Lövträd har traditionsenligt valts ut för att berika stadens grönska och barrträden har ännu inte fått samma förtroende i stadsmiljöns gator och Torg. Vi var nyfikna på att undersöka om 70-talets överanvändning av barrträd och dess negativa klang dröjer sig kvar och påverkar dagens val av stadsträd. Eller kan det vara barrträdens bristande egenskaper att hantera stress som begränsar dess framfart i urbana sammanhang? Att utöka dendrofloran med en varierad sammansättning av barrträd ger ett flertal fördelar som grönska året runt och ett stabilare ekosystem. Undersökningen är avgränsad till sydvästra Skåne och behandlar arterna utifrån de geografiskt rådande förhållandena.

Studieobjektet för detta kandidatarbete är StorTorget vilket är beläget mitt på Trossö i centrala Karlskrona. Staden är sedan 1600-talet starkt färgad av en omfattande militär aktivitet, något som påverkat stadsbilden påtagligt. Detta är en grundfaktor som gjort att Karlskrona sedan 1988 finns upptagen på UNESCO:s världsarvslista. Huvudsyftet för detta kandidatarbetets är att ge ett gestaltningsförslag för StorTorget utifrån platsens roll som offentligt rum i staden. Avgränsningen sträcker sig till att omfatta StorTorget med dess närmaste omnejd, dock sätts StorTorget in i en vidare kontext som utgörs av hela Trossö för att ge en bild av Torgets relation till den övriga centrala staden.

Avsikten med uppsatsen är att studera och analysera hur planerare ser på sin egen roll som planerare i relationen till medborgarna. Relationen mellan planerare och medborgare innebär i det här fallet formaliserade medborgardialoger, till exempel samråd eller informationsmöten i offentliga stadsrum, till exempel Torg.Bakgrunden till uppsatsen är att forskningen visar att planerarna är osäkra till hur de ska använda sig av medborgardialoger, och om medborgardeltagandet ska vara en del av beslutsfattandet. I ingen annan fråga är det så stor skillnad mellan principer och praxis. Plan- och bygglagen har fastställt att medborgarinflytande är en del av planprocessen. Forskningen visar dock att planerarna är osäkra på hur de ska förhålla sig till medborgardeltagandet i stadsplaneringen.

Syftet med markvärme i stadsmiljöer är ofta att hålla gator, Torg och andra relevanta markytor snö- och halkfria, till nyttan av att kunna undvika snöröjning. Markvärme är dock en dyr affär och problematisk för miljön.Tekniska verken i Linköping AB är en kommunalägd koncern som bland annat producerar och levererar fjärrvärme, fjärrkyla och markvärme som en tjänst inom divisionen Energi. Företaget har sett ett behov att utreda möjligheten att energieffektivisera markvärmen, då man ser att slutanvändningen av energi är för hög och kunderna inte är beredda att betala de priser som satts för markvärmen.Examensarbetet har syftat till att kartlägga dagslägets markvärme i Linköping och utreda förändringsmöjligheter som kan leda till en energieffektivisering och hur detta påverkar företagets produktion och kostnader.Kartläggningen av markvärmen har visat att det finns ett behov av att standardisera och förbättra styrningen i markvärmesystemens undercentraler. Förslag har därmed tagits fram att komplettera befintliga styrsystem, som har marktemperaturgivare, med fuktgivare, nederbördsgivare och att med den utrustningen inrikta sig på prognosstyrning för att minska slutanvändningen av energi då behovet av markvärme är litet.Energieffektiviseringsåtgärden har utretts med hjälp av en klimatmodell, utvecklad i ett beräkningsverktyg för simulering av styrmetod och väderlek. Modellen är ett marktvärsnitt som representerar markvärmens konstruktion och styrning och tar hänsyn till väderlek som påverkar markytans temperatur.

The purpose with this thesis is to understand the relationship between a square?s design and its function as a public meeting place, were SundsTorget in the city of Helsingborg is used as a study object. The architect Jan Gehl developed a theory of people?s outdoor activities in his book Livet mellem husene (1996). He divides the activities in three categories; 1) necessary activities, 2) optional activities and 3) social activities, which are differently affected by the place?s design.

I svensk lagtext regleras blickar och kommentarer med sexuell anspelning i Lagen om sexuella trakasserier (se Lag 2003:311). Lagen reglerar dock endast ett fåtal offentliga rum. Gator, Torg och parker är några rum som lämnas oreglerade.Syftet med denna studie är att undersöka hur unga heterosexuella kvinnor upplever blickar och kommentarer med sexuell anspelning från manliga främlingar i det ?oreglerade? offentliga rummet. Med utgångspunkt i individens subjektiva upplevelse är syftet vidare att studera hur kvinnan hanterar situationer med dessa inslag samt att undersöka om, och hur, upplevelserna påverkar henne.Genom intervjuer med fyra kvinnliga studenter och den kvalitativa analysmetoden Interpretive Phenomenolocigal Analysis har informanternas subjektiva meningsskapande inom ramen för dessa situationer analyserats.Som analysen föreslår är rummet (kontexten), betraktaren (mannen) och kvinnans egna attityder och föreställningar av central betydelse för hur dessa situationer upplevs och tolkas.

Städerna förtätas allt mer och de urbana grönområdena riskerar att konkurreras ut. Stadsträden står ofta för en stor del av grönskan längs gator, parkeringsplatser och Torg i stadens centrum. De är en viktig del av grönstrukturen i staden. En hårdgjord stadsmiljö med rådande klimat och ståndort ger ofta tuffa växtförhållande både ovan och under mark för träden. För att i framtiden behålla våra städer gröna behöver vi öka vår kunskap och bli mer medvetna om vilka träd som klarar av och kan tolerera dessa tuffa växtförhållanden och samtidigt visa på en god utveckling. Syftet är att ta reda på om Ginkgo biloba är en lämplig art att använda i hårdgjord statsmiljö. Arbetet inleds med en litteraturstudie för att belysa de vanligaste problemen som påverkar växtligheten i en hårdgjord stadsmiljö samt för att undersöka vilka krav på och tolerans mot Ginkgo biloba har mot denna miljö.

Idag står det urbana offentliga rummet och dess funktion som mötesplats inför förändringar där konkurrens från externa handelsområden, köpcentrum och förändrade handelsmönster i allmänhet kan innebära att det offentliga rummet i stadens centrum får svårt att behålla sin attraktivitet och dragningskraft. Det offentliga rummet i centrum riskerar därmed förlora sin historiskt starka betydelse och funktion som mötesplats. Denna utveckling i kombination med att stadens mötesplatser, till följd av nya handelsmönster och en allt mer utbredd konsumtionsinriktning av stadsmiljön, innebär ofta en fragmentering och privatisering av det offentliga rummet i staden. Detta påverkar människans frihet att delta i det sociala livet i staden negativt. Då människors möjlighet till möten har en stor betydelse för det sociala kapitalet och konstateras vara grundläggande för demokrati och hälsa i samhället riskerar detta innebära negativa konsekvenser för en social hållbarhet i staden.

Studieobjektet för detta kandidatarbete är StorTorget vilket är beläget mitt på Trossö i centrala Karlskrona. Staden är sedan 1600-talet starkt färgad av en omfattande militär aktivitet, något som påverkat stadsbilden påtagligt. Detta är en grundfaktor som gjort att Karlskrona sedan 1988 finns upptagen på UNESCO:s världsarvslista. Huvudsyftet för detta kandidatarbetets är att ge ett gestaltningsförslag för StorTorget utifrån platsens roll som offentligt rum i staden. Avgränsningen sträcker sig till att omfatta StorTorget med dess närmaste omnejd, dock sätts StorTorget in i en vidare kontext som utgörs av hela Trossö för att ge en bild av Torgets relation till den övriga centrala staden. Gestaltningsförslaget i detta kandidatarbete utgår från renässansens syn på form, individ och stadsrum. Några av de teorier som använts för att underbygga denna strävan är Vitruvius tankar om form och proportion, Camillo Sittes stadsrumsteorier och Gordon Cullens Serial Vision för att nämna några.

Näst längst ut på blå linje ligger Tensta. Det tar 19minuter med tunnelbanan från t-centralen och under någramånader åkte jag till Tensta ett tjugotal gånger. Jag deltogi läxhjälp, var på politiska möten, gick nattvandringar ochplockade skräp. Besöken dokumenterades medanteckningar, skisser eller fotografier och är en del avexamensarbetet "Jag och Tensta, personligt perspektiv pådet offentliga rummet".Arbetet mynnade ut i tre upprustningsförslag till Tenstacentrum, alla med utgångspunkt från olika slutsatser ochiakttagelser som kom fram under min vistelse i Tensta.Genom att lägga stor tid på inventeringsskedet och platsbesökville jag om möjligt få fram dolda kvaliteter ochbrister med fokus på upplevelse och önskningar snarare änmer mätbara fakta.Examensarbetet har varit processorienterat vilket gjordeatt jag från början inte visste vilken väg de olika inventeringsbesökenskulle ta eller i vilken skala slutresultatetskulle te sig.Det första förslaget "I skuggan i Tensta" består av elvaväderskydd placerade centralt i Tensta. Väderskydden kananvändas till Torghandeln, som sittplatser och när de inteanvänds fungerar de som en del av belysningen av centrum.Väderskydden är utformade med ett stormönstrat tak varsskuggverkan syftar till att ge en illusion av att sitta underett fruktträd, en kvalitet som idag saknas i Tensta.I det andra förslaget "Vardag" bearbetas Tenstas park- ochinfrastruktur på ett mer påtagligt sätt.

Detta examensarbete fokuserar på planering i en stad där tillväxt inte är det mest troliga scenariot. Staden i fråga är Söderhamn i Hälsingland som under de senaste 40 åren har genomgått en oavbruten befolkningsminskning. Orsakerna till detta är många och i dagsläget är det framför allt ungdomar som lämnar orten för möjligheter till arbete och utbildning i större städer där en hel del väljer att stanna kvar. Den långtgående stagnationen har satt sina spår i invånarnas attityd till Söderhamn och många av ortens unga upplever att det inte finns något där som tilltalar dem. Vid tiden för detta examensarbete arbetade Söderhamns kommun med att ta fram ett program för att utveckla stadens centrum.

Denna uppsats handlar om Wallanderturismen i Ystad. Vårt huvudsyfte är att åskådliggöra hur en litterär person kan påverka marknadsföringen av en stad. Som undersyften kommer vi att diskutera begreppet kulturarv och om den fiktiva personen Wallander kan ses som ett sådant. Vi kommer även att diskutera om karaktären Wallander känns äkta. Våra frågeställningar är; - Hur har Wallander påverkat marknadsföringen av Ystad? - Kan Wallander bli ett kulturarv? - Känns Wallander äkta? Trots att Wallanderturismen har kommit att bli ett stort dragplåster för Ystad väljer inte kommunen att sätta honom i centrum för marknadsföringen.

Idag står det urbana offentliga rummet och dess funktion som mötesplats inför förändringar där konkurrens från externa handelsområden, köpcentrum och förändrade handelsmönster i allmänhet kan innebära att det offentliga rummet i stadens centrum får svårt att behålla sin attraktivitet och dragningskraft. Det offentliga rummet i centrum riskerar därmed förlora sin historiskt starka betydelse och funktion som mötesplats. Denna utveckling i kombination med att stadens mötesplatser, till följd av nya handelsmönster och en allt mer utbredd konsumtionsinriktning av stadsmiljön, innebär ofta en fragmentering och privatisering av det offentliga rummet i staden. Detta påverkar människans frihet att delta i det sociala livet i staden negativt. Då människors möjlighet till möten har en stor betydelse för det sociala kapitalet och konstateras vara grundläggande för demokrati och hälsa i samhället riskerar detta innebära negativa konsekvenser för en social hållbarhet i staden. Syftet är därmed att studera hur det traditionella urbana offentliga rummet som mötesplats kan komma att påverkas av handelsverksamheters omlokalisering i staden. Syftet är vidare att undersöka hur det traditionella urbana offentliga rummet i mellanstora till stora kommuner kan stärkas och bli mer resilient som mötesplats oavsett handelsverksamhetens närvaro, för att främja en social hållbarhet.

Kommunen har som mål i samhällsbyggandet att förnya och förtäta det bebyggda stadsområdet. De vill fortsätta med stadsbyggandet bland annat längs med Bäveån till Inre Hamnområdet. Kommunen vill även ha en blandad bebyggelse med bostäder, verksamheter och service. Att förnya och förtäta i befintliga områden, i det här fallet Inre hamnområdet, leder därför till korta avstånd för de boende till arbete och service. I och med en utbyggnad av Inre Hamnområdet kommer centrum att utökas mot sydväst och därmed få större vattenkontakt.

Den 19 maj förra året utbröt kravaller i Stockholmsförorten Husby. Medierna rapporterade om stenkastande killar och statsminister Fredrik Reinfeldt pratade om ?unga, arga män?, och bland alla som gripits, åtalats och dömts i samband med kravallerna finns det inte en enda tjej. Därför uppstod frågan - vad gjorde tjejerna?Vi har träffat tio tjejer som bor i Kista, Husby eller Akalla för att få höra deras berättelser, hur de ser på kravallerna och varför de valde att stanna hemma.