Studier har visat att sju av tio nya arbetstillfällen skapas av små företag. I takt med att studier visar att små företag är viktiga för Sveriges ekonomiska tillväxt ökar intresset kring små företags problem att erhålla externt kapital. En betydande del av de små företagen behöver extern finansiering, men har svårt att få finansiering på ett traditionellt sätt. Det föreligger därmed ett finansiellt gap som kan förklaras med att det existerar informationsasymmetri mellan finansiärer och företagare, där en förklaring kan vara att företagarna har en negativ attityd till externt kapital. Denna negativa attityd har många gånger förklarats med att företagares val av finansieringskällor sker i en hierarkisk preferensordning.

Bakgrund och syfte: Intresset för enteral administrering av probiotika i förebyggandet av infektioner och diarré har på senare tid ökat. Nosokomiala infektioner och diarré är ett stort problem hos intensivvårdpatienter.  Syftet med denna studie var att undersöka hur enteral probiotika påverkar sjukdomsförloppet hos intensivvårdspatienter, med avseende på mortalitet, infektioner totalt, ventilatorassocierad pneumoni (VAP) och diarré.Metod: En systematisk litteraturstudie med sökning i Pubmed och Cinahl genomfördes med följande Meshtermer; probiotics, lactobacillus, critical illness och intensive care unit. Därefter genomfördes en metaanalys av randomiserade kontrollerade studier, utförda på vuxna intensivvårdspatienter, där man jämfört patienter som erhållit probiotika med patienter som fått placebo eller annan behandling.Resultat: Totalt 15 studier med sammanlagt 1293 patienter inkluderades. Ingen signifikans med avseenden på mortalitet, infektioner totalt, VAP och diarré kunde utläsas i metaanalysen.

Bakgrund och problem: Det synsätt som dominerar avseende redovisningen ärkapitalmarknadsperspektivet, vilket innebär att redovisningen ska vara användbar i synnerhetför dem som ska fatta beslut huruvida de ska köpa, sälja eller behålla företagets aktier. Från 1januari 2007 ska nya upplysningskrav för kapital tillämpas, vilka ska generera bättreinformation för investerare och andra användare av de finansiella rapporterna för bedömningav risk och avkastning. Det finns dock ur företags perspektiv alltid kostnad och nyttoaspekteratt beakta vid informationsutgivningen då upplysningarna kan vålla skada förföretaget. Med anledning därav kan det finnas incitament att begränsa upplysningarnaavseende kapital och det kan variera hur olika företag lämnar upplysningar.Syfte: Vi vill med studien beskriva förändringen i företags upplysningar avseende förvaltningav kapital för räkenskapsåret 2007 i jämförelse med räkenskapsåret 2006. Vi vill vidarestudera om det föreligger någon skillnad i företags upplysningar med avseende på företagsstorlek och branschtillhörighetAvgränsningar: Studien har avgränsats till att omfatta företag i sektorerna Industri ochSällanköpsvaror och tjänster som idag är noterade på Stockholmsbörsen samt har tillämpatIFRS de senaste två räkenskapsåren.

I publika börsföretag kan kostnad eget kapital estimeras med hjälp av Capital Asset Pricing Model ? CAPM utifrån marknadsdata av dess aktiepriser. Eftersom marknadsdata saknas för ickepublika företag måste estimering av kostnad eget kapital utföras på annat sätt, varpå approximativa metoder utvecklats. Då inga av dessa metoder fungerar tillfredsställande har syftet i denna undersökning varit att utreda om Analytisk Hierarki Process kan användas för att utifrån redovisningsdata estimera den systematiska riskpremien för ickepublika företag. Undersökningen har sin utgångspunkt i Cotner & Fletchers (2000) användande av AHP för estimering av den totala riskpremien.

Uppsatsen studerar förekomsten av kulturreferenser, det vill säga syftningar och refereringar till kulturella fenomen, i svensk dagspress kulturjournalistik. Kulturreferenser fungerar som koder som antingen kan avläsas eller är obegripliga för läsaren, och undersökningens syfte är att reda ut hur kodmaterialet skiljer sig mellan olika genrer inom kulturjournalistiken. Källmaterialet är Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets kulturdelar, perioden 14 till 20 april 2011, vilket ska representera en vanlig nyhetsvecka. Undersökningen visar att användandet av kulturreferenser skiljer sig mellan genrer beroende på textens syfte. I opinionstexter är det vanligt förekommande med kulturreferenser som stärker skribentens förtroende.

Problem: Kvinnor har länge varit underrepresenterade i styrelsesammansättningar runt om i världen. Sverige är ett land som främjar likvärdighet och anses därför vara ett av världens mest jämställda länder. Andelen kvinnor i svenska styrelser har ökat under de senaste årtiondena, men trots detta är de svenska bolagsstyrelserna inte jämställda. Ibland används argumenten att fler kvinnor i styrelsen ökar lönsamheten och effektiviteten i bolaget i syfte att öka kvinnoandelen. Till följd av detta har det internationellt genomförts många studier för att undersöka om bolag med heterogena styrelser har bättre lönsamhet än bolag med homogena styrelser.

Sex ban läser Kalle Anka pocket och berättar om sina läsval.

Sex ban läser Kalle Anka pocket och berättar om sina läsval.

Investeringsklimatet i Sverige är idag en viktig fråga. Allt fler svenska investerare väljer att placera sitt kapital i utlandet, istället för i Sverige och utländska investerare väljer andra investeringsalternativ än Sverige. Ett sätt att mäta dessa flöden av kapital är att mäta graden av kapitalrörlighet mellan länder. Med kapitalrörlighet menas att kapitalet kan röra sig fritt över gränserna till de länder som har den mest fördelaktiga avkastningen.Syftet med denna uppsats är att utifrån undersöka om det föreligger något samband mellan sparande och investeringar, och om det finns någon kapitalrörlighet mellan länder. Dessutom se om landets storlek och öppenhet påverkar detta samband.Vi har i vår slutsats kommit fram till att det förekommer kapitalrörlighet mellan länder, i vissa länder i vår undersökning.

This study examines the connection between social capital and urban and rural areas. The study divides the environments into two categories; metropolises and rural areas. Metropolises are defined as any of Swedens largest cities Stockholm, Gothenburg or Malmö. The study also examines if there is a difference between these groups in how high social trust they have to people living in the same areas as themselves versus people who live in other areas. The studie also focuses on the urbanization that the world is going through, where people move from rural areas into the cities for work and education.

Alla företag måste enligt lag upprätta någon form av redovisning. Via bokföringsnämnden får svenska företag allmänna råd över hur de ska tillämpa Årsredovisningslagen och Bokföringslagen vid upprättandet av sin redovisning. För närvarande arbetar bokföringsnämnden med att ta fram nya redovisningsregler för svenska företag, vilket har valts att kallas K-projektet. Över 90 procent av alla bolag i Sverige betraktas som mindre. Mindre, onoterade företag som har en omsättning mellan 3 och 25 miljoner kronor tillhör kategorin K2.

Bakgrund och problem: Sedan år 2005 har flertalet fastighetsföretag i Sverige valt attvärdera sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde, istället för till anskaffningsvärde. Ettverkligt värde skulle kunna vara mer relevant än ett historiskt anskaffningsvärde eftersomdetta är mera aktuellt, och därmed ger en bättre bild av tillgångens ekonomiska värde. Dettaskulle kunna innebära att en mer rättvisande ekonomisk bild ges och att informationen i definansiella rapporterna därmed utgör ett mera relevant beslutsunderlag för investerare.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om införandet av IAS 40 i Sverige har letttill en ökad värderelevans för informationen i de finansiella rapporterna. Vidare att fåförståelse kring hur förhållandet mellan börsvärde och eget kapital, samt det redovisaderesultatet har påverkats av de nya redovisningsreglerna.Avgränsningar: Uppsatsen behandlar enbart svenska fastighetsbolag som inneharförvaltningsfastigheter och som har varit börsnoterade under hela den studerade perioden.Enbart renodlade fastighetsbolag ingår i uppsatsen, det vill säga vars huvudsakliga tillgångarutgörs av förvaltningsfastigheter. Vidare ingår enbart svenska börsnoterade koncerner iunderlaget, alltså inte onoterade koncerner som frivilligt upprättar sin koncernredovisningenligt IRFS.Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ metod, vilket innebär att statisk information harsamlats in.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

Genom regeringens satsning Matlandet Sverige har Sametinget fått medel för att satsa på den samiska maten. Satsningarna har bidragit till att placera den samiska maten på den svenska matkartan, men en tydlig och gemensamt förankrad framtidsstrategi för den samiska maten har saknats. Denna examensuppsats för Agronomprogrammet med landsbygdsutveckling som inriktning ämnar skapa en bild av vad den samiska maten är för samerna, samt hur samerna i framtiden ska marknadsföra och profilera maten. Samer är Europas enda ursprungsbefolkning och en stor del av deras identitet kretsar kring rennäringen och den traditionella kulturen kring renen. Exploateringar och det instrumentella samhället hotar rennäringen och samernas traditionella leverne. Sápmi är en gastronomisk region med stark terroir i maten, vilket betyder att maten bär på ursprung, historia, platsbundenhet och kultur.

Syftet med uppsatsen är att inom olika branscher undersöka sambandet mellan affärsrisk och kapitalstruktur, samt för att erhålla en djupare förklaring för detta samband, ge en utförlig analys av affärsrisken. Undersökningen utgår från en kvantitativ metod i form av Spearmans rangkorrelation där skuldsättningsgraden ställs i relation till variationen i räntabiliteten på Totalt kapital för att testa sambandet inom varje bransch. En kvalitativ analys av affärsrisken ligger sedan till grund för en granskning av det kvantitativa utfallet. Utifrån den kvantitativa undersökningen går det att konstatera att inget signifikant samband mellan affärsrisken och kapitalstrukturen föreligger. Vi kan dock urskilja tydliga mönster där skogsbranschen uppvisar ett negativt samband medan detaljhandeln samt IT visar tendenser till ett positivt, vilket motsätter sig den teoretiska utgångspunkten.