estetiska och kognitiva samt språkliga utvecklingseffekter hos sina elever.

Syftet med denna studie var att observera sjuksköterskors hygienrutiner vid insättande av perifer venkateter (PVK). Dessutom avsåg studien att undersöka vilka hygienrutiner som förbisågs och om det förelåg någon skillnad mellan sjuksköteskornas handlande utifrån yrkesverksamma år. Studien genomfördes på två kirurgiska avdelningar och totalt observerades 34 insättande av PVK och 14 sjuksköterskor deltog i studien. Resultatet visar att sjuksköterskor i stor utsträckning inte följer de hygienrutiner som finns för insättande av PVK och att de främst brister på att desinficera händerna före patientkontakt. Vid jämförelser utifrån yrkesverksamma år som sjuksköterska visar resultatet att det föreligger en viss skillnad.