Syfte: Att belysa sjuksköterskors och patienters upplevelser av vården vid långvarig icke-malign smärta.Metod: Den föreliggande uppsatsen har gjorts som en litteraturstudie där tolv vetenskapliga artiklar har analyserats.Resultat: Sjuksköterskor upplevde smärtbedömningen som en utmaning och ansåg att när de inte trodde på patientens smärtbeskrivning, var det ett hinder för en bra bedömning. Patienterna upplevde att de ofta blev misstrodda av vårdpersonalen och betonade vikten av att bli trodd. Det var viktigt för patienterna att få en diagnos och att hänsyn togs till deras önskan om vad behandlingen skulle resultera i. Patienterna upplevde att deras mål och vårdpersonalens mål med behandlingen inte alltid stämde överens. Sjuksköterskorna upplevde att utbildningen inte förberedde dem för att ta hand om patienter med långvarig smärta och att kunskapen om icke-farmakologiska behandlingsmetoder var bristfällig.

Bakgrund: För patienter med långvarig sjukdom är kunskap om sjukdom och behandling av stor betydelse för att kunna hantera sitt dagliga liv. En väg till ökade kunskaper är via patientundervisning. Syftet: Syftet med denna studie var att beskriva patienters erfarenhet av undervisning vid långvarig sjukdom. Metod: Studien bygger på tolv vetenskapliga artiklar som har analyserats med kvalitativ metod. Resultat: Patienter erfar att en relation med känsla av förståelse och respekt samt en relation som bygger på en öppen dialog har grundläggande betydelse för deras lärande.

Danmark är ett land som har en utvecklad industri inom grisproduktion, där största delen går till export. Inom jordbrukssektorn i Danmark är det grisarna som står för det största exportvärdet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur denna handel kan motiveras genom studier av komparativa fördelar. För att kunna analysera grisproduktionen och dess påföljande export, undersöks nyckelkoncepten till drivkrafter bakom handel. I detta arbete är två olika index nyttjade som jämförelse för att räkna ut de komparativa fördelarna -Balassa?s revealed comparative advantage är det index som är äldst och mest använt inom litteraturen. Det lider dock av flera brister.

Denna studie är en jämförelse av hopphästars respektive dressyrhästars grundkondition.Det finns idag bristfällig fakta och vetenskapliga studier kring detta ämne. Syftet med studien är att undersöka om det är någon skillnad på hopphästar respektive dressyrhästars kondition.Att mäta puls under arbete är ett bra sätt att mäta hästens kondition då antalet hjärtslag per minut står i direkt relation till hästens syretransportförmåga. Denna påverkar hästens uthållighet och förmåga till ökad belastning av muskulaturen. Studien utfördes genom pulsmätningar i det vardagliga arbetet hos 12 hästar för att granska skillnader mellan hopp- respektive dressyrinriktade träningar. Det gjordes ett arbetsprov för att fastställa den nuvarande konditionen med hjälp av puls och laktatvärden där data från tolv stycken hästar bearbetades.Hypotesen att hopphästar har bättre kondition än dressyrhästar antogs.Studiens två frågeställningar var:Kommer dressyrhästarnas maxpuls vara lägre än hopphästarnas maxpuls under deras huvudarbete i det vardagliga arbete?Dressyrhästarna låg i genomsnitt lägre än hopphästarna.Kommer dressyrhästarna uppnå en laktatkoncentration över 4 mmol/ l vid ett lägre pulsvärde än hopphästarna?Detta påvisades inte..

AbstraktIntroduktion: Övervikt och fetma är ett snabbt växande problem som kryper allt längre ner iåldrarna, och kan innebära många hälsorisker, såväl fysiska som psykiska. Barn med överviktoch fetma löper stor risk att förbli överviktiga även i vuxen ålder. Skolhälsovården spelar enbetydande roll i arbetet mot övervikt. Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter avhälsofrämjande arbete med överviktiga barn. Metod: Individuella semistruktureradeintervjuer med åtta skolsköterskor genomfördes.

Att genomgå en stomioperation kan vara både fysiskt och psykiskt påfrestande och känslor så som rädsla, förlägenhet och oro kan upplevas, men även positiva känslor förekommer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av kroppen hos personer som genomgått en stomioperation. I litteraturstudien analyserades tolv vetenskapliga artiklar med en kvalitativ innehållsanalys, med en manifest ansats och detta resulterade i fem kategorier. Det som framkom i resultatet var att kroppen inte var sig lik efter operationen och detta hotade personernas identitet och värdighet. Stomin sågs som ett objekt som inte tillhörde den egna kroppen och viljan att dölja den var stor.

Fibromyalgi (FM) är ett tillstånd av kronisk smärta, förutom smärtan karaktäriseras sjukdomen även av sömnstörningar, extrem trötthet och kognitiva störningar. Att ständigt leva med smärta innebär en stor stressfaktor och både fysiska, psykiska och stressrelaterade symtom är vanliga. Den ständigt närvarande upplevelsen av fatigue liknar den som beskrivs vid kroniskt trötthetssyndrom. Fatigue definieras som ett tillstånd av onaturlig och onormal eller extrem trötthet i hela kroppen, som inte är relaterat till aktivitet eller ansträngning. Syftet med studien var att beskriva vilka icke-farmakologiska interventioner som förekommer för att lindra fatigue hos patienter med FM.

Studiens syfte var att förstå för ungdomar, mellan 17-19 år, upplevelser av hur de påverkas i sitt identitetsskapande. Två frågeställningar i studien var att undersöka om ungdomar upplever att de kan använda positiv avvikelse för att uttrycka sin identitet och hur ett postmodernt samhälle påverkar dem i sitt identitetsskapande. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv respondenter. Samtliga respondenter arbetar tillsammans i ett projektarbete och går på samma gymnasieskola. Bakgrunden till studien var ett intresse för ungdomars identitetsskapande och att det har blivit ett ökat fokus på ungdomars välmående.

Bakgrund: Att möta anhöriga är en del inom akutsjukvården. Det finns och kommer alltid att finnas anhöriga runt patienterna som vårdas för livshotande tillstånd. Det är därför väldigt viktigt att bemöta dem på rätt sätt. Enligt tidigare avhandling finns det fyra huvudbehov att uppfylla hos anhöriga. Syfte: Vad har anhöriga för upplevda behov vid mötet med akutsjukvården? Hur väl stämmer Burr?s fyra huvudbehov, behovet av information - att få veta, behovet av att få vara tillsammans med eller i närheten av patienten, behovet av att få hoppas och behovet av att få stöd, överens med tidigare forskning? Metod: Utfördes som litteraturstudie baserad på tolv artiklar, både kvalitativa och kvantitativa.

För att kunna tillgodose en god palliativ vård i hemmet krävs att anhörigas och närståendes behov av hjälp och stöd tillfredsställs. Familjens närhet är en vanlig förklaring till att människor väljer att sluta sina dagar i hemmet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda sina närstående i livets slut i hemmet. Tolv artiklar som motsvarade syftet analyserades med kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fyra kategorier: att vara i den nya situationen, bevara familjelivet och skydda den sjuke, att ta allt ansvar när livet och den sjuke förändras, att känna stöd och trygghet i sin roll och att känna sig otillräcklig och sakna stöd. I resultatet framkom att anhöriga kände att de hade det övergripande ansvaret för vården av den sjuke.

Att drabbas av ALS innebär en stor förändring i livet. De motoriska nervcellerna angrips och ett liv med en dysfunktionell kropp utan en påverkan på medvetandet börjar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med ALS. I studien ingick tolv studier som resulterade i fem kategorier. Data har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats.

Fetma och övervikt är idag ett välfärdsproblem i Sverige och antalet har ökat kraftigt den senaste tidsperioden bland barn. Det finns få studier om hur skolor arbetar mot övervikt och fetma och denna studie syftar till att undersöka hur problemet bearbetas i skolorna i förebyggande syfte och hur pedagoger undervisar om ämnet i en medelstor stad i sydvästra Sverige idag. Den kvalitativa studien är deskriptiv. Låg struktur och låg standardisering har använts under intervjuerna för att de intervjuade ska få chans att fritt uttrycka sina åsikter så utförligt som möjligt om ämnet. Sammanlagt har tolv personer intervjuats varav sex skolsköterskor och sex pedagoger som arbetar i årskurs F-5.

Osteoporos är ett ökande hälsoproblem runt om i världen, vilket bör förebyggas, där en av tre kvinnor och en av tolv män över 50 år drabbas. I Sverige drabbas varje år cirka 70 000 personer av osteoporosrelaterad fraktur. Syftet med denna litteraturstudie var att genom en integrerad kunskapsöversikt beskriva den omvårdnad som riktar sig till patienter med osteoporos. Litteratursökningen skedde i två databaser med fokus att besvara frågeställningar om vilka omvårdnadsinterventioner som finns beskrivna, vilka kunskaper har sjuksköterskor och patienter om osteoporos samt vilken betydelse har kunskap om osteoporos i relation till människors sätt att engagera sig i sin hälsa. Litteratursökningen resulterade i 27 studier som analyserades med stöd av en matrismetod för systematiska kunskapsöversikter.

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna för kvinnor i Sverige där mastektomi är en vanlig kirurgisk behandling. Mastektomi kan bidra till en förändrad kroppsuppfattning som kan leda till lidande för drabbade kvinnor. Syfte: Syftet var att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors kroppsuppfattning efter mastektomi. Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökningen genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO och resulterade i tolv artiklar varav fyra var kvalitativa och åtta var kvantitativa.

Ett av de vanligaste symtomen, oavsett diagnos, som vårdare inom prehosptial akutsjukvård möter är patienter med olika smärttillstånd/symtom. När vårdare närmar sig patienter med smärta är det viktigt att vara medveten om att alla individer upplever, tolererar och hanterar smärta på sitt eget sätt samt att ha redskap för att möta och omhänderta dessa patienter. Det finns idag ingen studie som visar på patienters egna upplevelser av att bli vårdad inom prehospital akutsjukvård med smärta. Det är därför av särskilt intresse att få ta del av patienters erfarenheter och upplevelser i samband med att de vårdats i ambulans med smärttillstånd. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av omhändertagandet inom ambulanssjukvården i samband med akut smärta.Metoden i studien har varit kvalitativ intervju.