Denna uppsats syftar till att undersöka idéer om samtal för lärande genom att studerainnehållet i fyra olika läromedel i svenska och samhällskunskap för mellanstadiet. Studien taravstamp i läroplansteorin som betraktar läromedel som läroplanens förlängda arm och därmeden statlig styrfaktor samt ett institutionellt erbjudande om mening. Med hjälp av att användaidealtyper som analysverktyg baserade på samtalskategorierna undersökande, konverserande,debatterande och instruerande samtal kompletterat med att undersöka huruvida samtalen ärkunskapsutvecklande, kunskapskontrollerande, personlighetsutvecklande och/ellerdemokratifostrande har studien avsett att besvara frågeställningarna: Vilka typer av samtalframträder i materialet?, Vad syftar samtalen till att uppnå?, Finns det någrasamtalsrelaterade skillnader mellan de båda ämnena? Resultaten visar att samtliga läromedelinnehöll idéer om samtalets roll för lärande, men skiljer sig i åt i både syfte och realisering.Korrelationen mellan läromedlen och läroplanen visar sig också vara tydlig på så vis attläromedlen konkretiserar läroplanens innehåll..

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med den här studien var att undersöka samt jämföra förekomsten av ortorexi och ortorektiska tendenser hos årkurs 3-elever på idrotts/hälsoinriktade och samhällsvetenskapliga gymnasieprogram. Dessutom ska skillnader mellan könen kartläggas.Hur stor är förekomsten av kostfixering och träningsberoende hos eleverna?Hur stor är förekomsten och könsskillnaden av Ortorexi samt ortorektiska tendenser hos eleverna?Hur skiljer sig förekomsten av Ortorexi och ortorektiska tendenser mellan de två gymnasieprogrammen?MetodDetta är en kvantitativ studie där enkätundersökning tillämpades vid insamling av data. Urvalet bestod av totalt 100 elever fördelat på fyra st klasser och två olika gymnasieskolor inom Stockholms län. Enkäten bestod av bakgrundsfrågor, frågor om fysisk aktivitet och två olika mätinstrument.

Denna studie syftar till att undersöka vad som ses som huvudinnehåll för teknikämnet i förskolan. I studien undersöks pedagogers uppfattningar om teknikämnet och teknikundervisning, samt inspirationslitteratur om teknik som är inriktad mot förskolan. Uppsatsens metod utgår ifrån en kvalitativ textanalys av etablerade sätt att se på vad teknik är och innehåller samt en intervjustudie om förskolepedagogers uppfattningar om teknikämnet och teknikundervisning. Totalt har fyra olika inspirationsböcker inriktade mot förskolan analyserats och tre förskolepedagoger intervjuats.Studiens resultat visar att det hos vissa av de intervjuade pedagogerna råder en viss osäkerhet kring vad teknikämnet innehåller samt att olika typer av pedagogisk inspirationslitteratur används som stöd i val av undervisningsinnehåll. Analysen av inspirationslitteraturen visar att de fyra olika böckerna återspeglar en eller två etablerade synsätt på teknik utav de totalt sex tekniksynerna..

En färsk undersökning visar att en av tre köper ny mobil vartannat år, var femte har tre tv-apparater och fler än var fjärde svensk äger en spelkonsol. Konkurrensen i hemelektronikbranschen hårdnar med den tyska kedjan Media Markts intåg i Sverige. De etablerade kedjorna får det allt tuffare och risken för utslagning ökar. Konsumenterna blir vinnarna som gagnas av lägre priser och ett större utbud. Många företag går i den fälla som innebär att de konkurrerar med låga priser, vilket ibland kan vara effektivt, men som många gånger bara betyder att man ger bort de vinster som krävs för att skapa och upprätthålla bestående fördelar gentemot konkurrenterna.

   Introduktion    Övervikt och fetma (BMI > 25 respektive BMI > 30) ökar i omfattning i hela världen och så även i Sverige. Prevalensen av övervikt/fetma i Sverige är ca 44 % och specifikt i Sandvikens kommun så är drygt hälften av den vuxna befolkningen överviktig/fet vilket ökar risken för ohälsa och sjukdom.Det är angeläget att hitta de personer som löper risk att utveckla alternativt redan har övervikt/fetma för att kunna förebygga och behandla. Med tidig upptäckt och rätt behandling så gynnas förstås patienten i första hand, men även sjukvården och samhället i stort då detta i förlängningen minskar kostnaderna. I denna studie undersöktes hur ett vårdprogram som ska användas för upptäckt och behandling av övervikt/fetma tillämpades på tre hälsocentraler i Sandvikens kommun under två månader hösten 2005.MetodUtgångspunkten för vårdprogrammet med tillhörande flödesschema är att man mäter BMI först. Mätning ska ske på alla patienter som söker vård inom Primärvården Gästrikland ? inte bara de patienter som specifikt söker för övervikt eller fetma.

Många kvinnor lider av nedstämdhet och depression under graviditeten. Det uppmärksammas inte alltid av personalen på mödravårdscentralen. Prenatal depression påverkar sannolikt både den gravida kvinnan och barnet negativt. Screening med självskattningsformuläret EPDS på mödravårdscentralen och erbjudande om stödjande samtal är ett sätt att fånga upp och hjälpa blivande mödrar. Syftet med studien var att beskriva några kvinnors upplevelser av sin livssituation, moderskapet och de stödjande samtal de blivit erbjudna under graviditeten.

Bakgrund: Trots allmänna råd och riktlinjer råder stor brist på nutritionskunskaperna inom hälso- och sjukvården i hela Europa. Många äldre riskerar att drabbas av undernäring och får ett minskat välbefinnande och en för tidig död. Genom att arbeta med att personanpassa kosten kan patienten få bli aktiv i egna beslut som påverkar dennes liv och hälsa. Syfte: Syftet med studien var att belysa omvårdnadspersonalens erfarenheter av kost som ges personanpassad på ett korttidsboende för äldre. Metod: I denna studie användes induktiv ansats där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Sex omvårdnadspersonal intervjuades på ett korttidsboende för äldre i södra Sverige. Resultat: Ur analysen av datamaterialet fyra kategorier; utgår från patientens syn på situationen, möjliggör val, möjligheter i måltidsmiljö, begränsningar i arbetsmiljön med åtta underkategorier.

Alla förskolegårdar ser olika ut, placering, utformning och yta varierar från gård till gård. De förutsättningar och erbjudande barnen får kan ha betydelse för hur barns samspel och lek möjliggörs på gården. Syftet med denna studie är att undersöka hur barns samspel och lek gestaltar sig på två förskolegårdar. Studien genomförs på två förskolor med barn i åldrarna 3-6 år och videodokumenterade observationer på respektive förskola utgör det empiriska materialet. En teoretisk utgångspunkt är ett sociokulturellt perspektiv och ett centralt begrepp inom detta perspektiv har använts som analytiskt redskap.

Studiens syfte a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt sa?ngpedagogerna kommunicerar med eleven: vilka kommunikativa verktyg anva?nder sa?ngpedagogen och hur kombineras dessa i olika handlingsmo?nster. Studien begra?nsas till att analysera den del av sa?nglektionen som specifikt handlar om o?vningar. Studien analyserar inte kommunikationens effektivitet, utan fokus ligger pa? att kartla?gga kommunikationen i tidigare na?mnda del av lektionen.

Bakgrund: Trots allmänna råd och riktlinjer råder stor brist på nutritionskunskaperna inom hälso- och sjukvården i hela Europa. Många äldre riskerar att drabbas av undernäring och får ett minskat välbefinnande och en för tidig död. Genom att arbeta med att personanpassa kosten kan patienten få bli aktiv i egna beslut som påverkar dennes liv och hälsa. Syfte: Syftet med studien var att belysa omvårdnadspersonalens erfarenheter av kost som ges personanpassad på ett korttidsboende för äldre. Metod: I denna studie användes induktiv ansats där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Sex omvårdnadspersonal intervjuades på ett korttidsboende för äldre i södra Sverige. Resultat: Ur analysen av datamaterialet fyra kategorier; utgår från patientens syn på situationen, möjliggör val, möjligheter i måltidsmiljö, begränsningar i arbetsmiljön med åtta underkategorier.

En elevs karriärutveckling hänger samman med hur dennes utbildning och arbetsliv formas i relation till varandra. Syftet med studien var att få mer kunskap om hur lärare och studie- och yrkesvägledare vid skolor tillhörande skolformen Lärvux förbereder elever i övergången från studier till arbetsliv och vad som eventuellt kan hindra och begränsa deras arbete. En kvalitativ ansats har utförts där fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med både studie- och yrkesvägledare samt lärare på Lärvux. Resultatet visar att skolorna använder olika arbetsformer i förberedelserna. Detta utmärks vid upprättande av individuella studieplaner, vägledningssamtal med eleven, erbjudande av lärlingsutbildningar, marknadsföring av eleven och skolan, samt samverkan med olika aktörer i och utanför skolan.

Syftet med denna uppsats är att utifrån Försvarsmaktens regelverk och policys gällande personalhantering se om de krav som ålderkategorin 80-talisten ställer på en framtida arbetsgivare, överrensstämmer med de rådande arbetsförhållanden som finns inom Försvarsmakten utifrån dess styrande dokument. Uppsatsen bygger på tidigare forskning om åldersgenerationen från 80-talet. Mot 80-talisten ställs de styrande dokument som gäller Försvarsmaktens personalhantering för att på detta vis erhålla en jämförelse som mynnar ut i vilka krav och erbjudande som överrensstämmer mellan organisation och individ. Maslows behovspyramid används till att förklara de olika behoven av ersättningar. Uppsatsen är en kvalitativ teoretisk studie. Slutsatserna av uppsatsens analys är att Försvarsmaktens arbetsförhållande överrensstämmer bra med vad 80-talisten vill erhålla av en framtida arbetsgivare. För att Försvarsmakten skall vara en optimal arbetsgivare för 80-talisten krävs mer individualiserad lönesättning, planering och genomförande av arbetstid samt att anställningsformen bör ses över så att rörlighet inom organisationen blir lättare.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka om ortorexi enligt studiens definition förekommer bland gymnasieelever i årskurs tre. Frågeställningar: 1. Uppvisar gymnasieeleverna en kostfixering enligt ORTO-15? 2. Uppvisar gymnasieeleverna ett träningsberoende enligt Exercise Dependence Scale-21? 3. Uppvisar gymnasieeleverna ett ortorektiskt beteende enligt studiens definition? Metod: Detta är en kvantitativ studie med enkät som insamlingsmetod. Totalt åtta randomiserat utvalda kommunala gymnasieskolor inom Stockholms kommun deltog. Två olika tester användes; ett om kostfixering (ORTO-15) och ett om träningsberoende (Exercise Dependence Scale-21). Krav för att delta var att eleven är född 1996 eller tidigare. Totalt delades 234 enkäter ut, 226 var korrekt ifyllda och användes i studien. Det interna bortfallet var alltså åtta enkäter (3 %).Resultat: 23 % av deltagarna uppvisar en kostfixering enligt ORTO-15 (35 poäng eller mindre), varav 18 % män och 82 % kvinnor. 66 % av gymnasieeleverna uppvisar tendenser till träningsberoende, medan 2 % klassificeras (varav alla var män) som träningsberoende enligt Exercise Dependence Scale-21. Totalt klassificerades tre män (1,3 %) som ortorektiska.Slutsats: Ortorexi, enligt studiens definition, förekommer hos gymnasieelever, men endast i en väldigt liten del av den studerade gruppen (1,3 %), och endast bland män. Resultaten för träningsberoende enligt Excercise Dependence Scale-21var liknande (2 %, endast män), men en betydligt större del (66 %) uppvisade tendenser till träningsberoende. Nästan en av fyra (23 %) har en kostfixering enligt ORTO-15 testet..

Den studerande organisationen är ett försäkringsbolag i Sverige som har erbjudit sina medarbetare att delta i ett projekt de kallar Karriärplanering för alla. Detta för att ge medarbetarna möjlighet till personlig utveckling, vilket förväntas öka medarbetarnas engagemang och därmed utveckla organisationen samt öka dess lönsamhet. Syftet med denna studie är att undersöka upplevda effekter och möjligheter av organisationens karriärplanering; hur medarbetarna i organisationen upplever den karriärplanering de genomgått, hur de ser på sina möjligheter att göra karriär inom organisationen samt hur de påverkas av den rådande organisationskulturen. Studien har gjorts genom en kvalitativ forskningsmetod. Empiriska data insamlades genom intervjuer för att söka kunskap om medarbetarens mer djupgående upplevelser.

Denna  undersökning  har  studerat  kameraperspektiv  i  spel,  med  fokus  på  survial horror-genren.  Studien har  undersökt  hur  förväntningar  om  ett tänkt  spel  förändras beroende  på  om  spelet  ses  ur  ett  förstapersonsperspektiv  eller  ett tredjepersonsperspektiv.  Studien  har  riktats  till  stor  del  mot  förväntningar  kring  ett spels fokus på action eller mer ickevåldslösningar.För  att  undersöka  detta  har  totalt  sex  bilder  skapats  med  skiftande  miljö  och kameraperspektiv.  Dessa  bilder  har  sedan  presenterats  för  totalt  åtta  respondenter som intervjuats. Undersökningen har fokuserat på respondenter med tidigare spelvana men  inkluderade  även  två  respondenter  utan  spelvana.  Detta  för  att  studera  hur saknaden av spelvana påverkade deras tankar kring kameraperspektiv i spel. Av  de  slutsatser  som  gick  att  dra  av  undersökningen  var  det  tydligt  att  båda perspektiven har  olika för och nackdelar.  Många tyckte att förstapersonsperspektivet var bättre för inlevelsen. Medans andra ansåg att förmågan att se hela sin karaktär ur tredjepersonsperspektiv bidrog mer till spelet..