Sök:

Sökresultat:

1270 Uppsatser om Tolvćringar - Sida 9 av 85

Artros och fetma

Syftet med denna studie var att undersöka hur fetma/övervikt pÄverkar lederna och utveckling av artros och hur sjuksköterskan kan informera, undervisa i förebyggande syfte. Metoden Àr en litteraturstudie. Tolv vetenskapliga artiklar granskades enl. Polit et al (2001) kriterier för vetenskaplighet. DÀrefter inleddes analysen dÀr fyra huvudteman framtrÀdde: BMI och pÄverkan pÄ lederna, SmÀrtpÄverkan vid artros, Genusskillnader vid artros och övervikt samt Sjuksköterskans undervisande roll.

Kvinnors och mÀns tidsanvÀndning: en tidsgeografisk studie av sex par

Uppsatsen syfte Àr att studera sammanboende kvinnor och mÀns tidsanvÀndning och den fria tidens anvÀndande. JÀmförelser har gjorts med syfte att se pÄ om det Àr nÄgon skillnad i kvinnors och mÀns tidsanvÀndning och vad den i sÄ fall bestÄr av samt pÄ vilka skillnader det medför i fritidsmöjligheter och fritidsvanor. Studien Àr en tidsgeografisk studie med tidsdagböcker dÀr tolv stycken informatörer individuellt fyllt i sina aktiviteter under fyra dygn frÄn lördag till tisdag. Via tidsdagböckerna kan man se hur olika aktiviteter i hushÄllens vardag vÀvs samman och de kan synliggöras och belysas..

Skrota kriterier i idéutvÀrderingsprocesser? : En studie i hur vanliga anvÀndare och experter ut-vÀrderar teknikintensiva idéer.

Mellan 40- 90 % av alla produktlanseringar som görs vĂ€rlden över misslyckas (Gourville 2006) Insikten om att sĂ„ Ă€r fallet kan ge mĂ„nga företag huvudbry inför deras egna nya produktlanse-ringar, Ă€ven om den interna organisationen - eller Ă„tminstone de med ledande befattningar - Ă€r övertygade om att de har en sĂ€ker vinnare pĂ„ gĂ„ng.I uppsatsen som Ă€r uppbyggd kring fem teknikintensiva idĂ©er, studeras vilka urvalskriterier olika anvĂ€ndare och experter utgĂ„r ifrĂ„n nĂ€r de bedömer idĂ©erna. Ett framtrĂ€dande kriterie var enkel-het, dĂ€r enkelhet kan kopplas bĂ„de till det direkta anvĂ€ndandet men Ă€ven till upplevelsen av hur idĂ©n skulle kunna fungera. Även om ett flertal kriterier nĂ€mndes av de intervjuade sĂ„ var det inte kriterierna i sig som vĂ€ckt mest intresse i studien. Resultatet frĂ„n vĂ„r undersökning kan ifrĂ„gasĂ€tta anvĂ€ndandet av begreppet urvalskriterier, speciellt i den begynnande utvecklingsprocessen av framtida innovationer.I studien har det framkommit att flera deltagare i experimentgrupperna simulerar sitt faktiska anvĂ€ndande av idĂ©erna. Det intressanta med denna simulering av idĂ©erna, Ă€r att anvĂ€ndarna skulle kunna anses vara det som von Hippel (1986) kallar för "lead users", utan att idĂ©n ens realiserats.

Samband mellan Egentillverkning och Innovation, en undersökning kring ett outsourcingbeslut.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det föreligger ett samband mellan graden av egentillverkning (ET) och innovation samt hur detta samband i sÄ fall ser ut. Metoden Àr en kombination av litteraturstudier och telefonintervjuer med företrÀdare för 24 olika företag i Europa som tillverkar packningar. De flesta av dessa företag ingÄr i Trelleborgskoncernens Sealing Solutions Division men Àven externa, liknande, företag har ingÄtt i undersökningen. Intervjuerna har varit semistrukturerade och syftat till att fÄ reda pÄ de olika företagens innovations- och outsourcingsituation. Informationen som erhÄllits frÄn intervjuerna har analyserats bÄde kvantitativt och kvalitativt för att finna ett samband mellan graden av ET och innovation.

Pojkar i en kvinnodominerad skolvÀrld

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om pojkar och flickor Àr olika, hur de olikheterna i sÄ fall yttrar sig samt hur lÀrare bemöter dem. VÄr mÄlgrupp Àr elever mellan sex och tolv Är. Eftersom Àmnet Àr omfattande har vi valt att frÀmst fokusera pÄ pojkar i skolan. I litteraturdelen sammanfattar vi olika författares teorier i frÄgan. Undersökningen grundar sig pÄ observationer av barngrupper i olika lÀrandesituationer samt intervjuer med pedagoger pÄ tvÄ grundskolor.

Kemi i förskolan : nÄgra pedagogers uppfattningar om kemi i förskolan

 Syftet med mitt examensarbete var att ta reda pÄ kemins roll i förskolan. Jag valde dÄ att genomföra undersökningen med hjÀlp av intervjuer med pedagoger i olika förskolor. HÀlften av de tillfrÄgade pedagogerna ansÄg att de arbetade med kemi i förskolan. Elva av tolv pedagoger ansÄg att kemi i förskolan gav fördelar. Det upptÀckande arbetssÀttet som uppstÄr ger barnen lust att undersöka och de vÄgar sig pÄ problemlösningar.

Bokdjungeln - Framtidens bibliotek

Sveriges barnbibliotek tappar besökare. Allt runt omkring oss förÀndras, men barnbiblioteken ser likadana ut. Vi vill i detta examensarbete Àndra hur barn och ungdomar ser pÄ biblioteket, sÄ att de kÀnner sig mer hemma i biblioteksmiljön och som följd av detta möjligtvis ökar barnens lÀslust. I stort vill vi göra biblioteket mer attraktivt och tilltalande för barnen. Vi har i tidigare projekt uppmÀrksammat att mÄnga barn och unga har intresse för teknik och detta valde vi att dra nytta av i Bokdjungeln.

Samtalet i musikterapi : en hermeneutisk analys av tre sessioner

Den ha?r uppsatsen handlar om samtalet i musikterapi, ett a?mne som a?r sparsamt beskrivet i litteraturen. En kort beskrivning av musikterapi som klinisk och aka- demisk disciplin ges, och en litteraturgenomga?ng go?rs av na?gra bo?cker kring sam- talsmetodik och det lilla som finns skrivet om samtal i musikterapi. Studien byg- ger pa? tre musikterapisessioner arrangerade speciellt fo?r studien och intervjuer med de tre musikterapeuterna.

Immigrationens effekter pÄ arbetsmarknaden i Sverige : -En studie om immigrationens inverkan pÄ sysselsÀttningen bland inrikes och utrikes födda arbetstagare.

Syftet med denna studie var att undersöka förekomst av etnisk diskriminering och könsdiskriminering i en rekryteringsprocess. 46 studenter vid en högskola och ett universitet i en större stad i Sverige deltog i studien. Testdeltagarna fick utifrÄn en fiktiv platsannons bedöma tolv fiktiva arbetsansökningar (CV) och skatta hur troligt det var att de skulle anstÀlla personen i frÄga. De oberoende variablerna var etnicitet (svensk eller muslim) och kön (man eller kvinna) och visades av namnet pÄ den sökande. Resultatet visade inget stöd för att etnisk diskriminering eller könsdiskriminering Àgde rum..

Organiserad fritidsverksamhet för barn i Älder nio till tolv Är ? en undersökning om mellanstadiebarns behov av fritidsklubbsverksamhet

VÄr uppsats har som syfte att undersöka om mellanstadiebarn uttrycker behov av organiserad fritidsverksamhet. Uppsatsen tar upp vilka behov mellanstadiebarn har i denna Älder. Genom litteratur kommer vi att pÄvisa barns starka behov av vuxenstöd under hela dagen. Mellanstadiebarn har fÄtt svara pÄ frÄgor i en enkÀtundersökning pÄ hur det Àr att vara ensam hemma och vilka kÀnslor de har för detta. Vi har anvÀnt oss av kvantitativ metod i vÄr empiriska del.

Att vara pÄ sin vakt - Elever i gymnasiesÀrskolan beskriver sina kamratrelationer

Studien avsÄg att undersöka hur ungdomar i gymnasieskolan med intellektuell funktionsnedsÀttning samt eventuella tillÀggsdiagnoser beskriver sina upplevelser av kamratrelationer. Tolv elever i Ärskurserna 2 ? 4 frÄn gymnasiesÀrskolans nationella program intervjuades. Det insamlade materialet analyserades med hjÀlp av tematisk analys. Analysen resulterade i tre huvudteman: 1) Att kÀnna sig maktlös nÀr det gÀller att förandra, 2) Att vara pÄ sin vakt, samt 3) Att förhÄlla sig till andra.

LÀmplig hÀvd av rikkÀrr : med utgÄngspunkt frÄn en Äterinventering i NorrtÀlje kommun

RikkÀrr Àr de artrikaste av alla myrar. Inom biotopen förekommer flera rödlistade arter. Artrikedomen har ett samband med hög mineralhalt, men framförallt Àr den betingad av Àldre tiders hÀvd. Idag har tyvÀrr hÀvden upphört i flertalet av vÄra rikkÀrr. I detta arbete behandlas hÀvd och vegetationsförÀndringar.

Det franska skolsystemet vs. Det svenska skolsystemet

Syftet med föreliggande studie Àr att utifrÄn ett lÀrarperspektiv försöka tydliggöra nÄgra vÀrderingar och attityder som finns i Frankrikes och Sveriges lÀroplaner. Jag undersöker vilken kunskapssyn lÀraren, lÀrarstudenten och lÀroplanerna ger uttryck för i respektive land, vad lÀroplanen sÀger om kunskap, mÄl, riktlinjer och arbetsmetoder, samt hur lÀrarstudenten och lÀraren stÀller sig till detta. Min studie innefattas ocksÄ av att titta pÄ hur begreppen «en skola för alla» och «en elit av staten» kan tolkas till min undersökning. Bakgrundskapitlet bidrar med en historisk Äterblick om hur skolan har utvecklats och vilka grundlÀggande vÀrderingar Frankrikes och Sveriges skola bygger pÄ. Mitt arbete ger en översikt av litteratur som tar upp begreppen «en skola för alla» och «en elit av staten», kunskap och kompetens.

Mode med Socialt Samvete ? En jÀmförande studie om hur tvÄ modeföretag arbetar med CSR - strategier

En bit in pÄ det nya millenniet har Asien blivit vÀrldens handelscentrum nÀr det gÀller produktion av textil. Inte minst modeföretag i Skandinavien förlÀgger sin produktion i omrÄden dÀr utbildningsnivÄn Àr lÄg och dÀr fabriksarbetarnas rÀttigheter förbises i jakten pÄ dem lÀgsta priserna. Till de konsekvenser som de nya uppmÀrksammade globala marknadsvillkoren innebÀr, rÀknas konsumenternas intresse för fabriksarbetarnas rÀttigheter. Kundernas ökade krav och pÄtryckningar om att modeföretag ska ta socialt ansvar har varit och Àr en pÄdrivande kraft för textilföretagens sociala ansvarstagande, ett ansvarstagande mest kÀnt under förkortningen ?CSR?.

Analys av interna transporter och buffertlager vid Vest-Wood Sverige AB

Denna rapport Àr resultatet av en analys som gjorts vid Vest-Woods fabrik i Forserum under vÄren 2007 i syfte att reducera interna transporter. Vest-Wood AB i Forserum tillverkar dörrar för den svenska marknaden men förser ocksÄ en annan fabrik (SdrFelding i Danmark) i samma koncern med dörrstommar. Materialhantering för att förse Sdr Felding fabriken med dörrstommar medför i dagslÀget mycket interna transporter i Forserumsfabriken. För att klara ojÀmn efterfrÄgan frÄn Sdr Felding fabriken samt för att kunna jÀmna ut sin egen produktion har Forserumsfabriken valtatt lagerföra de tolv artiklar som bestÀlls mest frekvent frÄn Sdr Felding fabriken. Buffertlagret vid Forserumsfabriken dÀr artiklarna lagerförs Àr placerat ca 200 m frÄn produktionen vilket medför mycket intern transport för hantering av dessa.

<- FöregÄende sida 9 NÀsta sida ->