Bensylpenicillin är den mest använda antibiotikan till häst i Sverige idag. Den beredning som skrivs ut till djurägare är framförallt bensylpenicillinprokain, men många hästar får kraftiga biverkningar av preparatet. Biverkningarna kan vara milda så som skakningar eller nervositet, men kan också bli livshotande. Forskning visar att prokain kan vara orsaken till majoriteten av biverkningar, vilket gör att bensylpenicillin utan prokain kan bli aktuellt att använda för att minska risken för biverkningar och öka djurvälfärden. Att byta antibiotika till trimetoprim i kombination med sulfonamid är ej önskvärt då det antibakteriella spektrat då vidgas.

Syftet med denna studie var att underso?ka hur mo?rning i vakuumpa?se och Tublin mo?r- ningspa?se pa?verkar olika egenskaper hos rostbiff, viktiga inom ko?ttkvalitet, med tyngd- punkt pa? a?tkvalitet, det vill sa?ga mo?rhet, saftighet och smak. Ba?da rostbiffarna fra?n a?tta Herefordkvigor anva?ndes och inom varje par tilldelades mo?rningsmetoderna slumpma?s- sigt. De packades och mo?rades i 14 dagar i 2,9oC. Ingen skillnad (p.

Bensylpenicillin är den mest använda antibiotikan till häst i Sverige idag. Den beredning som skrivs ut till djurägare är framförallt bensylpenicillinprokain, men många hästar får kraftiga biverkningar av preparatet. Biverkningarna kan vara milda så som skakningar eller nervositet, men kan också bli livshotande. Forskning visar att prokain kan vara orsaken till majoriteten av biverkningar, vilket gör att bensylpenicillin utan prokain kan bli aktuellt att använda för att minska risken för biverkningar och öka djurvälfärden. Att byta antibiotika till trimetoprim i kombination med sulfonamid är ej önskvärt då det antibakteriella spektrat då vidgas.

Inom sjukvården används ? precis som överallt där människor sover ? sängkläder av hygienskäl. Problem med smittspridningar av typen multiresistenta bakterier (MRSA) och spridning av andra sjukdomar har drivit företag som Cellcomb i Karlstad AB till att utveckla engångssängkläder för att förhindra detta. Engångssängkläderna är skyddade av en biofilm som ska ge ökat skydd mot bakterier och fungerar som en barriär så att inte vätska tränger igenom. Problemet är att det inte finns mycket till underlag för hur engångssängkläderna står sig mot vanliga sängkläder ur miljösynpunkt.

Användning av etanol som drivmedel och en efterfråga på gröna kemikalier driver utvecklingen av bioetanol framåt. Etanolpiloten, SEKAB, i Örnsköldsvik är en av få anläggningar i världen med kompetens och kunskap att producera bioetanol baserat på lignocellulosa. På senare tid har det dock uppstått problem vid etanolframställningen på grund av att en del jästodlingar blivit kontaminerade av bakterier vilket lett till ett sämre utbyte av biomassa och etanol. Det huvudsakliga syftet med detta examensarbete var att ta reda på orsaken till dessa misslyckade jästodlingar. Examensarbetet delades upp i två huvudsakliga problemområden. Förutom orsaken till de kontaminerade odlingarna studerades även funktionen hos en ny jäststam, Saccaromyces cerevisiae torrjäst, i syfte att undersöka om det finns bättre alternativ till den jäststam som används i etanopiloten i nuläget. En specialstudie av rengöringen av odlingstankar och ledningar i etanolpiloten utfördes i syfte att kartlägga var i utrustningen som infektionsrisken är som störst.

Att arbeta inom vården innebär en ständig kontakt med nya människor och föremål. Patienter åker hem och nya läggs in. Det finns hela tiden bakterier i omgivningen som lätt kan överföras till de infektionskänsliga patienterna. För att undvika att ge patienterna stora besvär i form av infektioner är en noggrann handhygien viktig. Syftet med föreliggande studie var att undersöka i vilken utsträckning vårdpersonalen på en infektionskänslig avdelning i södra Sverige efterföljde Handbok för hälso- och sjukvårds riktlinjer gällande handhygien.

Hudinfektioner är ett mycket vanligt problem hos reptiler som hålls i fångenskap. 29 % till 64 % av alla dermatologiska problem hos reptiler är orsakade av felaktig skötsel. I det här arbetet sammanställs orsaker till såruppkomst och några specifika sår samt några av de sårinfektioner som kan drabba reptiler. Reptilens hud beskrivs med fokus på vad som skiljer sig från däggdjurshud, även ömsning berörs. Några av infektionernas förekomst i Sverige kommenteras. Sår kan uppkomma t.ex.

Den största akuta risken inom dricksvattenförsörjningen är vattenburen smittspridning. Dricksvattenrelaterad smittspridning förekommer i störst utsträckning i utvecklingsländer med dåliga sanitära förhållanden. Under 2000-talet har de nordiska länderna drabbats av flertalet dricksvattenburna sjukdomsutbrott vilket har lett till att mikrobiella föroreningar uppmärksammats som ett problem även i Norden. För att säkerställa att det dricksvatten som distribueras är av god mikrobiologisk kvalitet krävs att säkerhetsbarriärerna i vattenverket är tillräckligt effektiva för alla typer av mikrobiella föroreningar. Vissa mikroorganismer har uppmärksammats som mer tåliga mot olika desinfektionsmetoder, till exempel klorering, än vad som tidigare varit känt.

Mastceller har visat sig vara viktiga celler i immunförsvaret bland annat vid infektioner med parasiter, bakterier och virus. Huvuddelen av mastcellsforskningen som kommit fram till detta har gjorts med däggdjur som modell- och måldjur. Många likheter finns mellan fåglars och däggdjurs immunsystem men några viktiga olikheter förekommer både anatomiskt, på cellnivå, receptornivå och molekylär nivå. Detta väcker frågor om mastcellerna har exakt samma funktion hos fåglar som de har hos däggdjur. Slemhinneskadorna som uppstår hos fåglar infekterade med de två virussjukdomarna Newcastlesjuka och Infektiös bursit har visat sig till stor del bero på mastcellsaktivering.

Vatten är ett livsmedel som vi kommer i kontakt med dagligen. För att inte råka ut för sjuk-domar och infektioner renas dricksvattnet på vattenverken, främst för att reducera antalet patogener, d.v.s. sjukdomsframkallande mikroorganismer. Man brukar prata om tre grupper mikroorganismer i vattenrening; bakterier, virus och parasiter. Dessa grupper är vitt skilda i många avseenden och reduceras därför olika bra av olika reningssteg.

Bakgrund: ESBL är ett enzym som kan produceras av bakterier i tarmens normalflora och gör bakterien motståndskraftig ?resistent- mot många antibiotika. För den enskilde individen får det konsekvenser vid en infektion orsakad av ESBL-bildande tarmbakterier, och då behandling krävs. De som infekteras med dessa bakterier riskerar att svara dåligt på behandling med våra vanligaste antibiotika, och det kan krävas inläggning på sjukhus även vid banala infektioner.Syfte: Att fördjupa kunskapen om vad det innebär för den enskilda individen att drabbas av ESBL-bildande tarmbakterier.Metod. En modifierad variant av Grounded Theory användes som analysmetod av sju öppna intervjuer.Resultat: I analysen växte kärnkategorin Att bli utkastad i det skrämmande och okända utan karta och kompass fram.

Intestinal clostridios, som bröts ut från det gamla begreppet ?colitits X? på slutet av 1970- talet, är ett syndrom som drabbar hästar och många gånger är utgången fatal. Syftet med denna litteraturstudie är att redogöra för etiologin, epidemiologin och patogenesen bakom intestinal clostridios. Värdet av den komplexa koloniseringsresistensen och vilka riskfaktorer som är viktigast för sjukdomsutvecklingen kommer även att diskuteras. Clostridiaceae är en bakteriefamilj bestående av anaeroba bakterier, ofta sporbildare. Arterna karaktäriseras av deras produktion av oerhört potenta toxiner med förmåga att framkalla sjukdom hos både däggdjur och fåglar.

Bakgrund: Statistik visade att i vården och i samhället har antalet bärare av multiresistenta bakterier, t e x ESBL ökat. Som skydd mot smittspridning tillämpades basala hygienrutiner. Lokala riktlinjer framtagna av infektionsexpertis fanns tillgängliga på intranätet där de kontinuerligt uppdaterades. Syfte: Syftet med studien var att undersöka var sjuksköterskan hittade aktuella vårdrutiner vid vård av patienter med ESBL. Metod: Empirisk tvärsnittsstudie med kvantitativ forskningsansats.

Syftet med denna studie var att göra en sammanställning av evidens för munvård som intervention vid förebyggande av luftvägsinfektioner hos äldre personer som har stor risk att drabbas av luftvägsinfektioner och som vårdas på sjukhus, äldreboenden eller inom hemsjukvård. Detta är en evidensstudie baserad på åtta veteskapliga artiklar. Resultatet visar att munvård kan reducera tungplack- och tandplackindex och antal bakterier i saliven som kan leda till pneumoni genom aspiration till nedre luftvägar. Personer med dåligt plackindex som inte får professionell munvård, har betydligt fler antal febrila dagar och fall av pneumoni än de som får professionell munvård. En kombination av god och professionell munvård kan reducera uppkomsten av pneumoni genom att den förbättrar hostreflexernas känslighet eftersom en försämrad sådan är en känd riskfaktor för utveckling av pneumoni.

Urinvägsinfektioner orsakar ett stort lidande då infektionen är smärtsam och ofta återkommande. Lågdosantibiotika som idag används i preventivt syfte vid återkommande urinvägsinfektion bidrar till resistensutveckling, förlängda vårdtider och ökade sjukvårdskostnader. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka tranbärets effekt som prevention vid urinvägsinfektion, för att eventuellt kunna rekommendera tranbär som alternativt profylax. Som metod valdes litteraturstudie. Resultaten visar att tranbär har en preventiv effekt, som verkar även på antibiotikaresistenta bakterier.