Många av oss kommer någon gång i livet att drabbas av depression men många söker hjälp först vid symtom som fysisk smärta. Syftet med denna litteratur studie var att beskriva människors upplevelse av att leva med depression. Resultatet förväntades ge ökad förståelse för personer med depression samt underlätta diagnostisering och minska stigmatiseringen av dessa personer. Det 14 vetenskapliga artiklar som låg till grund för litteraturstudien analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att ha en känsla av att något är fel och att känna det i kroppen: att leta orsak och kämpa för att hantera sin situation: att sakna värde, vara sårbar och ha brist på hopp: att ha behov av stöd men känna skam och tvivel.

Bakgrund: Under år 2006 genomfördes det 36 045 aborter i Sverige. Var fjärde känd graviditet avslutas med en abort. Statistiskt sett innebär det att varannan svensk kvinna genomfor en abort under sin livstid. I januari 2008 kommer en ändring i Sveriges abortlag att träda i kraft, vilket innebär att utländska kvinnor får tillåtelse att komma till Sverige för att genomgå en abort. Samhället betraktar fortfarande abort som tabubelagt och som en nödlösning bland riskgrupper.

Detta arbete undersöker hur föränderlighet kan gestaltas med fysisk modell som skissverktyg, och med inspiration från den japanska föreställningen om rummet som en föränderlig och subjektiv upplevelse. En upplevelse och erfarenhet som ständigt förändras och byter skepnad i människans medvetande, vilket Kristina Fridh beskriver i sin bok Japanska rum ? Om Tomhet och föränderlighet i traditionell och nutida japansk arkitektur (2001). Min tanke när jag påbörjade arbetet var att ett stadsrum genom att gestaltas för föränderlighet skulle kunna öppna för olika tolkningsmöjligheter. Rum som formges för föränderlighet kan genom att deras identitet och karaktär skiftar och förändras visa olika perspektiv och möjliggöra olika tolkningar. I arbetets bakgrund kopplar jag detta till en problematisering av det offentliga rummet som plats för olika individer och grupper, och att det offentliga rummet, som demokratisk arena, bör betraktas som en plats där skilda synsätt och olikheter bejakas. Jag ville i mitt arbete undersöka möjligheten att formge rumsstrukturer som skulle kunna upplevas som föränderliga, med fysisk modell som skissverktyg.

SyfteSyftet med uppsatsen är att visa på skillnader i vårdens syn på vad god vård för en kvinna med missfall är, och vad kvinnan själv upplever att hon behöver. Syftet är även att belysa vilka föreställningar som finns om missfall, från vårdens respektive kvinnans sida. Frågeställningar Vad finns det för föreställningar om tidiga missfall hos barnmorskor?Vilka rutiner finns vid tidiga missfall och var har de fokus?Vilka föreställningar har kvinnor med tidiga missfall av sin upplevelse? Metod Halvstrukturerade intervjuer med fyra barnmorskor från tre olika sjukhus samt tre kvinnor med erfarenheter av tidiga missfall.Resultat Vårt resultat visar att barnmorskornas föreställningar om tidiga missfall domineras av det medicinska perspektivet så också rutinerna som de har att förhålla sig till. Det finns en medvetenhet hos de enskilda barnmorskorna om det känslomässigt svåra i det som kvinnorna går igenom.

Bakgrund: Ensamhet beskrivs som en upplevelse av Tomhet med anknytning till den emotionella känslan, känslan av att ge upp, sorg, längtan och hopp. Hälsa, välbefinnande och livskvalitet försämras på grund av den plågsamma ensamheten. Livskvalitet hänger ihop med människans existens och välbefinnandet är individens upplevelse av hälsa som omfattar människan som helhet, inte bara kropp och själ. Syfte: Syftet var att beskriva äldre människors upplevelser av ensamhet. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats har använts för att analysera tio kvalitativa vetenskapliga artiklar.

Palliativ vård innebär vård i livets slut när det inte längre finns några medicinska behandlingar för sjukdomen. Vården kan utföras i sjukhusmiljö, hospis eller i hemmet. Vi har valt att koncentrera oss på upplevelser av hemmet och livets slut vid palliativ vård, utifrån ett närståendeperspektiv. Vård i livets slut i hemmet kan innebära en stor förändring för hela familjen. Närståendes livsvärld förändras när en familjemedlem blir sjuk.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Varje dag tar i genomsnitt fyra personer sitt liv i Sverige, det blir nästan 1 500 personer per år. Självmord är ett stort globalt problem som omfattar en miljon självmord per år. Alla dessa dödsfall lämnar ett stort antal sörjande anhöriga efter sig. Självmordet som begås kan ha olika utlösande faktorer, som till exempel vänners dödsfall, dålig självbild, psykisk störning, missbruk eller depression.Syfte: Att få kunskap om anhörigas upplevelser av att förlora en närstående i självmord.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sex stycken självbiografier.Resultat: De anhöriga känner stor sorg och lidande. De söker svar på varför den närstående tagit sitt liv.

Bakgrund: Missfall räknas som den vanligaste graviditetskomplikationen. Kvinnors omvårdnadsbehov efter missfall består av både fysiska och psykiska aspekter. Känslor av skuld, förlust, Tomhet och sorg uppkom och ofta kvarstod känslorna under en längre tid. Kvinnorna som fått missfall upplevde ofta att deras omvårdnadsbehov inte tillgodosetts adekvat. Sjuksköterskans kompetensområde innefattar tillgodoseende av både fysiska och psykiska omvårdnadsbehov.Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter och omvårdnadsbehov vid missfall.Metod: En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar som granskats med hjälp av innehållsanalys.Resultat: Resultatet av denna litteraturöversikt visar att erfarenheten av att genomgå ett missfall påverkar kvinnan psykiskt, fysiskt och socialt.

Uppskattningsvis beräknas idag 10-15 procent av alla par i Sverige vara ofrivilligt barnlösa och denna siffra beräknas stiga i framtiden. Ämnet ofrivillig barnlöshet är tabubelagt och känsloladdat, vilket bland annat kan medföra svårigheter i kommunikationen mellan den ofrivilligt barnlösa kvinnan och sjuksköterskan. Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet. På så sätt avses sjuksköterskan få fler verktyg i själva bemötandet för att kunna utveckla vårdrelationen. Resultatet har sammanställts genom analys av fem självbiografier, gällande kvinnors upplevelser av sin ofrivilliga barnlöshet.

Tusentals flickor och unga kvinnor mördas varje år i hederns namn. Under de senaste åren har begrepp som hedersmord, hedersrelaterat våld eller hederskultur som det även kallas, diskuterats mycket i svensk media. Förebyggande arbete har visat på att det finns nyanser i flickornas beteenden som kan tyda på hedersförtryck. Något som skolan har ett ansvar att både förebygga och motverka. Syftet med uppsatsen var att få en djupare förståelse kring ämnet hedersrelaterat våld och vad människor som drabbats av det upplevt.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor, det är av betydande vikt för kommande behandling att upptäcka den i tid. En fjärdedel av all bröstcancer upptäcks genom att kvinnan känner på, det vill säga palperar sina bröst. Mastektomi är den vanligaste behandlingen vilket innebär att ett bröst avlägsnas genom ett kirurgiskt ingrepp. Kvinnor som nyligen opererats kan känna sig oroliga och deprimerade. Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser och erfarenheter efter att ha genomgått mastektomi.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur mening kan skapas utifrån en upplevelse av den amerikanska konstnären Robert Irwins verk, Scrim Veil ? Black Rectangle ? Natural Light, Whitney Museum of American Art, New York, när det uppfördes på Whitney Museum 2013. Åtta recensioner bildar underlag för undersökningen där de partier som på något sätt hanterar hur recensenterna skapar mening av verket valts ut för närläsning. Metoden som använts för textselektion utgår från Mieke Bals koncept som Bal förklarar som ett alternativ till metod i sin bok Travelling Concepts. Uppsatsen tar teoretiskt spjärn mot Ludwig Wittgensteins begrepp språkspel och duckrabbit, (aspektväxling) som de beskrivits i Filosofiska undersökningar, publicerad 1953, samt gestalten som bildar figur-grund, en inom gestaltpsykologin utvecklad perceptionsteori.Uppsatsen visar på att mening har skapats av verket genom att det framträder, det förvandlar sig till en händelse, något som Rudolf Arnheim beskriver som An event in space, i sin bok Art and Visual Perception ? A Psychology of the Creative Eye från 1954.

This thesis has two purposes: (1) to analyze the emptiness in Blodbok by Christine Falkenland, and (2) to analyze my own reading of the same book. I have chosen to focus on how emptiness is expressed through the body, the language and the place in Blodbok, because of the deep impact these seem to have on the emptiness. The thesis discusses what kind of emptiness that is described, what it does to me as a reader, and how it is connected to other works by Falkenland. Cultural politics of emotions by Sara Ahmed, Uses of literature by Rita Felski and Pouvoirs de l?horreur by Julia Kristeva together form the theoretical framework.Blodbok is a poetry collection, about the loss of a mother.

Utgångspunkten för detta arbete är ett område i det trafikseparerade grönområdet Storkärnan som ligger mitt i samhället Löddeköpinge, Skåne län. Platsen känns tom och variationslös och består till stora delar av öppna gräsytor. Runtomkring finns villabebyggelse som till övervägande del uppförts under miljonprogrammet. Alldeles i närheten finns en mycket stor kulle och ett nybyggt seniorboende. Tre stora men lågt och mjukt utformade kullar har även anlagts under senare år. Den stora kullen används som pulkabacke vintertid och har en brant och konvex form åt den aktuella platsen.