Rakkuri sjösystem är den största recipienten för vatten påverkat av gruvdrift ifrån LKABsjärnmalmsgruva i Kiruna och är även recipient för de numera nedlagda sulfid-koppar gruvornaPahtohavare och Viscaria. I den här underökningen har det funnits tillgång till dateradesedimentkärnor ifrån de största sjöarna i Rakkurissytemet, som används tillsammans med nyaanalyser av sedimentet från den tidigare daterade referenssjön Suolujávri. Metallanalyserna frånde daterade sedimentkärnorna har använts statistiskt för att undersöka påverkan från gruvdriftenpå recipientsjöarna.Metallkoncentrationerna i sedimentet följer den naturliga anrikningen av järn- ochmanganhydroxider i ytsedimentet vilken i sin tur sammanfaller djupmässigt med det sedimentsom avsattes kring 1950 då påverkan från gruvdriften till recipienten startade. Sammanfallandetav gränsen mellan förindustriellt- och opåverkat sediment tillsammans med gränsen för densuboxiska zonen i sedimentet komplicerar användandet av sedimentet som arkiv förrecipientens föroreningshistoria. Den här studien kan ändå påvisa att recipientsjön Mette-Rakkurijärvi är påverkad av metaller ifrån gruvdrift.

Provtagning är en essentiell del inom avloppsvattenreningsverksamheter där det behövs för att avgöra reningsgraden och kvaliteten på utgående vatten. Käppalaförbundets avloppsreningsverk (Käppala) på Lidingö behöver utöver detta även kontrollera slammet, då reningsverket är REVAQ-certifierat. En REVAQ-certifiering innebär bl.a. att ett avloppsreningsverk bedriver ett aktivt uppströmsarbete så att slam från reningsprocessen kan återanvändas som gödningsmedel för lantbruk. För att försäkra sig om att leva upp till de krav som ställs för REVAQ-certifiering, behöver Käppala regelbundet utvärdera sin verksamhet.

Ekolod är en teknik som används inom hydrografin för att kartlägga samt visualisera djup och bottentopografi inom marina områden. Tekniken bygger på att det finns skillnader i olika materials förmåga att fortplanta tryckvågor, vilket innebär att reflektioner uppstår i övergången mellan olika medier, som till exempel mellan vatten och sediment. Ekolodet omvandlar elektrisk energi till akustisk energi och en tryckvåg breder ut sig i vattnet till dess att vågfronten träffar ett medium vars akustisk impedans skiljer sig från den för vatten. Vid gränsytan kommer en del av vågen att reflekteras åter mot vattenytan, en del att fortsätta i det nya mediet och en del kommer att spridas okontrollerat på grund av ojämnheter längs botten. Mängden energi som reflekteras åter mot vattenytan är beroende på skillnader i akustisk impedans mellan vattnet och sedimentet, bottens ytråhet samt ekolodets frekvens.Syftet med denna studie är dels att fördjupa sig i ekolod som teknik samt studera hur ekolodssignalen uppträder i gränsskiktet mellan vatten samt olika bottentyper och sediment.

Provtagning är en essentiell del inom avloppsvattenreningsverksamheter där det behövs för att avgöra reningsgraden och kvaliteten på utgående vatten. Käppalaförbundets avloppsreningsverk (Käppala) på Lidingö behöver utöver detta även kontrollera slammet, då reningsverket är REVAQ-certifierat. En REVAQ-certifiering innebär bl.a. att ett avloppsreningsverk bedriver ett aktivt uppströmsarbete så att slam från reningsprocessen kan återanvändas som gödningsmedel för lantbruk. För att försäkra sig om att leva upp till de krav som ställs för REVAQ-certifiering, behöver Käppala regelbundet utvärdera sin verksamhet.

I detta arbete undersöks huruvida olika artsammansättningar i grön marktäckning påverkar odlingsresultatet vad gäller avkastning, kväve (N)-förlust och ogräsförekomst. Främst vit-klöver (Trifolium repens) men även rödklöver (Trifolium pratense L.) har sådana egenska-per att det bryts ned snabbare samt innehåller mer N än timotej (Phleum pratense). År 2001 genomfördes ett fältförsök med grön marktäckning i ekologisk odling av vitkål (Brassica oleracea var. alba). Tre olika artblandningar användes, de bestod av: 60% röd-klöver + 40% timotej (1), 32% vitklöver + 28% rödklöver + 40% timotej (2), samt 75% timotej + 10% rödklöver + 15% övrigt (3). N-innehållet var 193, 218 respektive 134 kg/ ha.

Sjön Gästern ligger i Oskarshamns kommun och är hydrologiskt påverkad av sjösänkningar, den senaste fullbordades 1924. Efter det har sjön vuxit igen med bladvass (Phragmites australis). Sjön håller nu på att restaureras, genom att höja vattennivån förväntas ett vassavdöende så att större klarvattenytor återskapas. Hydrologiskt återskapande kan dock leda till torvuppflytning och oönskade vattenkemiska effekter. Detta arbete har gått ut på att undersöka om en begränsad vattennivåhöjning kan motverka uppflytning och näringsläckage, men ändå orsaka vassavdöende.

Dagens domesticerade hästar erbjuds ofta en energirik foderstat, som till stor del består av kraftfoder. Trots att hästens näringsbehov är täckt, uppfylls inte den naturliga ättiden eftersom kraftfoder konsumeras fort. Även om hästen endast utfodras med grovfoder, som den naturligt är gjort för att äta, kan den drabbas av övervikt. Det beror på att vi idag har förbättrade metoder vid skörd och lagring av grovfoder. Resultatet blir ett grovfoder som är mycket näringsrikt.

Urbaniseringen i Kampala växer snabbare än den ekonomiska tillväxten, vilket skapar en stor grupp människor med så svag köpkraft att de inte kan köpa mat för dagen. En lösning på problemet är att odla sin egen mat, men med de begränsade landarealer som en växande befolkning leder till, finns det inte tillräckligt med mark att odla eller bedriva extensiv boskapsproduktion. Bönderna tvingas därför att utfodra djuren med de biprodukter som genereras från hushållet och från den lokala marknaden. Uganda är en av världens främsta bananproducenter, där den större delen av produktionen går till landets egna humankonsumtion, vilken i sin tur genererar enorma kvantiteter bananskal varje år. Bananskalen säljs på de lokala marknaderna och utgör en billig foderkälla till framförallt idisslare för Ugandas bönder.

Biomassa är en växande energikälla i samhället. Biomassa så som sågspån behöver ofta torkas och pelleteras innan det kan användas som energikälla vid förbränning. Sågspån torkas innan pelleteringen för att kunna ge ett bra värmevärde och för att kunna förbrännas utan ökade halter av utsläpp. I takt med ökad användning av detta bränsle finns det en ökad efterfrågan på energieffektiva torkningsmetoder. På Karlstad Universitet har det därför byggts en pilotanläggning av en pneumatisk tork med syfte att fungera som ett steg i en energieffektiv torkningsmetod kallad ?Two Step Drying Technique? eller TSDT.Det här arbetet har handlat om att utvärdera effektivitetsmått och driftinformation för torken på Karlstads Universitet.

Frysförvaring av deg innan gräddning av bröden är vanligt förekommande hos många bagerier. Metoden har flera fördelar och möjliggör en mer rationell drift. Det sker dock ofrånkomligt en påverkan av brödens kvalitet vilket ställer krav på tillverkningsprocessen. Tillvägagångssätten vid bakning med frysta degar kan variera från att frysa ned ojästa degämnen till att grädda bröden halvklara innan nedfrysningen. Detta projekt fokuserar det på den förstnämnda metoden, dvs.

Traditionell mätteknik innebär att instrument monteras i rör eller på andra sätt förs in i processen. Detta kan vara problematiskt vid svårhanterliga processfluider och i vissa fall ge missvisande analysresultat. Tekniken Aktiv Akustisk Spektroskopi, som bygger på att mäta en utsänd ljudsignals dämpning genom processfluider, kan dock kringgå detta. Mätinstrumentet med denna teknik kallas för Acospector och marknadsförs av företaget Acosense. Instrumentet är helt beröringsfritt och kan installeras och underhållas utan processtopp.

På grund av svaga mjölkpriser och varierande foderpriser har mjölkproducenterna haft en ansträngd ekonomi de senaste åren. Många experter menar att grovfodret blir viktigare vid högre kraftfoderpriser, tyvärr finns det dock sällan ett pris på grovfoder vid foderstatsberäkningar. Därför skall Hushållningssällskapen i Sverige m.fl. ta fram ett ?Grovfoderverktyg? för att beräkna mjölkproducenternas individuella grovfoderkostnad. Syftet med arbetet var att presentera de vanligaste maskinsystemen och deras kapacitet vid skörd av vall till ensilage för mjölkproduktion.

På grund av de blöta höstarna de senaste åren har priset på halm stigit. Intresset har därmed ökat för att börja odla och använda energigräset rörflen som alternativt strömedel. Rörflen slås sent på hösten eller tidigt på våren för att sedan balas i slutet på april, eller i början på maj. Praktiska erfarenheter tyder på att rörflenets ströegenskaper är likvärdiga med halmens men inga vetenskapliga studier har hittats på exempelvis uppsugningsförmåga eller dammförekomst. Tidigare erfarenheter har också visat att spridning av gödsel med inblandning av rörflen orsakat oönskad rörflenstillväxt i spannmålsfält. Syftet med studien var att ta reda på mer fakta om rörflenets ströegenskaper.

En allt större del av Sveriges hästar utfodras i dag med inplastat vallfoder. Inplastat vallfoder som ges till hästar har ofta relativt hög Torrsubstanshalt och benämns vanligen hösilage. I hösilaget bildas ingen eller en mindre mängd mjölksyra än i våtare ensilage, och det i sin tur innebär att pH-sänkningen blir mindre eller uteblir, och att relativt höga halter restsocker (WSC, water soluble carbohydrates) finns kvar i fodret vid öppning av balen. Detta kan gynna mikroorganismer som jästsvampar, vilket kan leda till en kort aerob lagringsstabilitet. Det är ett problem eftersom ungefär 75 % av Sveriges hästar inhyses i stall med bara 1 till 4 hästar (Persson, 2005), vilket medför att en öppnad hösilagebal i många fall inte går åt snabbare än den aeroba förskämningen framskrider.

Syftet med detta projekt var att studera inverkan av gröda och skördetidpunkt på kemisk sammansättning och vomnedbrytning av neutral detergent fibre (NDF) och Torrsubstans (TS) i helsäd samt att jämföra ANKOM DaisyII in vitro-metoden med in situ-metoden med avseende på nedbrytningsförloppet i vommen av NDF och TS i helsäd. Havre, korn, rågvete och vårvete odlades i storrutor med tre upprepningar i fält. Hela försöket upprepades under två år (2002 och 2003). Varje storruta delades upp i två smårutor, som skördades vid tidig mjölkmognad respektive tidig degmognad. In vitro-inkubering skedde med ANKOM DaisyII-inkubator av 48 prover från båda åren.