I dagens svenska fårproduktion hålls de flesta djuren på djupströbäddar av halm under stallperioden. Att få till en väl fungerande djupströbädd som brinner kan ibland upplevas som en utmaning då den mikroorganiska aktiviteten som sker i bädden är en komplicerad process. Eftersträvansvärt är att en stor del av miljön i djupströbädden är aerob, så att den önskade processen, kompostering, kan ske. En aerob miljö skapas då strömedlet klarar av att absorbera den urin och träck som avges till bädden. Vid kompostering sker en värmeutveckling och det organiska materialet omvandlas till mullämnen.

Ekologisk odling av trädgårdsblåbär är möjlig och ofta fördelaktig då blåbär har krav på jorden och kvävetillförsel som lätt kan åtgärdas med ekologiska metoder. Odling av trädgårdsblåbär är tämligen nytt i Sverige och erfarenheterna är begränsade. Detta arbete har skrivits för att öka kunskaperna kring jordförhållanden, pH och kvävegödsling vid plantering och odling av trädgårdsblåbär.Trädgårdsblåbär trivs i sura jordar med hög mullhalt och mår bra av organiska gödselmedel. För att göra odlingsplatsen mer passande för blåbär kan pH justeras till mellan 4.0-5.5 och mullhalten i en mineraljord kan med fördel höjas. Mullhalten kan ökas samtidigt som pH sänks genom jordförbättring med Torv eller komposterad barrträdsflis eller bark.

Vid tjälsäkring och andra bärighetshöjande åtgärder på vägar över Torvmark är kostnaderna betydligt högre än genomsnittskostnaden för förstärkningsarbeten på övriga marktyper. Inom Vägverket Region Norr används i dagsläget huvudsakligen traditionell urgrävning och återfyllning som jordförstärkningsmetod vid Torvmark. Vägverket Region Norr ser ett behov av att skapa ett inriktningsdokument för hur man lämpligast bedriver den geotekniska undersökningen och vilken jordförstärkningsmetod som kan vara lämplig att använda vid förstärkning av befintliga vägar på Torvmark. Huvudsyftet med examensarbetet har varit att skapa ett underlag till inriktning för val av den mest optimala, ur ett tekniskt och ekonomiskt perspektiv, jordförstärkningsmetoden vid förstärkning och breddning av befintliga vägar på Torvmark. I rapporten behandlas, baserat på litteraturstudie, de vanligaste jordförstärkningsmetoderna och geotekniska undersökningsmetoderna vid byggande på Torvmark.

Sjön Gästern ligger i Oskarshamns kommun och är hydrologiskt påverkad av sjösänkningar, den senaste fullbordades 1924. Efter det har sjön vuxit igen med bladvass (Phragmites australis). Sjön håller nu på att restaureras, genom att höja vattennivån förväntas ett vassavdöende så att större klarvattenytor återskapas. Hydrologiskt återskapande kan dock leda till Torvuppflytning och oönskade vattenkemiska effekter. Detta arbete har gått ut på att undersöka om en begränsad vattennivåhöjning kan motverka uppflytning och näringsläckage, men ändå orsaka vassavdöende.

In organic animal production, synthetic amino acids are not allowed. Therefore, a higher level of crude protein is needed in the diet to pigs, which lead to more nitrogen (N) excreted in the faeces and urine. N can be emitted to the air in the form of e.g. ammonia (NH3), which contributes to eutrophication and acidification and as nitrous oxide (N2O), which is a very potent greenhouse gas. The emission of N can be reduced by e.g.

Under våren 2013 har detta examensarbete utförts som en del i civilingenjörsutbildningen i energiteknik vid Umeå Universitet, och projektet har genomförts på uppdrag av Övik Energi AB. I arbetet har en studie över metoden för fukthaltsmätning av fasta biobränslen vid Övik Energis kraftvärmeverk, Hörneborgsverket gjorts. Fukthaltsmätningarna på biobränslet utförs i nuläget av VMF Nord (virkesmätningsföreningen) som är en opartisk förening. Det har dock befarats att fukthaltsmätningen som VMF utför inte är tillräckligt representativ för hur fukthalten ser ut i hela lasset, eftersom nuvarande prover endast tas på toppen av varje lass. Av den anledningen har ett antal testprovtagningar gjorts där fukthaltsprovet bestått av flera delprov från hela lasset.

REFERATI tusentals år har hästen varit nära människan och tjänat som krigs-, arbets- och sportdjur. När hästen domesticerades för tusentals år sedan begränsades dess tillvaro till mindre utrymmen för att vara lättillgängliga. Hästen ska ha tillgång till en ren och torr liggplats som dagligen rengörs. De vanligaste strömedlen är spån, halm och Torv. På senare år har det kommit fram nya strömaterial av restprodukter från pappersindustrin.

Dagens lantbruk blir allt mer mekaniserat och tunga manuella arbeten byts ut mot maskiner eller automatiska system. Målet med denna uppsatts är att få fram för- och nackdelar med några av de strösystem som finns på marknaden, var olika strösystem lämpar sig bäst och om det är skillnader i strö- och tidsåtgång. Detta ska sedan kunna vara en grund för lantbrukare vid nyinvestering. Ströprocessen är det minst mekaniserade momentet inom dagens djurproduktion. Arbetet med ströning är monotont och kan innebära hälsorisker. Dammet från strömedel kan bland annat skapa hudirritationer, sömnproblem och andnöd. Förutom hälsorisker kan arbetet även orsaka risk för personskador då arbetet sker inne bland djuren. Utvecklingen av automatiska och mekaniserade strösystem har pågått under en längre tid och idag finns ett flertal olika alternativ på den svenska marknaden.

Umeå Energi AB förser majoriteten av Umeå kommun med fjärrvärme. I det centrala fjärrvärmenätet finns två stycken kraftvärmeverk som producerar både värme och el av avfall, Dåva 1, respektive biobränslen i form av träflis och Torv, Dåva 2.Kraftvärmeverk får i regel en bättre elverkningsgrad om fjärrvärmevattnets framledningstemperatur sänks, därför undersöks möjligheten och vinstpotentialen i att sänka framledningstemperaturen från kraftvärmeverken och därmed även andra värmeproducerande anläggningar i nätet.Syftet med detta arbete har varit att undersöka om det är möjligt att sänka framledningstemperaturen i Umeå Energi fjärrvärmenät samt vad den potentiella vinsten av detta skulle kunna vara.För att en sänkning av framledningstemperaturen ska kunna ske utan att värmeproduktionen minskar så måste flödet i nätet ökas så att samma värmemängd kan levereras. I rapporten utreds både läget med dagens flödesbegränsningar samt de flödesbegränsningar som gäller då en extra tryckstegringsstation kopplas in i fjärrvärmenätet.En linjäranpassning av de uppmätta värdena för framledningstemperatur och alfavärde, kvoten mellan producerad el och producerad värme, visar att en sänkning av framledningstemperaturen ger ett ökat alfavärde för båda kraftvärmeverken enligt ekvationerna nedan:?1=0,5834?0,0029?TF   ?2=0,7136?0,0026?TFFörutom att alfavärdet påverkas av framledningstemperaturen så påverkas även värmeförlusterna i fjärrvärmekulverterna.En styrkurva ska i nuläget styra framledningstemperaturen som en funktion av utomhustemperaturen men enligt uppmätta värden kan den styrkurvan inte följas under en stor del av tiden på grund av för höga flöden. Detta tas som en ytterligare indikation på att styrkurvan för framledningstemperaturen bör ses över.Kopplad till fjärrvärmenätet finns en absorptionskylmaskin som kräver en framledningstemperatur på minst 95°C under sommaren, när absorptionskylmaskinen inte är i drift är kravet på framledningstemperaturen 75°C.

För att möta efterfrågan och konkurrensen måste det svenska jordbruket utvecklas som industri, mot större och mer rationellt organiserade enheter med inriktningen på hur man kan effektivisera för att gå med ekonomisk vinning. Konsekvenserna av detta är att djuren drabbas då deras miljö blir mer industriell. Grisarna blir understimulerade av den begränsade omgivningen eftersom deras naturliga beteenden inte alltid kan tillgodoses, vilket i sin tur kan leda till stereotypa och framförallt avvikande beteenden. Svenska grisar har det i många avseenden bättre än andra grisar inom och utanför EU och detta avspeglar sig bl.a. i 30-50 % större utrymme och mer fast golv, tillgång till strömaterial och därmed också större möjlighet att uttrycka sina naturliga beteenden. Men innebär ?bättre? att det är ?bra nog? eller finns det mer vi kan göra för att öka välfärden och även välmåendet för våra grisar? Berikning minskar oftast djurens sysselsättningsbrist och minskar i de flesta fall oönskade beteenden.

Sveriges hamnområden har under en längre tid tagit emot föroreningar från exempelvis sjöfart, luft och vattendrag. Dessa föroreningar ansamlas i bottensedimenten. Då sjöfartens kontinuerliga behov av att muddra infartslederna inte beräknas minska kan man räkna med att stora volymer sediment frambringas de närmaste åren. Dessa sediment kräver ett hållbart omhändertagande. I Gävle hamn planeras muddring av inloppskanalen vilket innebär 4 000 000m3 sediment.

Det finns flera ekonomiska fördelar med att optimera och se över en värmeverksanläggning. En betydande parameter för god driftgång är valet av bränsle. För rosterpannor eftersträvas en homogen och kontinuerlig bränslesammansättning för en säker drift. Vanligt förekommande är därför att blanda flera olika bränsletyper för att erhålla den önskade bränslesammansättningen. Vidare finns besparingar att göra genom en bra avkylning i fjärrvärmenätet.

Det finns flera ekonomiska fördelar med att optimera och se över en värmeverksanläggning. En betydande parameter för god driftgång är valet av bränsle. För rosterpannor eftersträvas en homogen och kontinuerlig bränslesammansättning för en säker drift. Vanligt förekommande är därför att blanda flera olika bränsletyper för att erhålla den önskade bränslesammansättningen. Vidare finns besparingar att göra genom en bra avkylning i fjärrvärmenätet.

Som effekt av de energikriser Sverige upplevde under 1970-talet beslutade Sveriges Riksdag att reducera behovet av importerad energi och satsa mer på inhemska energiresurser. Energi från skogen (skogsbränsle) fick återigen ett industriellt värde, efter en tid i skuggan av de fossila energialternativens framgångar. Idag är Sveaskog Sveriges största skogsmarksägare och tillika en av de största skogsbränsleleverantörerna. År 2009 hade Sveaskog en nettoproduktion av skogsbränsle på 2,7 TWh, en ökning med 42 % från föregående år. Konsumtionen i Sverige för samma år var 127 TWh av bioenergi, Torv och avfall.

Ökad efterfrågan på virke har lett till ett ökat intresse för och användande av olika produktionshöjande åtgärder. En sådan åtgärd är dikesrensning som innebär att befintliga diken eller dikessystem rensas för att de skall bibehålla eller återfå sin ursprungligt avvattnande och produktionshöjande funktion. Sveaskog avser att öka omfattningen av dikesrensning. Därför behövs en kartläggning av behovet på deras marker. På samma gång behöver produktionseffekterna och livslängden på dikena utrönas. Studien genomfördes via en studie av befintlig litteratur om skogsproduktionseffekter efter dikesrensning och dikning samt förfall och livslängd hos diken.