Sök:

Sökresultat:

104 Uppsatser om Tonćringar - Sida 7 av 7

Att rÀtta hons o hans text

BAKGRUND: SprÄket Àr under stÀndig förÀndring. Enligt aktuell debatt anser mÄnga attpÄgÄende sprÄkförÀndringar Àr nÄgot negativt för det svenska sprÄket. Forskning som gjorts avbland annat HÄrd af Segerstad (2002) visar att IT- revolutionen Àr pÄ vÀg att skapa en storförÀndring i vÄrt förhÄllande till sprÄket. Hon menar att skriftsprÄket och talsprÄket nÀrmar sigvarandra mer och mer i vissa situationer men att det inte Àr nÄgot att motarbeta. FörÀndringarmenar hon Àr nÄgot att vÀlkomna.

Tillsammans? och andra bilder Om socialt stöd och socialpolitiska argument i förhÄllande till kollektiva boendeformer

Uppsatsen undersöker om de sociala nĂ€tverk som uppstĂ„r i kollektiva boendeformer kan fungera som socialt stöd för individen samt bakgrunden till valet av en kollektiv boendeform. Med utgĂ„ngspunkt i socialarbetarens roll som samhĂ€llsplanerare belyser vi de socialpolitiska argument som finns för att driva frĂ„gan om kollektivhus/gemenskapsboenden. Vi granskar Ă€ven hur de större kommunala hyresvĂ€rdarna i Göteborg ser pĂ„ utvecklandet av kollektiva boendeformer utifrĂ„n de allmĂ€nnyttiga bostadsföretagens uppdrag som bland annat innefattar att utveckla den fysiska och sociala boendemiljön. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r som följer:* Vad Ă€r individens motiv till att vĂ€lja en kollektiv boendeform?* Är den kollektiva boendeformen stĂ€rkande i individens vardagsliv och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt?* Hur tillfredstĂ€ller kollektiva boendeformer tillgĂ„ngen till sociala nĂ€tverk och möjlighet till socialt stöd för individen?* Hur ser de kommunala bostadsföretagen pĂ„ möjligheterna till en framtida utveckling av kollektiva boendeformer?VĂ„r kartlĂ€ggning av kunskapsomrĂ„det innefattar tidigare forskning om sociala nĂ€tverk och socialt stöd, den fysiska boendemiljöns inverkan pĂ„ grannkontakter samt forskning om senmodernt förĂ€ldraskap vilket följer av att mĂ„nga av informanterna Ă€r förĂ€ldrar.

"When POP sucks the tits of ART" : Warhol och Gaga - mötet mellan konsten och populÀrkulturen

I uppsatsen undersöks utbytet mellan populÀrkultur och konst genom en jÀmförande analys av Andy Warhols Marilyn Diptych frÄn 1962 och en stillbild frÄn Lady Gagas musikvideo Telephone frÄn 2010, i vilken hon refererar till Warhol. Lady Gaga har flera gÄnger refererat till konstvÀrlden genom kostym och sceniskt uttryck vilket hos mig vÀckte associationer kring hur Andy Warhol och popkonstnÀrerna influerades av populÀrkulturen. Warhols anvÀndning av populÀrkulturens bilder Àr idag vÀlkÀnd som ett sÀtt att bryta mot konstvÀrldens normer.Detta utbyte undersöks och diskuteras i relation till hur Lawrence Alloway, John A. Walker och Richard Hamilton definierar populÀrkultur, massmedia och popkonst. De visar pÄ en upplösning mellan populÀrkultur och konst som olika kategorier, nÄgot som Theodor Adorno och Clement Greenberg vÀnder sig emot.

NyanlÀndas möte med den svenska skolan : En undersökning ur lÀrarens perspektiv

Undersökningens syfte Àr att synliggöra lÀrares uppfattning och erfarenheter av nyanlÀnda elever i den svenska skolan, bÄde ur ett lÀrandeperspektiv och ur ett socialt perspektiv. Studien syftar Àven till att se vilka möjligheter respektive hinder lÀraren upplever i mötet med dessa elever samt hur lÀraren bemöter de svÄrigheter som kan uppstÄ. Skriftliga intervjuer ligger till grund för resul-tatet och de insamlade svaren analyserades senare enligt en hermeneutisk innehÄllsanalysmodell.Resultatet visade pÄ att i en mÄngkulturell skola skapasmöjligheter att diskutera vÀrdegrunden i "naturliga miljöer" samt ökas förstÄelsen och toleransen för andra mÀnniskor. NyanlÀnda elever upplevs Àven som ambitiösa och tacksamma och kontakten med dessa vÄrdnadshavare skiljer sig inte Ät jÀmförelsevis svenskfödda elevers förÀldrar. Det största hindret i verksamheten Àr onekligen bristande sprÄkkunskaper vilket resulterar i ouppnÄdda mÄl, utanförskap, misslyckade gruppe-ringar och orÀttvisa betyg.

Det klandervÀrda kriget : En studie av Anders Nordencrantz tankar om krig

Undersökningens syfte Àr att synliggöra lÀrares uppfattning och erfarenheter av nyanlÀnda elever i den svenska skolan, bÄde ur ett lÀrandeperspektiv och ur ett socialt perspektiv. Studien syftar Àven till att se vilka möjligheter respektive hinder lÀraren upplever i mötet med dessa elever samt hur lÀraren bemöter de svÄrigheter som kan uppstÄ. Skriftliga intervjuer ligger till grund för resul-tatet och de insamlade svaren analyserades senare enligt en hermeneutisk innehÄllsanalysmodell.Resultatet visade pÄ att i en mÄngkulturell skola skapasmöjligheter att diskutera vÀrdegrunden i "naturliga miljöer" samt ökas förstÄelsen och toleransen för andra mÀnniskor. NyanlÀnda elever upplevs Àven som ambitiösa och tacksamma och kontakten med dessa vÄrdnadshavare skiljer sig inte Ät jÀmförelsevis svenskfödda elevers förÀldrar. Det största hindret i verksamheten Àr onekligen bristande sprÄkkunskaper vilket resulterar i ouppnÄdda mÄl, utanförskap, misslyckade gruppe-ringar och orÀttvisa betyg.

Dermatofytos hos marsvin

Dermatofyter Ă€r fungi som finns i hela vĂ€rlden och orsakar dermatofytos (Ă€ven kallad ringorm/tinea) hos bĂ„de mĂ€nniskor och djur. De angriper bland annat hĂ„r, hud och klor, dĂ„ de anvĂ€nder sig av keratin som nĂ€ringskĂ€lla. Denna litteraturstudie inriktar sig pĂ„ marsvin och syftar till att belysa vilka arter av dermatofyter som kan infektera marsvin, deras prevalens och egenskaper, vilka symtom de framkallar hos djuren samt hur de kan diagnostiseras och behandlas. Även zoonotiska risker tas upp, dĂ„ de diskuteras frekvent i litteraturen. Man har hittat ett antal olika arter av dermatofyter hos marsvin men man verkar vara ense om att dermatofyter som man pĂ„ senare Ă„r har börjat kalla Trichophyton-arter av Arthroderma benhamiae Ă€r de enskilt mest förekommande hos detta djurslag. Man har hittat prevalenser mellan 1,4 % och 8,5 % i pĂ€lsen av privatĂ€gda, symtomlösa marsvin runtom i vĂ€rlden. Symtomen hos djur med dermatofytos kan vara allt frĂ„n obefintliga till kraftiga med inflammationer i hĂ„rfolliklar och hud.

Moderskap : Mary Kellys Post-Partum Document

Med rötter i 1970-talets kvinnorörelse, under parollen ?Det personliga Àr politiskt?, satte konstnÀren Mary Kelly moderskap, barnafödande och barnomsorg under lupp i samband med sitt verk Post-Partum Document, 1973-1979. För mÄnga kvinnliga konstutövare som gjorde sitt bÀsta för att, via konsten, frigöra sig frÄn sociala roller och nedÀrvda beteendemönster, möttes hennes initiativ att ge en bild av denna för dem bromsande moderlighet, med förvÄning.Mary Kelly delade konceptkonstens politiska patos för en distanserad reflektion över den kulturella diskursen men hon bytte den lingvistiska analysen mot psykoanalysen. Hennes rÄmaterial var den subjektiva erfarenheten: kroppen, dess rÀdslor och sexuella drivkrafter samt de institutionella och kulturella konventioner som tillfogades den. Hennes analysmetoder och omfattande teori banade vÀg för en mer akademisk, socialkonstruktivistisk feminism som gav ringar pÄ vattnet efter att Post-Partum Document premiÀrvisades i London Är 1976.

Motivation för att vara förtroendevald i LantmÀnnen : en undersökning om vad som motiverar förtroendevalda. DÄ, nu och i framtiden

LantmÀnnen ekonomisk förening (LantmÀnnen) Àr en av Nordens största koncerner inom lantbruk, lantbruksmaskiner, livsmedel och energi. Företaget Àr ett medlemsÀgt företag med cirka 33 500 medlemmar, som var och en har en röst. LantmÀnnens uppdrag Àr att bidra till lönsamheten pÄ medlemmarnas gÄrdar och ge god avkastning pÄ deras kapital i föreningen. LantmÀnnens medlemskÄr stÄr inför stora förÀndringar dÄ flertalet lantbrukare Àr över 55 Är. Mellan Ären 1999 och 2010 har antalet jordbruk i Sverige minskat med 31 %. Detta innebÀr att LantmÀnnen tappar medlemmar samt kapital i föreningen.

Byggemenskaper : Ett komplement till bostadsutvecklingen i Karlstad

Byggemenskap Àr ett begrepp, direkt översÀtt frÄn tyskans ?baugemeinschaft?, som innebÀr att en grupp mÀnniskor i egen regi planerar, lÄter bygga och anvÀnder en byggnad. Denna byggform som varit mycket framgÄngsrik i Tyskland sedan en tid, har sÄ smÄtt spridit sig till Sverige och resulterat i bl.a. ett bostadshus i Malmö som vann Sveriges frÀmsta arkitekturpris, Kasper Salin-priset, Är 2009. Byggformen och konceptet byggemenskap har Ànnu inte etablerat sig pÄ den svenska marknaden men intresset vÀxer dÄ det finns flera fördelar för samhÀllet och dess medborgare.Med detta arbete ringar vi in och lyfter fram vad byggemenskaper Àr, vad det medför och vilken plats det kan ta i dagens bostads- och samhÀllsplanering.

Kompetensutveckling i call centers, utopi eller utmaning?: genomförande och utvÀrdering av Projekt Helhetssyn vid Kalix Tele24

Detta examensarbete vill pÄvisa en möjlig vÀg till kompetensutveckling pÄ call centers: personalens deltagande i ett praktiskt utvecklingsprojekt. Studien har skett i samarbete med ett vÀletablerat call center i Norrbotten, Kalix Tele24. Projektet genomfördes under Ätta mÄnader pÄ Kalix Tele24, med stöd och kunskap frÄn en student/handledare frÄn LuleÄ tekniska universitet, densamma som författaren till examensarbetet. Projektet gick under namnet Projekt Helhetssyn och fokuserade pÄ att hitta förbÀttringar för samarbete och kommunikation inom företaget samt att skapa rutiner för informationsspridning. Allt arbete inom projektet utfördes av en projektgrupp, bestÄende av personal frÄn olika delar av Kalix Tele24.

Centrum i Centrum : drivkrafter bakom centrala lokaliseringar av köpcentrum och konsekvenser för den omgivande stadsmiljön, med Östra Centrum i Kristianstad som exempel

Det hĂ€r examensarbetet som skrivs inom landskaps- arkitektprogrammet vid SLU, Alnarp har som huvud- syfte att undersöka hur köpcentrum, centralt belĂ€gna i staden, pĂ„verkar den omgivande stadsmiljön. Ge- nom en fallstudie av ett aktuellt köpcentrumsprojekt, kopplad till teorier om bl.a. stadsbyggnad avser jag att i uppsatsen försöka svara pĂ„ frĂ„gorna: Vad kan det finnas för drivkrafter bakom lokaliseringar av köpcentrum centralt i stĂ€derna? Vad fĂ„r köpcentrumsetableringar centralt i stĂ€derna för konse- kvenser för den omgivande stadsmiljön? Som objekt för fallstudien har jag valt Östra Centrum- projektet i Kristianstad, dĂ€r kommunen tillsammans med företaget Steen & StrĂžm just nu planerar för en omvĂ€lvande förnyelse av stadskĂ€rnan med ett köpcen- trum som huvudattraktion. Fallstudien Ă€r kvalitativ och undersöker vad som kan komma att hĂ€nda nĂ€r Östra Centrumprojektet realise- ras och varför.

Timing, begreppets betydelse inom organisation och marknadsföring

Timing Àr ett uttryck som Äterfinns i vÄr vardag; inom musiken, sport, inlÀrning, undervisning, retorik, aktiehandel och sÄ vidare. Listan kan göras lÄng. Som gammal köpman i modebranschen lÀrde jag mig att inte ens i denna bransch behöver aktörer vara först ut[1] för att lyckas bÀst, utan att det mesta handlar om att agera i rÀtt tid. I mitt intresse för vad som Àr "agerande i rÀtt tid" har jag valt att studera begreppet timing i ett nÀrmare perspektiv. Detta arbete har fokuserats pÄ timing inom organisation och marknadsföring. Jag har tyvÀrr mÄst konstatera att timing som begrepp i organisations- och marknadsföringslitteraturen sÄ gott som utelÀmnats, samtidigt som en mÀngd liknande uttryck anvÀnds som Àr relaterade till tid och utnyttjande av tid.

Mejeriföretags samarbetsformer för produktutveckling av specialprodukter : En studie över mejeriföretags överlevnad pÄen konkurrensutsatt marknad 

Timing Àr ett uttryck som Äterfinns i vÄr vardag; inom musiken, sport, inlÀrning, undervisning, retorik, aktiehandel och sÄ vidare. Listan kan göras lÄng. Som gammal köpman i modebranschen lÀrde jag mig att inte ens i denna bransch behöver aktörer vara först ut[1] för att lyckas bÀst, utan att det mesta handlar om att agera i rÀtt tid. I mitt intresse för vad som Àr "agerande i rÀtt tid" har jag valt att studera begreppet timing i ett nÀrmare perspektiv. Detta arbete har fokuserats pÄ timing inom organisation och marknadsföring. Jag har tyvÀrr mÄst konstatera att timing som begrepp i organisations- och marknadsföringslitteraturen sÄ gott som utelÀmnats, samtidigt som en mÀngd liknande uttryck anvÀnds som Àr relaterade till tid och utnyttjande av tid.

Vi vilja vara svenskar! : Ecklesiologi och historik frÄn Svensk-finska St. Mikaels församling i Tallinn 1919-1944

?Vi vilja vara svenskar!? svarade Hjalmar Pöhl, dÄvarande kontraktsprost i svenska kontraktet i Estland, nÀr han i oktober 1941 precis fÄtt lÀmna landet och stÄr inför en nystartad rÀddningskommitté för estlandssvenskarna i Stockholm. I Estland hade nazisterna kört ut Sovjet, innan det hade landet och kyrkan gÄtt igenom en fruktansvÀrd tid med deporteringar, avrÀttningar och förföljelse. FrÄgan som besvarades gÀllde huruvida man nu ville leva under tyskarna eller fÄ tillbaka en fri estnisk stat. Inget av detta intresserade kontraktsprosten ? han ville vara svensk.

<- FöregÄende sida